Studien syftar till att undersöka konsumentens roll för en hÄllbar utveckling genom att analysera hur fyra organisationer som arbetar för hÄllbar livsmedelskonsumtion konstruerar hÄllbarhet och konsumenten.Organisationerna representerar olika intressen och empirin bestÄr av officiella kommunikationsdokument samt intervjuer. Empirin analyseras i relation till postmodernitetens individualisering som beskriver hur individer, genom kommunikation om miljörisker och ohÄllbarhet ÄlÀggs ta ansvar för en hÄllbar samhÀllsutveckling. Analysen visar att hÄllbarhetsbegreppet stÀndigt omformuleras vilket leder till ambivalens hos konsumenten, och vikten av politiska ÄtgÀrder för hÄllbar konsumtion framhÄlls av organisationerna med politisk inriktning.Tre konstruktioner av konsumenten uttrycks. Samtliga organisationer konstruerar i en officiell diskurs en hÄllbar konsument som med hjÀlp av kunskap tar ansvar genom aktiva livsmedelsval. I en vardagsdiskurs konstrueras konsumenten som förvirrad av budskapen om hÄllbara livsmedelsval och sÀgs behöva hjÀlp genom förenklad kunskap.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger har för attityder till högpresterande elever och hur de upplever att ha högpresterande elever i skolan bÄde ur ett pedagogiskt perspektiv samt ett socialt perspektiv. Hur de anpassar sin undervisning för dessa elevers behov och vilka metoder de anvÀnder sig av i sin undervisning. Vidare har uppsatsen som mÄl Àr att göra en jÀmförelse mellan detta och hur högpresterande elever sjÀlva, i Ärskurserna fyra till sex, upplever sin situation i skolan idag. Att hitta likheter och skillnader mellan forskning och aktörer i skolans verksamhet. För att fÄ reda pÄ detta har vi valt att genomföra djupintervjuer med pedagoger och en enkÀtundersökning med högpresterande elever.

Globaliseringen har blivit nÄgot företag mÄste ha i Ätanke nÀr de opererar pÄ den internationella marknaden. Detta innebÀr att Transnationella företag i dag Àr vanligt och dessa arbetar i virtuella team vilka stöter pÄ andra problem Àn team som arbetar pÄ samma fysiska plats. Denna studie undersökte vilka hinder i överföringsprocessen virtuella team stÀlls inför och om dessa hinder skiljer sig frÄn de hinder som team som arbetar pÄ samma fysiska plats stÀlls inför. Detta utfördes genom en fallstudie av tvÄ företag, ett i Sverige och ett i USA, som nyligen hade slagits samman till följd av ett uppköp. Företagen agerade som ett Transnationellt företag som arbetade i virtuella team pÄ den globala marknaden.

Sexualitetens och den sexuella hÀlsans betydelse för mÀnniskans vÀlbefinnande Àr vÀl dokumenterad. Emellertid visar forskning att kvinnor med cancerdiagnos inte fÄr den hjÀlp de önskar av sjukvÄrden gÀllande sexuell hÀlsa. Detta faktum accentuerar behovet av att förstÄ vilka mekanismer som ligger bakom. Studiens syfte var att identifiera hinder och förutsÀttningar för samtal om sexuell hÀlsa mellan sjuksköterskor och kvinnor med cancerdiagnos. Studien utformades som en litteraturöversikt med kvalitativa studier.

