Andelen svenska lantbrukare i övre medelÄldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 Ärs Älder. Detta problem Äterfinns i hela vÀstvÀrlden och har nu uppmÀrksammats Àven frÄn politiskt hÄll. Nyligen framlades ett ÄtgÀrdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskÄren, författarna ville dÀrför undersöka de faktiska barriÀrerna som hindrar yngre frÄn att komma in i branschen. Genom undersökning av intrÀdesbarriÀrer för smÄföretagare, dÀr det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriÀrer som skulle kunna vara hinder för succession Àven i lantbruksbranschen. Den mest allmÀnt diskuterade Àr kapitalbehovet, men det finns fler. NÄgra exempel som kan nÀmnas Àr hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriÀrer. NÄgot som ocksÄ pÄverkar möjligheterna för yngre att starta Àr utbudet pÄ marknaden, dÄ mÄnga Àldre vÀljer att behÄlla företaget sÄ lÀnge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och uttrÀdesbarriÀrer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig pÄ den litteraturgenomgÄng som genomförts.

Den pÄgÄende utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefÀlsstudenter att erhÄlla tillrÀckligt med fartygsförlagd utbildning pÄ grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlÀgga fartygspraktik pÄ utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befÀlselever pÄ fartyg med viss svensk besÀttning, eftersom eleverna dÄ sÄgs som en rekryteringstillgÄng. Flaggstatens bestÀmmelser kunde, beroende pÄ land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahÄlla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ÀndÄ var den enskilt största anledningen till problematiken kring befÀlspraktik pÄ utlandsregistrerat tonnage..

Med anledning av rekryteringsproblematiken av lÀkare i Norrbottens lÀns glesbygdskommuner har denna studie genomförts pÄ uppdrag av Norrbottens LÀns Landsting. Till följd av en stadig avfolkningstendens bland de yngre ökar andelen Àldre i glesbygdsomrÄden, försörjningen av vÄrdpersonal kommer sÄledes troligtvis att bli sÀrskilt viktig i dessa delar av landet. Syftet till denna studie var att förklara vilka bidragande orsaker som finns till att lÀkare vÀljer att arbeta i glesbygd. Samt beskriva vilka fördelar respektive nackdelar som kan frÀmja eller hindra detta val. En jÀmförelse har Àven gjorts avseende orsaker mellan de som har valt att flytta tillbaka till och de som flyttat till orten.

I föreliggande undersökning har fem kvinnliga mellanchefer, inom den offentliga sektorn intervjuats om sina upplevelser och erfarenheter av hinder och möjligheter för deras karriÀrutveckling och chefskap. I undersökningen har jag anvÀnt kvalitativ metod i form av halvstrukturerade intervjuer. Resultat och analysdelen indelas i fyra olika teman: beskrivning av ledarskap, mÀn och kvinnors chefsegenskaper och ledarstilar, karriÀr ? ambitioner och möjligheter samt familjens betydelse. Under dessa rubriker redovisas resultaten och paralleller dras till human relationsteori, kön som social konstruktion, homosocialitet, möjlighetsstruktur och familjeorientering.

Den hÀr studien behandlar Àmnet ledarskap. Teorier konkluderar att det normativa ledarskapsidealet baseras pÄ det transformativa ledarskapet. Syftet med uppsatsen Àr att studera om en ny ledare i organisationer gör ansprÄk pÄ ett normativt ledarskapsideal och vilka konsekvenser det fÄr, samt i vilka avseenden det finns skillnader mellan den nya chefens beskrivningar av intentioner och vad chefens ansett sig ha uppnÄtt överens med medarbetarnas uppfattningar. TvÄ nya ledare, som varit i liknande situationer, har studerats och jÀmnförts. Resultatet pekar pÄ att nya chefer som försöker följa det normativa ledarskapet kan skapa omedvetna hinder för sig sjÀlva.

Örebro universitetInstitutionen för beteende-, social- och rĂ€ttsvetenskapSocialt arbeteC-uppsats 41-60 pTitel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress ? en undersökning bland socialsekreterare pĂ„ socialkontor vĂ€ster, ÖrebroFörfattare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna LedstamHandledare: Erik FlygareSammanfattningHuvudsyftet med denna studie Ă€r att undersöka om moralisk stress förekommer pĂ„ socialkontor vĂ€ster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever nĂ„gra hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter pĂ„ ett sĂ€tt som de anser Ă€r moraliskt rĂ€tt, hur man i sĂ„ fall reagerar pĂ„ dem och vilka strategier man anvĂ€nder för att hantera detta. Vidare Ă€r vi intresserade av att undersöka om det finns nĂ„gra mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.Vi har anvĂ€nt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor vĂ€ster i Örebro.

