Det har visat sig att avregleringar pÄ monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens dÄ det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande pÄ denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsÀtter kallar intrÀdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att frÀmja konkurrensen. Finns det intrÀdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka intrÀdeshinder som gÄr att identifiera pÄ eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt intrÀdeshinder i denna bransch som Àr mest svÄröverkomligt.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lÀrarens sÀtt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien Àr att belysa hur undervisningen i Àmnet samhÀllskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utstrÀckning normkritisk pedagogik bedrivs i just Àmnet samhÀllskunskap pÄ nÄgra skolor i sydöstra SkÄne. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr de svarande Àr samhÀllslÀrare i Ärskurs 7-9 pÄ nÄgra av skolor i sydöstra SkÄne. I studien ligger fokus pÄ hur den enskilda lÀraren förhÄller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhÄllningssÀtt gentemot eleverna samt om hen medvetet anvÀnder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i nÄgon stor utstrÀckning med undantaget av en.

Vi vill med vÄr studie beskriva, tolka och ge en förstÄelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar, vad Àr fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsÀttningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frÄgestÀllningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av Ätta verksamma fritidspedagoger, i PiteÄ kommun. VÄr undersökning resulterade i att vi sÄg en tÀmligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gÀllande friluftsliv inte Àr sÄ omfattande. Vidare framkommer det i vÄr studie att en planerad och mÄlstyrd friluftsverksamhet sÀllan Àr förekommande ute i verksamheterna.

Idag Àr byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter gÄr lÄngsamt framÄt. BristfÀllig kommunikation och ostrukturerad information utgör nÄgra hinder som behöver lösas för att fÄ fart pÄ utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat anvÀndas för att förbÀttra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige Àr erfarenheten av hur BIM tillÀmpas liten i anlÀggningsprojekt. AnvÀndningen av BIM Àr mer utbredd i husbyggnadsprojekt dÀr undersökningar har visat pÄ stora förbÀttringar effektivitetsmÀssigt. För anlÀggningsprojekt vÀntas liknande förbÀttringar kunna framtrÀda.Detta examensarbete Àr utfört Ät Trafikverket i LuleÄ och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer frÄn bestÀllar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Bakgrund: Sverige ?r ett land uppbyggt utifr?n ett v?lf?rdssamh?lle, vilket inneb?r att inv?narna som ?r i en arbetsf?r ?lder p? n?got vis bidrar till inkomsten i landet. ?r 2022 framst?lldes en statistisk unders?kning av utrikes f?dda kvinnor med arbetsrelaterade s?v?l utbildningsrelaterade syssels?ttningar. Detta framh?ver den l?ga syssels?ttningsgraden som utrikes f?dda kvinnor har i vardagen.

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Aerob förmÄga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gÀller förmÄgan att klara sig sjÀlv, öka livslÀngden och höja livskvaliteten hos Àldre personer. De flesta Àldre uppger dÄlig hÀlsa och smÀrta som det frÀmsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ den fysiska aktivitetsnivÄn hos Àldre personer som Àr medlemmar i en pensionÀrsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkÀt utformades och delades ut under ett lokalt pensionÀrsmöte i LuleÄ, endast medlemmar över 65 Är inkluderades. För att mÀta fysisk aktivitet anvÀndes Kerstin FrÀndins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tillförlitliga och likvÀrdiga lÀrares bedömningar Àr enligt lÀsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jÀmföra elevers resultat pÄ normerade lÀstest som mÀter olika dimensioner i lÀsningen med lÀrarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lÀrare har att upptÀcka elever i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter jÀmförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition Àr att skapa samstÀmmighet, om vilka förutsÀttningar som spelar roll för en god lÀsutveckling.Studien Àr förankrad bÄde i den kvantitativa och kvalitativa forskningen dÄ en del av studien Àr baserad pÄ normerade test och en del av studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spÀnnvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, dÄ elever i luspunkt 14 har fler rÀtt pÄ ett antal tester Àn elever bedömda i luspunkt 18a.

BAKGRUND:I vÄr bakgrund ges en beskrivning av aktuell forskning gÀllande matematikundervisning. Det sociokulturella perspektivet har varit utgÄngspunkt i vÄr undersökning.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur verksamma pedagoger beskriver sin matematikundervisning och vad de anser behövs för att kunna utveckla den.METOD:I vÄr undersökning utgÄr vi ifrÄn en kvalitativ metod och forskningsredskapet vi anvÀnt oss av Àr intervju. Sammanlagt har 10 pedagoger i Är F-6 intervjuats.RESULTAT:VÄr undersökning visar pÄ att pedagoger till stor del anvÀnder sig av lÀrobok i sin undervisning. Dock kompletterar de i olika grad med annat material och andra metoder. I Är F-2 förekommer en större variation av arbetssÀtt, Àn det gör i Ärskurs 3-6.

Fysisk aktivitet har positiv effekt pÄ den sjÀlvskattade hÀlsan, dÀr motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hÀlsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och motivation samt skattad hÀlsa och antalet trÀningstillfÀllen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och hinder till trÀning samt kÀnsla inför, under och efter trÀningspass. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett gym i vÀstra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkÀten.

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga hemlösa personer som befinner sig i Sverige dÄ hemlöshet Àven innefattar de som lever utan uppehÄllstillstÄnd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa och dÄliga erfarenheter av vÄrden kombinerat med en begrÀnsad ekonomi och oklarheter vart i vÄrden de ska vÀnda sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vÄrden. Sedan 2013 har bÄde asylsökande och papperslösa rÀtt till vÄrd som inte kan anstÄ och enligt hÀlso-sjukvÄrds lagen ska vÄrden ges med respekt pÄ lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vÄrd.Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut frÄn databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.