Detta Àr en systematisk litteraturstudie som handlar om vilka svÄrigheter som elever med annan kulturell bakgrund kan möta i den svenska skolan. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrarna sÄg pÄ elever med annan kulturell bakgrund, hur dessa elever sÄg pÄ sin skolsituation, sprÄkets betydelse för invandrarelever och förÀldrarnas pÄverkan pÄ dessa elever. Vi valde detta Àmne eftersom vi under vÄr senaste VFU-period hade en handledare som arbetade med ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. LÀroplanerna frÄn och med Lgr-80 har tagit upp mer om en interkulturell skola och forskningen har gÄtt frÄn att se invandrarelever som ett problem i skolan till att det Àr skolans och lÀrarnas synsÀtt som Àr problemet. Vi har utgÄtt ifrÄn ett interkulturellt perspektiv.

Vikten av utbildning och livslÄngt lÀrande Àr betydelsefulla faktorer för att den ekonomiska tillvÀxten i vÄrt land ska stimuleras, för att vÀlfÀrden ska kunna tryggas och för att motverka ytterligare samhÀllsklyftor. Statistik frÄn Skolverket visar pÄ en konstant andel, ca 10 % de senaste fem Ären, av elever i Ärskurs 9 som inte Àr behöriga att söka till gymnasiet. Det beror pÄ att de inte har uppnÄtt kursplanemÄlen för att fÄ godkÀnt i kÀrnÀmnena svenska, matematik och engelska. Detta Àr bakgrunden till att vi har valt att redogöra för och belysa lÀrares utsagor och resonemang kring hinder och förutsÀttningar för elevers mÄluppfyllelse i kÀrnÀmnena.I denna kvalitativa studie har vi anvÀnt oss av intervjuer som teknik. Vi har intervjuat sex lÀrare, pÄ fem olika skolor i en mellanstor kommun i sydvÀstra Sverige.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka intranÀtets förutsÀttningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger pÄ medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranÀtet och varför arbetsorganisationers förvÀntningar pÄ intranÀtet inte alltid blir förverkligade.Studien Àr gjord utifrÄn en kvalitativ metod och materialet bestÄr av innehÄllet frÄn tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter dÀr intranÀtet anvÀnds. Materialet har tematiserats och analyserats utifrÄn ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranÀtet skiljer sig Ät inom organisationer, bÄde mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivÄer inom organisationen. IntranÀtet upplevs som ett arbetsverktyg och som sÄdant svÄrt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. IntranÀtet Àr Àven ett informationsverktyg och dÀr bÄde möjligheter och hinder finns vad gÀller utveckling.

Bakgrund: Immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa tillho?r samha?llets mest sa?rbara grupper och lo?per ho?g risk att utveckla mental oha?lsa relaterat till traumatiska upplevelser pre- och postmigrativt. Grupperna a?r underrepresenterade inom den psykiatriska va?rden och det ra?der ett missfo?rha?llande mellan behovet av och tillga?ngen till va?rd fo?r dessa patientgrupper. Syfte: Syftet var att underso?ka upplevelsen av den mentala oha?lsan och hinder fo?r va?rd hos immigranter, flyktingar, asylso?kande och papperslo?sa ur ett transkulturellt omva?rdnadsperspektiv.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med patienter med annan kulturell bakgrund Àn deras egen, samt att beskriva de möjligheter och hinder som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av dessa patienter.Metod Tolv kvalitativa studier frÄn olika lÀnder ingick i denna litteraturstudie, dÀr forskare intervjuade sjuksköterskor och presenterade deras problem och erfarenheter. VÄr studie analyserades enligt en kvalitativ metod.Resultat Studien visade fyra fenomen som sjuksköterskor upplever i samband med vÄrden av patienter med annan kulturell bakgrund; kommunikationen med patient, möten med familj/anhöriga, sjuksköterskornas erfarenheter av arbetssituationen vid kulturella möten och sjuksköterskornas kulturkunskap.Slutsats Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var det största hindret i möten med patienter med annan kulturell bakgrund. Tolk, kollegor och anhöriga sÄgs som möjligheter för att undvika de hinder som uppstÄr. Familj till patienter med annan kulturell bakgrund var oerhört betydelsefull i omvÄrdnaden av dessa patienter. Sjuksköterskor sÄg utbildning som en möjlighet för att öka deras kulturkunskap och ansÄg att tillgÄng till tolk skulle underlÀtta vÄrden..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilket intresse som finns för ett införande av ?skolövertagning?, en VFU-modell som inspirerats av Norge, som en del i lÀrarutbildningen i Kalmar, Sverige. VFU Àr förkortningen för ?verksamhetsförlagd utbildning? som tidigare kallades praktik. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer med personer inblandade i VFU i Kalmar, Sverige, och skolövertagning i Volda, Norge.

Obehandlad eller underbehandlad postoperativ smÀrta kan leda till allvarliga skador pÄ vitala organ samt Àven ge kroniska smÀrtor i skadeomrÄdet. Detta innebÀr förlÀngda vÄrdtider, stort lidande för patienten och stora kostnader för samhÀllet. Sjuksköterskan har ett stort ansvar i den postoperativa smÀrtbehandlingen genom regelbunden mÀtning, behandling, utvÀrdering och dokumentation av smÀrta och administrerad smÀrtlindring. Syftet var att beskriva hindrande faktorer i postoperativ smÀrtbehandlig ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metoden var en litteraturstudie dÀr 12 vetenskapliga artiklar, kvalitativa och kvantitativa, sammanstÀllde.

