Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som Àr delaktiga i sin vÄrd kan fÄ ökad motivation som kan leda till en bÀttre behandling. En viktig del för sjuksköterskan Àr att ge tillfÀlle för patienten att medverka i vÄrden. Hinder för delaktighet kan uppstÄ pÄ vÀgen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara pÄ patientens resurser. Dock kÀnde sig patienten ibland utsatta och hade dÄlig kontroll över sin situation.

Drömmen om en tunnel genom HallandsÄsen har funnits sedan tidigt 1900-tal. Syftet med denna jÀrnvÀgstunnel Àr att göra vÀstkustbanan mer effektiv och konkurrenskraftigare Àn vÀgen. Genom att ta bort flaskhalsen som den nuvarande jÀrnvÀgen utgör kan tÄgkapaciteten samt tÄghastigheten öka förbi HallandsÄsen. Detta Àr en riktning med miljön dÄ tÄgen rullar med 100 % förnyelsebar energi vilket medför att miljöbelastningen kan minska. I projekt HallandsÄs anvÀnds en tunnelborrmaskin (TBM) som Àr gjord för att bÄde kunna borr i hÄrt och mjukt bergmaterial.

Sammanfattning Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv Àr vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnÄ miljöombyte och naturupplevelse utan krav pÄ prestation eller tÀvling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att fÄ ny kunskap om hur lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frÄgestÀllningar var: · PÄ vilket sÀtt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans lÀroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förÀndrats över tid (1962-1994). · Vad anser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, ingÄr i benÀmningen friluftsliv? · Hur planerar skolan friluftsverksamhet? · Vilket innehÄll har skolans friluftsdagar? Hur mÄnga friluftsdagar har skolan per Är? · Vilka möjligheter och hinder ser lÀrare, i Àmnet idrott och hÀlsa, nÀr det gÀller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten? För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar valde jag att intervjua sex lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa.

Syftet med detta examensarbete var att synliggöra pedagogers olika strategier för att förbÀttra förutsÀttningarna för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Vi ville ge en bild av de förutsÀttningar som finns i skolan för att frÀmja elevers lÀs- och skrivutveckling. Vi ville Àven gestalta innebörden av lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet visade i att de generella omrÄdena angÄende arbete med lÀs- och skrivutvecklingen var lustfyllt lÀrande, pedagogiska metoder och anpassning till individen. NÀr pedagogerna karaktÀriserade lÀs- och skrivsvÄrigheter talade de om störande och bristfÀllig miljö, dÄliga och okunniga lÀrare samt svagheter och störningar hos individen. Det förebyggande arbetet som pedagogerna föresprÄkade innehöll dokumentation, fördelning av resurser och samarbete med hemmet.

Detta arbete grundar sig pÄ fyra klasslÀrares tankar och erfarenhet av att integrera bild och form i undervisningen, hur de ser pÄ bild och form som Àmne och vilket pedagogiskt vÀrde de menar att bild och form har för elevernas utveckling och lÀrande. Vi har intervjuat dessa fyra lÀrare och genom deras exempel fÄr vi ta del av hur de anvÀnder bild och form samt varför de anvÀnder det den Àmnesteoretiska undervisningen. VÄrt syfte med detta arbete Àr att ta reda pÄ om bild och form som ett praktiskt/estetiskt Àmne har ett pedagogiskt vÀrde som redskap för barns utveckling och lÀrande. Teorier, forskning och LpO94 pekar pÄ att undervisningen mÄste anpassas efter elevernas behov och förutsÀttningar sÄ den ska bli mÄngsidig och stimulerande för dem. Forskning har visat att det behövs mer Àn ett sÀtt att ta till sig och uttrycka sina kunskaper pÄ eftersom vi mÀnniskor Àr olika och inte enbart lÀr oss genom det skrivna och verbala ordet.

