Denna studie tar sin ansats i hur system och strategier för hantering av kunskap mynnar ut i olika hinder vid kunskapsöverföring inom managementkonsultföretag. Fallstudien bygger pÄ fyra managementkonsultföretag varav tvÄ tillÀmpar en codification strategi och de andra tvÄ tillÀmpar en personalization strategi.Alla företagen har mer eller mindre inslag av bÄda strategierna men tyngdpunkten ligger i en av dem medan den andra har ett understödjande roll i respektive företag. Av studien framgÄr att kunskapssystem och strategier hÀnger tÀtt ihop, och Àr beroende av vilken vikt företaget lÀgger vid att dokumentera och lagra kunskap.Beroende av vilken kunskapsstrategi företagen i fallstudien tillÀmpade stÀlldes de inför olika hinder. Codification strategin renderade i hinder i form av rapportering, informationens kvalitet, anvÀndarvÀnlighet i databasen samt medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom att dokumentera projekt. TillÀmpade företagen en personalization strategi stÀlldes företagen inför hinder i form av outtalad kunskap och medarbetarnas motivation att dela kunskap internt genom social interaktion som exempelvis sammantrÀden, telefonsamtal och e-post..

Uppsatsen redovisar en studie vars syfte Àr att studera pedagogers instÀllning till lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt deras föresatser nÀr det gÀller att ge leken utrymme och anvÀnda den som redskap för lÀrande. Dessutom undersöks hur pedagogernas förklarade föresatser i detta Àmne överensstÀmmer med den faktiska situationen i en barnskoleklass, samt vilka möjligheter och hinder som pÄverkar lekens utbredning i denna verksamhet. Intervjuer av de fyra pedagoger som arbetar i denna klass har tillsammans med observationer av verksamheten anvÀnts som kvalitativ forskningsmetod. Resultaten av intervjuer och observationer har kopplats samman och analyserats utifrÄn problempreciseringen. Slutresultatet av studien visar att pedagogerna Àr vÀl medvetna om lekens betydelse för barns lÀrande och utveckling, samt att deras strÀvan Àr att ge lek och lekfulla aktiviteter utrymme, men olika hinder begrÀnsar möjligheterna till detta..

Syftet var att i en litteraturstudie undersöka eventuella hinder för optimal postoperativ smÀrtlindring av barn 6-12 Är gamla samt undersöka vilka postoperativa smÀrtlindringsmetoder som anvÀnds pÄ barn 6-12 Är gamla. Litteraturstudien bygger pÄ elva artiklar som kvalitetsgranskades. I resultatet presenteras de faktorer som pÄverkar barns postoperativa smÀrtlindring i fyra kategorier: sjuksköterskans medverkan i barnens postoperativa smÀrtlindring, förÀldrars medverkan i barnens postoperativa smÀrtlindring, barnens upplevelser av postoperativ smÀrtlindring och hinder för optimal smÀrtlindring. Resultatet av litteraturstudien visar att det fortfarande Àr svÄrt att smÀrtlindra tillrÀckligt dÄ det finns ett stort antal hinder för den postoperativa smÀrtlindringen, exempelvis sjuksköterskors okunskap, otillrÀckliga ordinationer, tidsbrist och sjuksköterskornas bakgrundsfaktorer. Resultatet belyser Àven att förÀldrarna har en stor del i barnens sjukhusvistelse och smÀrtbehandling..

