Vid sjukskrivning görs initial bedömning av arbetsförmĂ„gan oftast av den sjukskrivne sjĂ€lv. Det Ă€r inte alltid uppenbart pĂ„ vilka grunder den enskilde individen fattar sitt beslut vid sjukskrivning. Det saknas strikta regler för skattning av arbetsförmĂ„ga och vĂ„ra kunskaper om relationen mellan sjukdom och arbetsförmĂ„ga Ă€r ofullstĂ€ndiga. Hur den eventuella kvarvarande arbetsförmĂ„gan hanteras av medarbetaren och hans/hennes chef Ă€r av stort intresse.Syftet var att göra en strukturerad intervju av tio sjukskrivna undersköterskor och sjuksköterskor och deras AC. Intervjusvaren skulle vara underlag för att besvara följande frĂ„gestĂ€llningar: 1. Är individens egen skattning av arbetsförmĂ„gan ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?2. Är nĂ€rmaste chefens skattning av individens arbetsförmĂ„ga ett hinder för att undvika sjukskrivning och alternativ arbetsuppgift?3. Vilka Ă€r de huvudsakliga skĂ€len till att alternativ arbetsuppgift erbjöds/icke erbjöds?Endast en sjukskriven kunde inkluderas i studien.

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillvÀxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet Àr inte miljömÀssigt hÄllbart pÄ grund av ökande koldioxidutslÀpp, trÀngsel och överbelastning av den infrastruktur som pÄverkas av ökande godstransporter. För ett hÄllbart transportsystem krÀvs stora och lÄngsiktiga ÄtgÀrder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet Àr att identifiera vilka faktorer som pÄverkar samt hindrar utveckling av hÄllbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som pÄverkar val av transportsÀtt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hÄllbara transporter av gods.

Studien tar sin utgÄngspunkt i centrala begrepp inom handikappolitiken sÄsom delaktighet och jÀmlikhet. Studiens syfte Àr att studera och beskriva delaktighet och medbestÀmmande pÄ Föreningen Grundens dagliga verksamheter. Föreningens styrelse bestÄr enbart av per-soner med intellektuell funktionsnedsÀttning och föreningen arbetar för att alla ska vara med och bestÀmma om sÄvÀl stora som smÄ saker. Genom kvalitativa metoder vill vi ut-forska pÄ vilket sÀtt delaktighet och medbestÀmmande yttrar sig i olika situationer samt i vilken utstrÀckning deltagarna Àr delaktiga och med och bestÀmmer. Vidare vill vi Àven studera vilka möjligheter och hinder deltagarna kan möta pÄ vÀgen mot ökad delaktighet och ökat medbestÀmmande.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att fÄ fysisk aktivitet ordinerat pÄ recept av distriktssköterskan och om möjligheten att följa det ordinerade. Studien hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Tio kvinnor och tio mÀn som erhÄllit FaR frÄn tvÄ hÀlsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehÄllsanalys.