Denna undersökning handlar om utvecklingen av en ny vĂ€rdegrund för den sociala samvaron mellanmedarbetarna pĂ„ en myndighet. Jag undersöker utvecklingen för att se vilka mönster som framtrĂ€der iprocessen, och hur dessa mönster pĂ„verkar myndighetens möjligheter att uppnĂ„ sina mĂ„l med att skapavĂ€rdegrunden.Undersökningen visar att det finns flera mönster i utvecklingen av vĂ€rdegrunden, bland annat de övergripandemönstren institutionalisering och ökad abstraktion. Institutionaliseringen av vĂ€rdegrunden innebĂ€ratt den utvecklas frĂ„n att vara en samling personliga stĂ„ndpunkter hos nĂ„gra av myndighetensmedarbetare till att vara ett styrdokument som innehĂ„ller myndighetens officiella stĂ„ndpunkt. Ökad abstraktioninnebĂ€r att vĂ€rdegrundens innehĂ„ll gĂ„tt frĂ„n uppmaningar till medarbetaren att utföra specifikakonkreta handlingar, till uppmaningar om kĂ€nslor och vĂ€rderingar som medarbetaren ska kĂ€nna.I uppsatsen diskuteras möjligheter och hinder som mönstren för med sig. Den följd jag frĂ€mst diskuterarĂ€r att de övergripande mönstren institutionalisering och ökad abstraktion tillsammans ger upphovtill en individualisering av ansvaret för att leva upp till vĂ€rdegrunden, eftersom var och en sjĂ€lv mĂ„stetolka vĂ€rdeorden för att kunna leva upp till dem i praktiken, och det samtidigt Ă€r obligatoriskt att anvĂ€ndasig av dem i sitt arbete.

Dagens arbetsliv och samhÀlle stÄr under stÀndig förÀndring. Att arbeta Àr för de flesta en naturlig del av vardagen men för personer med funktionsnedsÀttning Àr förutsÀttningarna inte alltid de bÀsta. Drygt 50 % av alla mÀnniskor med funktionsnedsÀttning stÄr idag utan arbete i Sverige (Handisam, 2012) och samma procentsats av personer med funktionsnedsÀttning gÄr arbetslösa i PiteÄ (Europeiska socialfonden, 2010). Samtidigt visar arbetsgivare pÄ att ha nÄgot negativa förestÀllningar till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning och det visar sig Àven att arbetsgivare har en del förutfattade meningar inom omrÄdet. Denna kvalitativa kandidatuppsats belyser dels vilka förestÀllningar arbetsgivare har till att anstÀlla personer med funktionsnedsÀttning, men Àven hur arbetsmiljön kan se ut pÄ de olika arbetsplatserna och vilka möjligheter och förutsÀttningar som finns för anstÀllning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg. LitteraturgenomgÄngen bestÄr av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lÀrande och hur lÀrare förhÄller sig till dessa. En teoretisk utgÄngspunkt Àr det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare och hur de förhÄller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrÄn frÄgor som berör arbetssÀtt, möjligheter/hinder och pÄverkan frÄn skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhÄllningssÀtt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar bÄde möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvÀrldar, traditionella skriv- och lÀspraktiker som normerande syn pÄ digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förÀndrat nÄgot.

Bygg- och anlÀggningsbranschen betraktas som konservativ och trögutvecklad dÄ liknande arbetsmetoder har anvÀnts sedan branschens begynnelse. Det borde finnas arbetsmetoder som Àr mer effektiva i förhÄllande till teknikutvecklingens expandering. En ny, men idag relativt oetablerad, arbetsmetod möjliggör att information integreras och samordnas i en interaktiv 3D-modell genom en hel byggprocess ? byggnadsinformationsmodellering (BIM).Denna studie har i syfte att för anlÀggningsbranschen belysa för- och nackdelarna med BIM som arbetsmetod, samt redogöra vilka hinder som finns och vilka ÄtgÀrder som krÀvs för en bredare implementering.Genom en fallstudie utvÀrderas detta via kvalitativa intervjuer med representanter för byggprocessens olika skeden. Intervjuerna grundar sig pÄ en uppsÀttning av utvÀrderande frÄgor samt en konstruerad BIM-modell över ett verkligt anlÀggningsprojekt.Slutsatser som har dragits av studien Àr att utifrÄn de nuvarande arbetsmetoderna indikeras ett behov för effektivisering av samförstÄelse i projekt.