Denna kvalitativa studie har till syfte att belysa om en per definition kollektivistisk institution som kyrkan klarar av att motstÄ det moderna samhÀllets individualistiska pÄtryck. För att kunna synliggöra detta har sju djupintervjuer genomförts med verksamma prÀster inom Svenska kyrkan med fokus pÄ hur de upplever sin vardag i dagens tjÀnstebetonade samhÀlle. Studien stÀrker att Durkheims kollektivistiska samhÀlle till stor del har försvunnit i Sverige till förmÄn för det individualistiska samhÀllet. Uppsatsen illustrerar följaktligen att Àven en institution som inte borde mÀrka av individualisering och tjÀnstesamhÀllet prÀglas av dessa processer. UtifrÄn respondenternas resonemang kring hur de upplever att gemen man ser pÄ Svenska kyrkan visar resultatet att kyrkan prÀglas av rÄdande samhÀllslogik pÄ flera plan och tvingas anpassa sig till denna. Svenska kyrkan utgör idag en aktör pÄ en konkurrensutsatt marknad vilket medför att det individuella behovet och marknadsanpassning stÄr i fokus.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor pĂ„ diabetes- och blodtrycksmottagningar pĂ„ vĂ„rdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor pĂ„ sex hĂ€lsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

Abstract Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjÀnstens bemötande. Men Àven se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi anvÀnt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stÀmplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinÀra samhÀllet. VÄr empiriska undersökning bestÄr av Ätta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus pÄ olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som Äterspeglar Ätta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjÀnsten.

VÄrt syfte med studien var att undersöka vad sex olika lÀrare pÄ lÄgstadiet har för uppfattningar kring Àmnesintegrerad undervisning som inkluderar fysisk aktivitet. För att besvara vÄrt syfte har vi som författare utfört en kvalitativ undersökning dÀr det genomfördes totalt sex intervjuer med sex stycken lÀrare frÄn tre olika skolor. Eftersom urvalsgruppen Àr begrÀnsad kan vi inte dra nÄgra generella slutsatser. Resultatet i vÄr studie visar att samtliga respondenter anser att fysisk aktivitet Àr viktigt för skolbarn dÀr respondenterna kopplar ihop fysisk aktivitet med inlÀrning pÄ olika sÀtt. De tar upp faktorer som ökad motivation, ökad koncentration och större möjlighet till individualisering i undervisningen för eleverna. Det visar sig Àven att Àmnesintegrerad undervisning med rörelse förekommer i samband med olika Àmnen, men undervisningen Àr oftast inte planerad.

Även om ett företag har en innovativ idĂ©, ligger rĂ€tt i tiden och har intern marknadsföringskompetens tycks det finnas hinder för att de ska lyckas nĂ„ ut med sitt koncept vilka inte nĂ€mns i litteraturen. Trots mĂ€ngder av marknadsföringslitteratur och teorier om hur företag söker information, vĂ€rderar alternativ och fattar beslut i samband med inköp sĂ„ lyckas inte alla produkter. UtifrĂ„n teorier kring relationsmarknadsföring, nĂ€tverk, inköpsbeteende och beslutsfattande valde vi att formulera frĂ„geteman och studera ett fallföretag som sĂ€ljer konsumtionsvaror business to business (B2B). PĂ„ detta sĂ€tt undersöktes vilka hinder som kan finnas mellan det sĂ€ljande företagets kommunikation och kundföretagets inköpsprocess. Intervjuerna fördes i diskussionsform kring teman som marknadsföringsstrategi, marknadsbearbetning, kundkontakt och mĂ„lgrupp.

Denna uppsats handlar om hur ungdomar med lÄgt deltagande pÄ NUEVO upplever hinder och möjligheter i normaliseringsprocessen. NUEVO Àr en institution som hjÀlper arbetslösa ungdomar som lÀnge har varit arbetslösa eller som har speciellt svÄrt att fÄ eller lyckas behÄlla ett jobb. Min studie Àr inriktad pÄ de ungdomar som inte deltar sÄ aktivt pÄ NUEVO och varför det Àr sÄ. Varför normaliseringsprocessen och avstÀmplingen av dessa ungdomar hindras av en lÄng avvikarkarriÀr som dessa ungdomar har. Det jag fick fram Àr att stÀmplingen historia har en stor pÄverkan pÄ ungdomarnas nuvarande situation.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Syftet med studien Àr att undersöka de praktiska möjligheter och svÄrigheter som gymnasielÀrare i Àmnet svenska har med att anpassa sin undervisning efter sina elevers olikheter, för att skapa optimala förutsÀttningar för deras lÀrande. Möjligheterna och svÄrigheterna att individualisera diskuteras och undersöks framförallt mot bakgrund av de problem som forskningen har uppmÀrksammat, dÄ individualisering praktiseras som individuellt arbete med fÄ gemensamma samtal och genomgÄngar. Undersökningen gjordes genom att djupintervjua tre erfarna gymnasielÀrare i Àmnet svenska. FrÄgorna handlade framförallt om möjligheter och svÄrigheter för lÀrare att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande inom olika arbetsformer. Resultaten visar pÄ likheter i de intervjuade lÀrarnas syn pÄ möjligheten att skapa förutsÀttningar för elevers lÀrande med hjÀlp av kollektiva genomgÄngar i helklass.

