Detta examensarbete har gjorts pÄ uppdrag av avdelningen Gata & Trafik vid LuleÄ kommuns tekniska förvaltning. Projektet har handlat om att beskriva tillgÀngligheten i gatumiljön för personer med funktionshinder utmed strÄket Smedjan ? SundsgÄrden i LuleÄ kommun samt att ta fram förslag pÄ ÄtgÀrder som krÀvs för att strÄket ska bli tillgÀngligt för alla. Detta strÄk har LuleÄ kommun bedömt som ett primÀrt strÄk eftersom mÄnga Àldre och funktionshindrade dagligen nyttjar detta strÄk. 1993 antog FN:s generalförsamling ett antal standardregler (FN:s Standardregler) för att tillförsÀkra mÀnniskor med funktionsnedsÀttning jÀmlikhet och delaktighet i samhÀllet.

Skollagen (1985:1100), pÄtalar att alla barn ska ha lika tillgÄng till utbildning oavsett förutsÀttningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angÄende diagnosens betydelse och anvÀndande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mÀngden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den pÄverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats Àr att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger pÄ att belysa diagnosens betydelse utifrÄn olika perspektiv pÄ specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Problem: Samarbetet mellan Sverige och Kina har ökat stadigt för varje Är som gÄtt samtidigt som en etablering av svenska företag i Kina krÀver att de svenska affÀrsmÀnnen etablerar nya kontakter med kineserna. Denna uppsats tar upp de kulturella hinder och barriÀrer som de svenska företagen möter vid en etablering i Kina, etableringsmetoder, samt hur företagen har hanterat allt detta.Syfte: Syftet Àr att ge en vetenskaplig genomgÄng för lÀsaren om vilka kulturella aspekter som svenska företagen bör ta hÀnsyn till vid etableringsstrategier för att överkomma de internationella kulturella hinder som uppstÄr vid etableringar i Kina.Metod: Genom att intervjua 4 företag samt göra en enkÀtundersökning som omfattar ca 50 företag har data samlats in. Med hjÀlp av tidigare studier samt andra teorier och modeller, har datan studerats och analyserats.Slutsats: Uppsatsen tyder pÄ att de kulturella hindren Àr verkliga och pÄtagliga. En negligering av dessa Àr förknippat med allt frÄn konkurrensnackdelar till totala misslyckanden. Kommunikation och goda nÀtverk har visat sig vara ett grundlÀggande krav för att ens fÄ möjligheten att försöka sig pÄ en etablering.

Syftet med min undersökning var att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ lÀrare-elev-relationen. I min rapport belyser jag vad som karaktÀriserar en god lÀrare-elev-relation, hur en god relation etableras, vilken betydelse en god lÀrare-elev-relation har, samt vilka hinder och svÄrigheter som lÀrarna upplever sig ha för att kunna etablera goda elevrelationer. Jag genomförde en kvalitativ intervjustudie för att kunna belysa fenomenet mer nyanserat och djupgÄende. I studien ingick fem lÀrare frÄn en gymnasieskola i Kalmar. Urvalet gjordes strategiskt för att garantera att det skulle finnas en spridning vad det gÀller lÀrares kön, Är som verksam lÀrare samt Àmneskombinationer.