Knutsson, Camilla & Mellberg, Eva (2010). Arbetslagets rustning i mötet med barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan (Preschool teams preparedness for children with special needs). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Vi har, med utgÄngspunkt ur ramfaktorteorin, försökt belysa vilka faktorer som arbetslag upplever pÄverkar möjligheterna att möta barn i behov av sÀrskilt stöd i förskolan. DÄ vi i första hand var intresserade av att fÄ syn pÄ arbetslagens egna upplevelser ansÄg vi att en fenomenologisk undersökning av kvalitativ karaktÀr bÀst svarade mot vÄrt syfte. Vi önskade fÄ fram arbetslagens samlade upplevelser kring vÄra frÄgestÀllningar och ansÄg att fokusgruppintervjun dÄ var en god metod.

HÄllbar utveckling Àr ett globalt Àmne som handlar om lÄngsiktigt bevarande avjordens resurser. Det rÄdande produktions och konsumtionsmönstret leder till storamÀngder avfall vilket inte Àr hÄllbart. Ett vÀl fungerande system för kÀllsortering pÄhushÄllsnivÄ Àr nödvÀndigt dÄ det ökar ÄteranvÀndning och materialÄtervinning vilketleder till mindre och hÄllbar hushÄllning av naturresurser. En vÀl fungerandekÀllsortering krÀver dock viktiga kunskaper, lagar och regler samt information ochinteraktion mellan olika aktörer. Den tekniska förvaltningen i Mölndals kommunupplever mindre kÀllsortering i StörtfjÀllsgatan jÀmfört med omrÄdet SmörrÀntegatantrots att bÄda omrÄden har samma uppsamlingssystem.Syftet med denna fallstudie har dÀrför varit att kartlÀgga de hinder och möjlighetersom styr processen för kÀllsortering i bostadsomrÄden.

Högt blodtryck, hypertoni, Àr idag mycket vanligt i Sverige och andra vÀstlÀnder. I Sverige berÀknas 1,8 miljoner personer ha hypertoni. FörÀndringar i livsstil, sÄsom större intag av frukt och grönsaker, lÀgre natriumintag, minskad kroppsvikt, minskad alkoholkonsumtion, rökavvÀnjning och ökad fysisk aktivitet rÀknas som faktorer som har betydelse för att sÀnka blodtrycket. Motiverande samtal Àr en personcentrerad teknik för att utveckla, upprÀtthÄlla och stÀrka den inre motivationen till förÀndring. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om motiverande samtal kan Ästadkomma livsstilsförÀndringar hos personer med hypertoni samt om motiverande samtal kan minska risken för hjÀrt- kÀrlsjukdomar som Àr en vanlig komplikation efter nÄgra Är med hypertoni.

Forskning har visat en stegrande ökning av HIV, AIDS och cancer i Afrika, söder om Sahara. Den palliativa vÄrden har börjat att utvecklats, men mÄnga hinder mÄste överbryggas innan god vÄrd förvÀntas kunna ges. Syftet var att belysa den palliativa vÄrden i Afrika söder om Sahara. Litteraturöversikten baserades pÄ nio originalartiklar, varav fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad design. Dessa hittades genom sökningar i databaserna PubMed, Cinahl och SAMJ.

Syftet för studien Àr att beskriva hur samverkan sker mellan förskola och förskoleklass samt vilka förvÀntningar förskollÀrare i förskolan och lÀrare i förskoleklass har pÄ varann. För det syftet lyftes olika förvÀntningar pÄ samverkan mellan förskolan och förskoleklassen, som sedan speglades mot de lagar och förordningar som de bÄda skolformerna lyder under. Processen har föranletts av kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgÄngspunkten ligger i den sociokulturella teorin som företrÀdes av ryske psykologen Lev S. Vygotskij.