Patienter har enligt lag ra?tt till att vara delaktiga i va?rd och behandling, trots detta upplever patienter brist pa? delaktighet i va?rden. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av hinder och mo?jligheter fo?r delaktighet i va?rden. Studien genomfo?rdes som en systematisk litteraturstudie och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund fo?r resultatet.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur pedagoger upplever att flersprÄkighet bidrar till möjligheter eller till hinder för elever med utlÀndsk bakgrund. Vilka didaktiska utmaningar möter pedagogerna med dessa elever samt hur kan de stödja elevernas flersprÄkighet? För att fÄ en nyanserad bild av hur pedagoger uppfattar flersprÄkighet och söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi fyra lÀrare som undervisade vid olika nivÄer inom skolvÀsendet. Eftersom vi utgick frÄn det talade ordet anvÀnde vi oss av kvalitativ undersökningsmetod dÀr vi tolkade och analyserade resultatet av intervjuerna. Det resultat vi kom fram till var att alla pedagoger ansÄg att flersprÄkighet var en personlig tillgÄng för den enskilda eleven, men att det kunde finnas hinder pÄ samhÀllsnivÄ.

Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga och beskriva tillgÀngligheten pÄ gym för rullstolsburna personer.Undersökningsmetod: Studien var en deskriptiv observationsstudie. Undersökningen var en tvÀrsnittsstudie, dÄ mÀtningar gjordes vid ett tillfÀlle. Datainsamlingen utfördes genom strukturerade observationer av olika bedömningsomrÄden, t.ex. nÀrliggande utomhusmiljö, entré, trÀningslokal, omklÀdningsrum m.m. med hjÀlp av en egen utarbetad checklista.Resultat: Resultatet visade att hinder i tillgÀnglighet i huvudsak inte fanns i den nÀrliggande utomhusmiljön runt gymmet.

Vad innebÀr det att undervisa i en sprÄkheterogen kontext? Trots att det i styrdokument och inom forskning fastslÄs att elever med ett annat modersmÄl behöver andrasprÄksundervisning för att utveckla den för skolframgÄng och samhÀllsdeltagande sÄ viktiga sprÄkbehÀrskningen, gör okunskap, resursbrist och lÄg status för Àmnet svenska som andrasprÄk att svensklÀrare utan kunskap om andrasprÄksinlÀrning stÀlls inför flersprÄkiga elevgrupper. I den hÀr undersökningen besvarar sex svensklÀrare i grundskolans senare Är vilken attityd, erfarenhet och utbildning de har nÀr det gÀller undervisning i sprÄkheterogena kontexter. Genom att frÄga hur flersprÄkigheten pÄverkar undervisningen, om den Àr en tillgÄng istÀllet för ett hinder och om kunskaper i andrasprÄksinlÀrning behövs i svensklÀrarkompetensen vÀxer bilden fram av den mÄngkulturella och flersprÄkiga skolans ökade krav pÄ bÄde individualisering och inkludering. Denna fallstudie visar att mÄngfalden betraktas som en positiv kraft i det mÄngkulturella klassrummet dÀr elevers olika perspektiv berikar undervisningen.