FrÄgestÀllning: Vilka faktorer har möjlighet att underlÀtta för bÄde idégenereringsprocesser samt implementeringen utav idéer?Problemformulering: Problemet som det kontaktade företaget har Àr att de har svÄrt att fÄ sina genererade idéer att verkligen implementeras pÄ avdelningar. I dagslÀget fÄr platscheferna vÀlja om de ska implementera idéer i de respektive avdelningar som de Àr ansvariga över. MÄnga idéer sÀllan genomförda, vilket Àr nÄgot de vill förbÀttra. Den problematik som författarna stÄr inför Àr att försöka skapa en lösning, eller förslag pÄ hur denna process samt förslagens hÄllbarhet kan förbÀttras.Syfte: Syftet Àr att hitta faktorer som kan utgöra hinder, vad som kan göras för att ÄtgÀrda dessa hinder samt vilka faktorer som kan underlÀtta processen i sin helhet, frÄn idé till implementering.Metod: Bygger pÄ en kvalitativ ansatsSlutsats: Resulterar i en modell som ska bidra till en ökad förstÄelse.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ vilka faktorer som möjliggör respektive hindrar skolutveckling utifrÄn ett specialpedagogiskt- och skolledarperspektiv samt att titta pÄ specialpedagogens roll i skolutvecklingen. UtifrÄn detta syfte stÀlls frÄgorna; vilka faktorer spelar in för att möjliggöra eller hindra skolutveckling, vilket samarbete finns mellan rektor och specialpedagog i skolutvecklingsfrÄgor samt vilken roll har specialpedagogen i skolutvecklingen i en skola för alla? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra skolledare och fyra specialpedagoger i tre olika kommuner. Resultatet av den kvalitativa studien analyseras och tolkas utefter en hermeneutisk ansats vilket innebÀr att mönster och samband tolkas. Syftet med en hermeneutisk ansats Àr att fÄ förstÄelse.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska sprĂ„ket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och anvĂ€ndning av film i svenskundervisningen pĂ„ gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen Ă€r att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingĂ„ i svenskĂ€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi har arbetat utifrĂ„n Ă€r: Hur förhĂ„ller sig svensklĂ€rarna till det vidgade textbegreppet och dĂ„ framförallt till film i svenskundervisningen? PĂ„ vilka sĂ€tt anvĂ€nder svensklĂ€rarna film i sin undervisning och vad vill de uppnĂ„ med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lĂ€rare med att anvĂ€nda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med Ă„tta svensklĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fĂ„tt fram Ă€r att svensklĂ€rarna i undersökningen Ă€r positiva till film i undervisningen, men tycker att lĂ€sning av skönlitteratur Ă€r viktigare. PĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€rarna anvĂ€nder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med anvĂ€ndningen av film Ă€r tĂ€tt sammanbundet med synen pĂ„ vad eleverna bör lĂ€ra sig och pĂ„ vad som anses som hög och lĂ„g kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskĂ€mnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lĂ€rande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Alla vindkraftsetableringar föregĂ„s av en projekteringsfas dĂ€r den tĂ€nkta platsen undersöks grundligt samtidigt som tillstĂ„nd ska sökas och beviljas. Detta Ă€r en kostsam process som tar flera Ă„r och det Ă€r inte ovanligt att projekteringar lĂ€ggs ner och en etablering uteblir, vilket Ă€ven gör att projekteringen blir riskfylld. MĂ„lsĂ€ttningen med detta arbete Ă€r att göra en förundersökning som utreder vilka förutsĂ€ttningar Åsberget har för vindkraft. Resultatet redovisas i denna rapport och ska fungera som ett beslutsunderlag med syftet att underlĂ€tta vid en framtida projektering.Förundersökningen har utgĂ„tt ifrĂ„n en initial utvĂ€rdering som gjorts vid ett tidigare tillfĂ€lle och utöver detta har Ă€ven frĂ„gor relevanta för en projektering stĂ€llts. För att kunna besvara frĂ„gorna har inom branschen vanligen anvĂ€nda metoder i största möjliga mĂ„n anvĂ€nts.

Syftet med denna studie Àr att genom observationer av miljön, materialet och barnen, undersöka hur tvÄ förskoleavdelningar organiserar den pedagogiska miljön samt att se hur barnen anvÀnder miljön och materialet. Detta för att se om miljön och materialet skapar hinder eller möjligheter till meningsskapande aktiviteter. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur organiseras den pedagogiska miljön pÄ tvÄ olika förskoleavdelningar? Hur anvÀnder barnen den pedagogiska miljön och materialet? och pÄ vilka sÀtt skapar detta hinder eller möjligheter för barns möjlighet till meningsskapande aktiviteter? Genom ett postmodernt och social-konstruktionistiskt perspektiv har jag sett att kunskap och meningsskapande sker i samspel med andra dÄ barnen leker tillsammans. Resultatet visade att barnen drogs till den skapade hörnan pÄ de bÄda förskoleavdelningarna och som jag i resultatet valt att analysera.

Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda Àmnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att lÀsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om Àmnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lÀrare/instruktörer uttrycker inom Àmnet specialidrott. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lÀrare/instruktörer.VÄr empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som Àr lÀroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Multipel skleros, MS, Àr en neurologisk autoimmun sjukdom som drabbar centrala nervsystemet. Trötthet/fatigue upplevs av mÄnga som ett av de svÄraste symptomen som inverkar starkt pÄ det vardagliga livet. MS-relaterad fatigue/trötthet ger en kÀnsla av utmattning och brist pÄ energi som kan vara övervÀldigande. Tröttheten Àr orimlig i förhÄllande till de aktiviteter som utförs. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur det Àr att leva med MS-relaterad fatigue/trötthet.

Barns inflytande i förskolan Àr ett aktuellt Àmne som dessutom anses vara otroligt komplext, bÄde att förstÄ begreppet och att arbeta med. VÄrt syfte Àr att synliggöra de normer som kÀnnetecknar en verksamhet dÀr barn fÄr möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det fÄr för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrÄn ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor.

?Möjligheter och hinder med stora klasser, Att arbeta mot elevernas lÀrande oberoende pÄ klassens storlek-Opportunities and obstacles with large classes, Working toward student learning independent of class size ?- ett examensarbete av Josefine Ekholst och Linnéa Hedlund. En av riksdagens idag viktigaste frÄgor Àr huruvida dagens skolklasser Àr för stora eller ej, för att bedriva undervisning som bidrar till att kunskapsmÄlen uppfylls. Detta blir vÀsentligt för oss dÄ vi som blivande lÀrare kommer att bedriva vÄrt arbete i dessa klasser. Valet av Àmne för studien kÀndes dÀrför intressant och nödvÀndigt. Syftet med studien Àr att- belysa hur pedagogerna resonerar kring gruppstorlek och dess pÄverkan pÄ verksamhetens kvalitet.

Syfte och frÄgestÀllning: Huvudsyftet Àr att för de Àldre i Makedonien medanhörigersÀttning beskriva deras livssituation, framförallt med avseende pÄboendet. Vidare syfte Àr att undersökningens resultat skall kunna ge en riktning förframtida insatser.Studien har tvÄ delsyften:1) Att undersöka hur de Àldre som har bistÄnd anhörigersÀttning, bor.Centrala frÄgestÀllningar:? hur ser boendet ut för olika etniska grupper? hur vanligt Àr det att omsorgsgivarna Àr de Àldres egna barn? hur pÄverkar ekonomiska och sociala faktorer boendet2) Att beskriva hur anhörigstöd och anhörigersÀttning för Àldre i MakedonienpÄverkar de Àldres livssituation.Centrala frÄgestÀllningar:? varför deras anhöriga hjÀlper dem? vilka hinder som de möter i sin vardag? vilka Àr deras drömmar och förhoppningarMetod: I min undersökning finns det inslag av bÄde kvantitativ och kvalitativansats. Jag genomförde tvÄhundra kvantitativa enkÀter och tvÄ kvalitativaforskningsintervjuer.Resultat: De flesta av de Àldre som har anhörigersÀttning Àger sin bostad, men harbara ett rum som tillgÀnglig boyta. De bor i en "acceptabel" bostad, har lÄgpension och bor tillsammans med omsorgsgivaren.

Metod: Studien har tillÀmpat en kvalitativ metod och grundar sig i en fallstudie av tre smÄföretag som har gÄtt frÄn traditionell handel till att Àven sÀlja via Internet. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska ramverket inleds med strategiteorier och teorier för val av marknadskanal för att sedan smalna av och fokusera pÄ e-handel och kritiska omrÄden inom e-handel. Inom dessa omrÄden finns hinder och möjligheter för företag att skapa vÀrde med e-handel. Empiri: Studiens empiriska underlag grundas pÄ intervjuer med fallföretagens Àgare. Innan intervjun fick alla svara pÄ förberedande frÄgor som skickades ut via e-mail och under intervjun fick de intervjuade fylla i ett frÄgeformulÀr.