Inertia beskrivs i litteraturen som ett organisatoriskt förÀndringsmotstÄnd och förklaras ofta vara orsaken till att organisationsförÀndringar misslyckas. Uppsatsen syftar till att genom litteraturstudie öka förstÄelsen för vad inertia Àr för nÄgot, vad organisationsförÀndring innebÀr samt hur dessa tvÄ faktorer pÄverkar lÀrandet i organisationen.Resultatet av denna litteraturstudie Àr att inertia konstateras vara en del av det som utgör organisationskulturen samt att inertia som begrepp i sig Àr olÀmpligt eftersom detta Àr i grunden naturvetenskapligt. Avslutningsvis konstateras att det som betecknas som inertia skulle kunna vara sÄvÀl ett hinder som en möjlighet för lÀrande i organisationen. Detta beroende pÄ vilket synsÀtt man har pÄ organisationer och organisationsförÀndringar. Sandberg & Targama (1998) konstateras föresprÄka ett synsÀtt som skulle kunna vara till stor nytta för organisationer inför förÀndringar dÄ lÀrande bör ske.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns möte med litteracitet i en utomhuspedagogisk kontext ? i I Ur och Skurförskolor. Vi undersöker dels hur förskollÀrare uppfattar sin roll i barnens möte med litteracitet, dels vilka uppfattningar de har kring eventuella möjligheter till respektive hinder för barnens möte med litteracitet.VÄr metodologiska forskningsansats Àr kvalitativ till sin karaktÀr och inspirerad av den fenomenografiska traditionen. Vi har intervjuat fyra förskollÀrare verksamma och utbildade inom FriluftsfrÀmjandets pedagogik I Ur och Skur vars uppfattningar vi har kategoriserat och presenterat i sitt sammanhang. I vÄr analys utgÄr vi frÄn pragmatiska och sociokulturella utgÄngspunkter.Resultatet som framkommer i vÄr studie visar pÄ hur förskollÀraren uppfattar sin roll som ett aktivt ledarskap i kombination med ett utforskande av litteracitet tillsammans med barnen.

I en global vÀrld dÀr nÀrmaste konkurrenten bara Àr ett musklick bort frÄn den potentiella kunden Àr behovet av att kunna marknadsföra pÄ ett bra sÀtt elementÀrt.FörsÀljaren vill behÄlla befintliga kunder inom företaget och behovet av att göra sighörd har ökat betydligt. Detta har bidragit till att en ny marknad vuxit fram med stöd frÄn informationssystem med funktioner som tillhandahÄller möjligheten att rikta sin marknadsföring mot en speciell kund. Systemen kallas CRM-system, CRM stÄr för Customer Relationship Management. MÄnga större organisationer kÀnner behovet av att införa denna typ avsystem i den egna organisationen. Kompetensen och insikten om vilka förÀndringar ett CRM-system innebÀr för organisationen Àr ofta mycket lÄg och införandet resulterar ofta i utebliven framgÄng.

I Sverige klassificeras tobaksberoende som en sjukdom och beroendet kan Àven leda till uppkomsten av andra sjukdomar. Sjuksköterskans skyldighet Àr att frÀmja hÀlsa och förebygga sjukdom. Av den anledningen riktades syftet med denna litteraturstudie mot att undersöka sjuksköterskans roll vid tobaks interventioner. Litteraturstudien grundades pÄ fem vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades. Artiklarna erhölls frÄn databasen PubMed och sökmotorn Google.

Syftet med denna intervjustudie Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för speciallÀrares syn pÄ sitt arbete med elever i matematiksvÄrigheter. Studien intar ett didaktiskt inslag och belyser de strategier speciallÀrare anvÀnder sig av i arbetet i den specialpedagogiska verksamheten i samband med elevers svÄrigheter och hinder i matematikutvecklingen och matematiklÀrandet.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats och jag har genomfört 10 intervjuer med speciallÀrare som undervisar i grundskolans Är 1-6.I resultatet synliggörs speciallÀrares uppfattningar om vad som försvÄrar och hindrar eleven i sin matematikutveckling och i sitt matematiklÀrande. I resultatet framtrÀder hur speciallÀrare arbetar med svÄrigheter och hinder och det framgÄr vilka strategier de anvÀnder i arbetet med eleverna. SpeciallÀrarna uttrycker att elevens svÄrigheter kan bero pÄ ett antal olika orsaker. Det framkommer en variation i hur speciallÀrare beskriver sitt arbete med eleverna.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om informationens resa frÄn ledning ner till anstÀllda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byrÄkratisk organisation. Studiens syfte Àr att undersöka kommunikationsprocessen dÀr informationen gÄr vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns nÄgra eventuella hinder lÀngs vÀgen. Studien har genom tre frÄgestÀllningar lagt vikt pÄ de eventuella hindren, vilka kanaler som Àr mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gÄng. Som exempel pÄ en offentlig byrÄkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i VÀrmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshÀlsovÄrd, LandstingshÀlsan, med motiveringen att det Àr information som vÀnder sig till alla verksamheter och anstÀllda inom organisationen. Som metod har en triangulering valts med tvÄ professionsintervjuer en postenkÀt och en telefonenkÀt. PÄ det viset har vi nÄtt alla led i informationsflödet i form av LandstingshÀlsan, informationsstaben, chefer och anstÀllda i de yttersta leden.