Bakgrund: Antalet kvinnliga chefer Àr betydligt fler Àn för tio Är sedan, men de Àr alltjÀmt nÄgot av en minoritet i storföretagen. FörÀndringsarbetet gÄr lÄngsamt trots gedigna insatser frÄn bÄde nÀringslivet och akademin, och det Àr fortfarande ett fÄtal kvinnor i toppen. Under en mycket kort tidsperiod har kvinnor varit med om en genomgripande förÀndring, vilket medfört att förestÀllningar, attityder och vÀrderingar inte förÀndrats i samma takt vare sig hos kvinnorna sjÀlva eller i omgivningen. Det diskuteras huruvida de fördomar och den konservatism som rÄder sÄvÀl i samhÀllet som i organisationer utgör ett hinder för kvinnor att nÄ högre positioner inom nÀringslivet. Det spekuleras huruvida det Àr mÀnnen som hindrar kvinnorna i karriÀren dÄ de utgör en majoritet i organisationerna och dÀrefter efterstrÀvar en fortsatt homogen miljö att agera i.

Trots allt jÀmstÀlldhetsarbete i dagens samhÀlle innehar mÀn fortfarande en större andel chefspositioner Àn kvinnor. Det finns mÄnga teorier som försöker förklara varför det förhÄller sig sÄ. Syftet med denna uppsats Àr att förklara eventuella skillnader i rekryterares attityder till kvinnors och mÀns förutsÀttningar att nÄ chefspositioner inom dagligvaruhandeln. Vi har genomfört intervjuer med rekryteringsansvariga i tre dagligvarubutiker i SkÄne. Resultaten frÄn dessa har sedan jÀmförts med befintliga teorier och tidigare undersökningar i Àmnet chefsrekrytering.

Palliativ vÄrd Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Sjuksköterskor kan uppleva det som svÄrt att kommunicera med patienter vid livets slut (end of life [EOL]). Det Àr avgörande för patientens vÀlbefinnande att ha en god kommunikation med sin sjuksköterska i samband med palliativ vÄrd. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskor och patienters kommunikation inom palliativ vÄrd. Studien Àr gjord som en litteraturöversikt baserad pÄ 14 vetenskapliga artiklar.

Föreningsidrotten ökar men fortfarande Àr det mÄnga ungdomar som inte Àr tillrÀckligt fysiskt aktiva. MÄnga undersökningar har gjorts angÄende motivation hos aktiva idrottare, men forskningen kring vad det Àr som motiverar ungdomar att börja idrotta Àr inte alls lika stor. Syftet med denna studie var att undersöka vilka motivationsfaktorer som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, samt se vilka skillnader och likheter det fanns mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars svar. Genom att undersöka vad som skulle fÄ ungdomar att börja idrotta och vad det Àr som hindrar dem, skulle detta kunna hjÀlpa idrottsföreningar i hur de ska rekrytera nya medlemmar. Det Àr ocksÄ viktigt att undersöka om det Àr nÄgon skillnad mellan svenska ungdomars och invandrarungdomars motivationsfaktorer och hinder.

Samverkan sker i mÄnga olika former och inom mÄnga olika omrÄden. I mÀnniskohanterande yrkeskategorier sÄ som skola och socialtjÀnst bedrivs samverkan ofta med mÄlsÀttningen att tillsammans med andra parter hjÀlpa en individ som behöver nÄgon form av insats frÄn samhÀllet. Men Àven om mÄnga vill samverka för att en gemensam insats Àr nödvÀndig sÄ Àr lÄngt ifrÄn alla positivt instÀllda till samverkan. Varför? Jo för att det mÄnga gÄnger inte fungerar pÄ ett önskvÀrt sÀtt.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

Arbete Àr en central del i individens liv. Dels en ekonomisk försörjning samt att det ger underlag till ett fysiskt liv och social identitet (Höglund 2000). Dock har en del grupper det svÄrt att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden. Tidigare forskning visar att individer som begÄtt brott har det svÄrare att ta sig ut pÄ arbetsmarknaden dÄ de stigmatiseras (Carter 2009). Idag Àr det vÀldigt vanligt att arbetsgivare begÀr ett utdrag ur belastningsregistret, detta gör att före detta kriminella löper större risk att sÄllas bort i rekryteringsprocesser (Backman 2012).Syftet med denna studie Àr att undersöka hur dömda individer upplever eventuella möjligheter och hinder för att ta sig ur kriminalitet samt att förstÄ vad arbete har haft för betydelse fördem.

Integrationen Àr vÀldigt kritisk för företagsfusioner, dÄ det Àr dÀr vÀrdeskapandet sker. Det finns en uppsjö av teorier om hur integrationen ska bedrivas. Men trots det misslyckas en stor andel av företagsfusioner att skapa ett ökat vÀrde. Kommer rÄden frÄn teoribildningar verkligen till anvÀndning, dÄ det Àr sÄ mÄnga som misslyckas? I den hÀr uppsatsen har vi tagit fÀste pÄ tre konkreta rÄd kring lyckad integration vid företagsfusioner, som rör tidig integrationsplanering, HR-avdelningens involvering och medarbetarnas involvering i integrationsarbetet.