Denna studie handlar om vÄrdnadshavares engagemang i sina barns skolgÄng utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Om lÀrare ska kunna lyckas i sin lÀrarroll krÀvs det ett bra förÀldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). LÀraren Àr den som har skyldighet att ha kontakt med vÄrdnadshavare. De Àr Àven de som har störst möjlighet att kunna pÄverka relationen till bÄde barnet och vÄrdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien Àr att undersöka om lÀrare i dagslÀget uppfattar nÄgra hinder för att engagera vÄrdnadshavare i barnens skolgÄng samt tydliggöra vad lÀrare vill att vÄrdnadshavare ska ha engagemang i gÀllande sina barns skolgÄng. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher?s role, to be fully developed in the classroom.

Det har visat sig att avregleringar pÄ monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens dÄ det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande pÄ denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsÀtter kallar intrÀdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att frÀmja konkurrensen. Finns det intrÀdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka intrÀdeshinder som gÄr att identifiera pÄ eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt intrÀdeshinder i denna bransch som Àr mest svÄröverkomligt.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lÀrarens sÀtt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien Àr att belysa hur undervisningen i Àmnet samhÀllskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utstrÀckning normkritisk pedagogik bedrivs i just Àmnet samhÀllskunskap pÄ nÄgra skolor i sydöstra SkÄne. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr de svarande Àr samhÀllslÀrare i Ärskurs 7-9 pÄ nÄgra av skolor i sydöstra SkÄne. I studien ligger fokus pÄ hur den enskilda lÀraren förhÄller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhÄllningssÀtt gentemot eleverna samt om hen medvetet anvÀnder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i nÄgon stor utstrÀckning med undantaget av en.

Vi vill med vÄr studie beskriva, tolka och ge en förstÄelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar, vad Àr fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsÀttningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frÄgestÀllningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av Ätta verksamma fritidspedagoger, i PiteÄ kommun. VÄr undersökning resulterade i att vi sÄg en tÀmligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gÀllande friluftsliv inte Àr sÄ omfattande. Vidare framkommer det i vÄr studie att en planerad och mÄlstyrd friluftsverksamhet sÀllan Àr förekommande ute i verksamheterna.

Idag Àr byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter gÄr lÄngsamt framÄt. BristfÀllig kommunikation och ostrukturerad information utgör nÄgra hinder som behöver lösas för att fÄ fart pÄ utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat anvÀndas för att förbÀttra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige Àr erfarenheten av hur BIM tillÀmpas liten i anlÀggningsprojekt. AnvÀndningen av BIM Àr mer utbredd i husbyggnadsprojekt dÀr undersökningar har visat pÄ stora förbÀttringar effektivitetsmÀssigt. För anlÀggningsprojekt vÀntas liknande förbÀttringar kunna framtrÀda.Detta examensarbete Àr utfört Ät Trafikverket i LuleÄ och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer frÄn bestÀllar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Aerob förmÄga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gÀller förmÄgan att klara sig sjÀlv, öka livslÀngden och höja livskvaliteten hos Àldre personer. De flesta Àldre uppger dÄlig hÀlsa och smÀrta som det frÀmsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ den fysiska aktivitetsnivÄn hos Àldre personer som Àr medlemmar i en pensionÀrsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkÀt utformades och delades ut under ett lokalt pensionÀrsmöte i LuleÄ, endast medlemmar över 65 Är inkluderades. För att mÀta fysisk aktivitet anvÀndes Kerstin FrÀndins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tillförlitliga och likvÀrdiga lÀrares bedömningar Àr enligt lÀsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jÀmföra elevers resultat pÄ normerade lÀstest som mÀter olika dimensioner i lÀsningen med lÀrarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lÀrare har att upptÀcka elever i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter jÀmförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition Àr att skapa samstÀmmighet, om vilka förutsÀttningar som spelar roll för en god lÀsutveckling.Studien Àr förankrad bÄde i den kvantitativa och kvalitativa forskningen dÄ en del av studien Àr baserad pÄ normerade test och en del av studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spÀnnvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, dÄ elever i luspunkt 14 har fler rÀtt pÄ ett antal tester Àn elever bedömda i luspunkt 18a.

Fysisk aktivitet har positiv effekt pÄ den sjÀlvskattade hÀlsan, dÀr motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hÀlsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och motivation samt skattad hÀlsa och antalet trÀningstillfÀllen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och hinder till trÀning samt kÀnsla inför, under och efter trÀningspass. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett gym i vÀstra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkÀten.

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.