Syfte med detta arbete Àr att studera yrkesstatusen hos personal som arbetar med mÀnniskormed intellektuella funktionsnedsÀttningar pÄ daglig verksamhet och bostÀder med sÀrskildservice. Denna yrkesgrupp ingÄr i den offentliga sektorn, tillhör omsorgen, Àrkvinnodominerad och har ingen enhetlig utbildning och yrkesbeteckning.PersonalomsÀttningen Àr stor och lönen Àr lÄg.VÄr frÄga Àr huruvida kraven pÄ yrkeskompetens för denna yrkesgrupp som vi kallar föromsorgsassistenter har förÀndrats under de senaste tjugo Ären och vilka hinder ochmöjligheter det finns för en utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke.VÄrt empiriska material bestÄr av olika skrifter om kompetenshöjning för omsorgspersonalsom Socialstyrelsen publicerat, beskrivningar av utbildningar och vidareutbildningar,platsannonser frÄn arbetsförmedlingen samt information frÄn personer som har arbetat lÀnge iledande positioner inom handikappomsorgen.VÄra teoretiska utgÄngspunkter Àr socialkonstruktionism och som tolkningsmetod valde viFaircloughs diskursanalys.Det framgÄr av forskning om professionalisering att det krÀvs vissa kriterier för att ett yrkeska kunna utvecklas till en profession. VÄr mÄlgrupp uppfyller inte dessa kriterier.Resultatet visar att yrket genom Ären har blivit mer mÄngfacetterat och kvalificerat. VÄrslutsats Àr att det finns bÄde hinder och möjligheter för omsorgsassistenter pÄ vÀg till ensjÀlvstÀndig yrkesgrupp.Som möjlighet till ett sjÀlvstÀndigt och utvecklat yrke ser vi strÀvan mot akademisering ochprofessionalisering och en hög prioritering av utbildning. Den allt otydligare yrkesprofilenmed breda kompetenskrav samt kvinnodominansen inom den undersökta yrkesgruppen kandÀremot betraktas som hinder för utveckling till ett sjÀlvstÀndigt yrke..

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra och analysera en del av den mÄngfald som finns blandnÄgra lÀrares utomhuspedagogik. Samtidigt vill jag försöka att bidra till en större kunskap omhur lÀrare kan övervinna de praktiska svÄrigheter som de möter i sin utomhuspedagogik. Jag haranvÀnt observation och semistrukturerade kvalitativa intervjuer i min undersökning. Resultatetvisar att lÀrarnas lektioner bestod av lÀrarstyrda aktiviteter och fri lek i olika kombinationer.Aktiviteterna kunde kopplas till flera skolÀmnen; idrott, matematik, biologi, svenska och musik.MÄnga av aktiviteterna övade sociala kunskaper. LÀrarna hade lÀttare att se möjligheter Àn hittahinder i sin utomhuspedagogik.

ABSTRACT Titel: Ligabyten för svenska ishockeylag ? Hinder och möjligheter ur ett marknadsperspektiv. NivÄ: D-uppsats i Àmnet företagsekonomi, 15 hp. Författare: Johan Delleskog och Kristoffer Birkkjaer Andersson. Handledare: Stig Sörling. Datum: 2010 ? juni. Syfte: Bakgrunden till denna uppsats Àr att vi vill undersöka hinder och möjligheter för svenska ishockeylag som vill byta liga till en utlÀndsk. Idag drivs elitishockeylag som vinstdrivande företag. Vi vill undersöka om teorier för företag inom marknadsföringsomrÄdet kan överföras pÄ idrottsföretag. Syftet Àr att se hinder och möjligheter, ur ett marknadsperspektiv, för svenska ishockeylag att byta liga till en internationell liga. Metod: VÄr metod bestÄr av att pÄ ett kvalitativt sÀtt analysera vÄr teori och empiri.

Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjÀlp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. MÄlet Àr att förbÀttra den miljökommunikativa processen dÀr de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutslÀpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju dÀr Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjÀlp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att bÄde delta i projektet och förÀndra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.

HIV/Aids Àr ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika Àr sÀrskilt drabbat och detta pÄverkar mÄnga olika delar av mÀnskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förstÄelse för hur maktstrukturer, utifrÄn fem rÄdgivares upplevelser, pÄverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förÀndring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska omrÄdet för studien var södra Zambia.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att anvĂ€ndas som verktyg i klimatarbetet. Syftet Ă€r att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ skogsresurser ur produktion och miljöaspekt krĂ€ver Ă„tgĂ€rder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfĂ€ren har gjort kolsĂ€nkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem sĂ„som EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. [Obstacles and opportunities in school sports.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.