Nyföretagandet i Sverige vÀxer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap frÀmjas frÄn sÄvÀl statligt hÄll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rÄdgivning. En viktig mÄlgrupp för dessa aktörer Àr unga mÀnniskor, och enligt TillvÀxtverket kan tvÄ av tre mÀnniskor mellan 18 och 30 Är tÀnka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att mÄnga unga mÀnniskor upplever att det Àr svÄrt att komma igÄng med en egen verksamhet, men Àven att tillvÀxten av unga företagare överlag Àr svag. Den hÀr problematiken vÀcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung Älder.Syftet med det hÀr arbetet var sÄledes att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera nÀrmre vad det Àr som driver unga mÀnniskor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som Àr viktig för att nÄ framgÄng som entreprenör.De teoretiska utgÄngspunkter som lÄg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Bakgrund: En god hÀlsa krÀver ett psykiskt sÄ vÀl som fysiskt vÀlbefinnande. De goda fysiologiska effekterna av fysisk aktivitet har lÀnge uppmÀrksammats och ny forskning pekar Àven pÄ flertalet psykologiska vinster. Det Àr dessutom allmÀnt kÀnt att en stillasittande livsstil kan leda till en rad olika sjukdomar och försÀmrat hÀlsotillstÄnd. Patienter med psykisk ohÀlsa som vÄrdas under tvÄng har begrÀnsade möjligheter till aktivitet och ett minskat sjÀlvbestÀmmande gÀllande upprÀtthÄllandet av en god fysisk hÀlsostatus.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka yrkesverksamma sjuksköterskors erfarenheter av fysisk aktivitet för patienter som vÄrdas inom psykiatrisk tvÄngsvÄrd. Metod: Designen var en empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en insyn i flersprÄkiga barns erfarenheter kring deras sprÄk och identitet.Vi har utgÄtt frÄn hur flersprÄkiga barn upplever sitt sprÄk relaterat till sin identitet i samspel med förÀldrar, lÀrare och kamrater. Barnen upplevde sin egen flersprÄkighet som bÄde ett hinder och en tillgÄng. I vissa sammanhang kÀnde barnen sig utanför majoritetssamhÀllet..

Under de senaste Ären har teknologiska förÀndringar medfört att banker Àndrat utformningen av sina tjÀnster. Pengar har digitaliserats och individer har minskat anvÀndningen av kontanter. Flera banker har avvecklat den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder kunderna alternativa tjÀnster som exempelvis internetbank och kontokort. En del upplever nytta och nöje med tjÀnsterna, medan andra möts av svÄrigheter som gör att de inte anvÀnder dem. NÀr en bank genomgÄr förÀndringar Àr det viktigt den tar hÀnsyn till kunderna för att behÄlla dem vilket leder oss in pÄ studiens problemformulering: Hur ska en bank hantera sina kunder nÀr organisationen avvecklar den manuella kontanthanteringen över disk och erbjuder alternativa tjÀnster? Huvudsyfte Àr att, genom en studie av Swedbank, skapa förstÄelse för hur relationen mellan bank och kund pÄverkas av förÀndringarna.

Inför höstterminen 2011 sker en omorganisation i en kommun som innebÀr att resursskolorna Är 1-9 lÀggs ner i sin nuvarande form. Drygt hÀlften av 40 elever ska tillbaka till sin hemskola och resterande ska beredas plats i en av tre omrÄdesskolor Är 4-9.Syftet med denna studie var att visa pÄ skolpersonalens uppfattningar av vilka förutsÀttningar som behövs för att eleverna ska kunna ÄtergÄ till sin hemskola efter omorganisationen, sett utifrÄn en resursskolas, en grundskolas samt ett elevhÀlsoteams perspektiv. VÄrt fokus lÄg pÄ att studera vilka möjligheter och hinder skolpersonalen sÄg för elever med utagerande beteendeproblem att inkluderas i grundskolan efter en period i resursskola. Det Àr en kvalitativ studie med fenomenografisk ansats dÄ begreppet uppfattningar var i centrum. Metoden som anvÀndes var tvÄ strukturerade fokusgruppsintervjuer och en enskild intervju. Resultatet visade att skolpersonalen hade ett relationellt perspektiv i sitt sÀtt att se pÄ elever med utagerande beteendeproblem. De menade att eleven inte Àr ensam bÀrare av sina svÄrigheter utan formas av omgivningen.

Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att fÄ Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) samt följsamheten till FaR. Studien hade en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Urvalet bestod av tio patienter frÄn en vÄrdcentral i Mellansverige. Datainsamlingen gjordes med semistrukturerade intervjuer och data analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet presenteras utifrÄn tvÄ frÄgeomrÄden; patienters upplevelse av att fÄ FaR och patienters följsamhet till FaR.