HÄllbar utveckling handlar om att ha en balans mellan ekonomisk, ekologisk och social hÄllbarhet. Kommuner ses som nyckelaktörer i arbetet för en mer hÄllbar utveckling och har pÄ senaste tiden fÄtt en allt större roll. Karlstad kommun har tre hÄllbarhetsstrategier, dÀribland miljö- och klimatstrategin som skall se till att kommunen skall kunna vÀxa pÄ ett socialt, ekonomiskt och miljömÀssigt hÄllbart sÀtt. I miljö- och klimatstrategin finns interna miljömÄl som Àr till för kommunens medarbetare. Studien söker att ta reda pÄ medarbetarnas kunskap och förstÄelse för de interna miljömÄlen och hur de skall kunna bidra till att uppfylla dessa.

Syftet med vÄr undersökning har varit att belysa sÀrskolesamordnarnas, skolpsykologens, lÀrarnas och förÀldrarnas uppfattningar och kunskap av att elever fullgjort sin skolgÄng i sÀrskolan. Ett ytterligare syfte har varit att ta reda pÄ vilka strategier informatörerna anvÀnder sig av för att öka medvetenheten om konsekvenserna av vald skolgÄng. Ett vidare syfte har varit att öka kunskapen om hur rutiner för mottagande i sÀrskolan ser ut i de kommuner som vi har gjort vÄr studie i. Vi har genomfört intervjuer med personer som har ansvar eller del i att ett en elev utreds för att eventuellt bli mottagen i sÀrskolan. Resultatet av intervjuerna har visat att kunskapen om vilka konsekvenser som finns av att en elev blir placerad i sÀrskolan Àr stor.

Bakgrund: Sepsis ?r ett potentiellt livshotande tillst?nd som kr?ver snabb identifiering och behandling. Sjuksk?terskan har en central roll i det initiala omh?ndertagandet p? akutmottagning, d?r tidig identifiering ?r avg?rande f?r patientens ?verlevnad, lidande och h?lsa. Flera faktorer kan dock f?rsv?ra sjuksk?terskans f?rm?ga att identifiera sepsis.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur lÀssvaga elever pÄ ett teoretiskt gymnasieprogram lÀser och tillÀgnar sig undervisningstexter. Jag utgÄr frÄn ett dimensionellt synsÀtt pÄ lÀskompetens, som innebÀr att det inte fanns nÄgon definitiv grÀns mellan lÀssvaga elevers och genomsnittliga lÀsares lÀsförmÄga. Vygotskijs teori om den proximala utvecklingszonen, som innebÀr att sprÄkutveckling Àr beroende av tÀnkandets utveckling och tvÀrtom, tjÀnar ocksÄ som utgÄngspunkt. Uppsatsen belyser elevernas förutsÀttningar att förstÄ texterna, hur texternas sprÄk och strukturer möjliggör respektive hindrar dem att bli förstÄdda och hur didaktiken i klassrummet pÄverkar elevernas lÀsförstÄelse. Min fÀltstudie bestÄr av observationer och intervjuer, som jag analyserar tillsammans med undervisningstexterna pÄ ett hermeneutisk, det vill sÀga förstÄelseinriktat sÀtt.

Sverige Àr ett land rikt pÄ natur, men i naturen finns inte möjligheten för alla att ta sig fram. Möjligheterna att fÄ uppleva Sveriges natur kan vara svÄra för en person med nedsatt rörelseförmÄga om naturen inte blir tillgÀnglighetsanpassad. Av Sveriges invÄnare över 16 Är har 560 000 personer en nedsatt rörelseförmÄga. Alla borde ha möjligheten att se och uppleva naturen vi har i vÄrt land. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka problem respektive möjligheter det finns att tillgÀnglighetsanpassa i skyddade naturomrÄden för rörelsehindrade. MÄlet Àr att ge en bild av vad som behöver beaktas vid planering, anlÀggning och skötsel av dessa platser.

Syftet med föreliggande studie var att ur ett folkhÀlsoperspektiv beskriva hur personalen upplever mÄltidssituationen i förskolan. Intervjuer gjordes med 14 personer som alla arbetade inom förskola som kock/kokerska, förskollÀrare eller barnskötare. Intervjuerna analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys utifrÄn vilken ett tema, tvÄ kategorier och fem underkategorier skapades. Huvudkategorin ?Att arbeta i medvind? beskrev hur det positiva hÀlsofrÀmjande arbetet gÀllande mÄltidssituationen gÄr till i förskolorna medan kategorin ?Att arbeta i motvind? beskrev de hinder (organisatoriska, lokala och psykologiska) som försvÄrade det hÀlsofrÀmjande arbetet.

Dagens samhÀlle befinner sig under stÀndig förÀndring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu pÄ olika sÀtt pÄ föreningsutveckling, det Àr utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta nÀrmare pÄ. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fÄtt bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade Àven till syfte att se vilka mÄl dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frÄgestÀllningar som lÄg till grund för undersökningen var: Vilka mÄl har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur Àr utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrÄn de aktuella seglingsföreningarna.

Det anses vara en sjÀlvklarhet att omvÄrdnaden ska bedrivas utifrÄn evidens. Trots detta föreligger det brister i sjuksköterskors anvÀndning av evidens i omvÄrdnaden vilket gör att patienter fÄr vÄrd som hade kunnat undvikas eller till och med fÄr vÄrd som kan vara skadlig. Syftet var att beskriva vad som pÄverkar sjuksköterskans anvÀndning av evidensbaserad omvÄrdnad. En litteraturstudie gjordes utifrÄn 19 vetenskapliga artiklar. Analysen utmynnade i fyra kategorier: hinder, kunskapskÀllor, anvÀndning och attityd.