Uppsatsen handlar om samverkan mellan de myndigheter/aktörer som Àr inblandade i arbetet kring vÄld i nÀra relationer, vilka faktorer som Àr viktiga för samverkan, hur man arbetar kring detta och dÄ framförallt hur man arbetar för att sÀkerstÀlla en fortsatt god kvalité i samverkansarbetet. Syftet Àr att analysera vilka faktorer som gynnar eller hindrar samverkansarbetet.Detta görs utifrÄn teorier om samverkan och organisationsteori..

Internationalisering inneba?r ett fo?retags engagemang pa? utla?ndska marknader, na?got som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utla?ndska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare a?ven fo?r sma? och medelstora fo?retag att go?ra affa?rer o?ver gra?nserna har det i sin tur medfo?rt barria?rer som hindrar eller ha?mmar fo?retags mo?jligheter att exportera.

Grunden för denna uppsats utgörs av en kvalitativ, empirisk intervjustudie med fyra kvinnor i chefspositioner. De kommer frÄn olika organisationer i olika kontexter. Syftet var att med utgÄngspunkt i vÄr tolkning av deras upplevelser analysera deras möjligheter till ledarskapsutveckling. FrÄgor vi stÀllde oss var; Hur berÀttar dessa kvinnor om sin egen ledarskapsutveckling? Hur ser de pÄ hinder och möjligheter som har funnits för dem? Hur kan deras upplevelser tolkas och analyseras?Metoden som vi har anvÀnt för insamling, bearbetning och analys av empiri har varit av narrativ karaktÀr.

Syftet med denna uppsats var att beskriva vÄrdmötet med patienter med annan etnisk bakgrund Àn sjuksköterskors och om/hur mötet pÄverkas av sjuksköterskors kulturkompetens. Materialet som ligger till grund för denna studie utgörs av tio kvalitativa nationella och internationella artiklar och en avhandling som hÀmtades ur vÄrdvetenskapliga databaser och via manuell sökning. Textanalysen genomfördes enligt Febe Fribergs metod i form av en beskrivande syntes som bidrag till evidensbaserad vÄrd. I analysprocessen anvÀndes för Àmnet relevanta sökord. Ur resultatet framkom att det fanns bÄde hinder och möjligheter i det interkulturella mötet och att begreppet kulturkompetens tolkades pÄ olika sÀtt av sjuksköterskorna.

Inledning/Bakgrund: Alla barn ska ha rÀtt till fritid, lek, rekreation och vila. Det ser dock annorlunda ut i verkligheten och barn som vÀxer upp i ekonomiskt utsatta hushÄll deltar i lÀgre grad i fritidsaktiviteter Àn övriga barn. Detta Àr orovÀckande och kan ha negativa effekter pÄ folkhÀlsan, dÄ det visat sig att fritidsaktiviteter har positiv inverkan pÄ hÀlsan och vÀlmÄendet.Syfte: Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella möjligheter och hinder som verksamhetsföretrÀdare frÄn Karlskoga kommun anser sig ha för att skapa förutsÀttningar för fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Äldrarna 7-18 Är.Metod: Intervjustudie med sju verksamhetsföretrÀdare som erbjuder fritidsaktiviteter för barn i Äldrarna 7-18 Är i kommunen.Resultat: Resultatet visade att det finns goda möjligheter till ett jÀmlikt deltagande och en förstÄelse för ekonomiskt utsatta barn i verksamheterna men Àven att det Àr svÄrt att nÄ ut till mÄlgruppen. Resultatet lyfter Àven fram förutsÀttningar för barnens deltagande men Àven förutsÀttningar för verksamheterna. Det framgÄr ocksÄ att verksamheterna upplever att de i framtiden skulle kunna utvecklas och erbjuda ytterligare möjligheter till fritidsaktiviteter för ekonomiskt utsatta barn i Karlskoga.Diskussion: Det finns goda förutsÀttningar till att erbjuda fritidsverksamheter för ekonomiskt utsatta barn sÄvÀl pÄ vardagar som pÄ lovdagar.