Bakgrund: Ett flertal studier visar pÄ att följsamhet i handhygien bland sjukvÄrdspersonal Àr lÄg.Syfte: Den föreliggande studien syftade till att identifiera vilka hinder som försvÄrar följsamheten i handdesinfektion för sjuksköterskor och undersköterskor.Metod: Undersökningen utfördes pÄ tre slumpmÀssigt utvalda vÄrdavdelningar pÄ ett sjukhus i Mellansverige i mars 2014. Sjuksköterskor och undersköterskor besvarade en enkÀt som konstruerats för studien.Resultat: Av studiens tilltÀnkta undersökningsgrupp (n=110) svarade 70 vilket motsvarar en svarsfrekvensen pÄ 64 %. Resultatet visar att det var vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före.  Det som i störst utstrÀckning angavs som hinder till att utföra handdesinfektion var tidsbrist och brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel. Sjuksköterskor angav att de utför handdesinfektion i lÀgre utstrÀckning till följd av brist pÄ tillgÀngligt handdesinfektionsmedel Àn undersköterskorna. Vidare framkom att de med kortare arbetserfarenhet Àn genomsnittet (14,3 Är) angav i större utstrÀckning Àn de med lÀngre arbetserfarenhet att de inte utförde handdesinfektion.Slutsats: VÄrdpersonal uppger att det Àr vanligare att desinfektera hÀnderna efter patientkontakt Àn före, liksom att tidsbrist och brist pÄ tillgÀngliga handdesinfektionsmedel utgör tydliga hinder för god följsamhet i handdesinfektion.

Uppsatsens namn lyder pĂ„ följande sĂ€tt: Hur mycket mĂ„ste jag anstrĂ€nga mig egentligen? - En studie om ungdomars upplevda psykiska ohĂ€lsa i relation till skola och framtidsval. Studien Ă€r skriven av Melissa GĂŒlĂŒnay och Mirela Koljenovic som lĂ€ser sitt tredje Ă„r pĂ„ Södertörns Högskola. Syftet med denna uppsats Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else för hur studierna i skolan och de framtidsval som studiens intervjupersoner stĂ€lls inför kan ha ett samband till deras upplevda psykiska ohĂ€lsa i form av oro och Ă„ngest. För att kunna svara pĂ„ denna frĂ„ga kommer  uppsatsen i sin tur att belysa fenomenet individualisering som stĂ„r för utformningen av samhĂ€llet och de olika institutionerna sĂ„ som skola och arbete.

Bakgrund: Patienter som har haft stroke kan uppleva mÄnga hinder för vÀlbefinnande. Sjukdomen i sig kan innebÀra trötthet, depression och olika funktionshinder. Omgivningen kan öka illabefinnandet om den prÀglas av fördomar, brister i vÄrden och problem i relationer till anhöriga. Coping innebÀr att hitta bemÀstringsstrategier som reducerar stress och illabefinnande. Syftet: Att genom sjÀlvbiografier beskriva hinder och förutsÀttningar för coping ur ett livsvÀrldsperspektiv hos mÀnniskor som haft en stroke.

Jönsson, Malin och Pettersson, Jennie (2010) LÀs- och skrivutveckling. En studie om pedagogens roll i mötet med barn med sprÄk- och kommunikationsproblem (Reading and writing development. A study about the role of the educationalist in the meeting with children with language and communication problems.) Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. I vÄrt arbete vill vi lÀra oss mer om sprÄk- och kommunikationsproblem samt hur lÀs- och skrivutvecklingen hos dessa barn kan se ut. Vi vill Àven undersöka hur man kan individualisera för barn med sprÄk- och kommunikationsproblem samt vilka alternativa verktyg som finns att tillgÄ.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor pĂ„ diabetes- och blodtrycksmottagningar pĂ„ vĂ„rdcentraler arbetar med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar och att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av arbetet med att motivera patienter att göra livsstilsförĂ€ndringar. Ännu ett syfte var att beskriv vilka hinder och möjligheter de upplever i det arbetet. Tio sjuksköterskor pĂ„ sex hĂ€lsocentraler i Mellansverige intervjuades. Intervjuerna analyserades utifrĂ„n kvalitativ innehĂ„llsanalys. Resultatet redovisas i fem kategorier och 14 subkategorier.

InfÀrgning Àr en form av Àmnesintegrering och avser samverkan mellan kÀrnÀmnet och karaktÀrsÀmnet inom gymnasieskolan. Vi vill se vilka möjligheter och hinder samt vilka lösningar denna yrkesgrupp har för arbetsformen infÀrgning. Resultatet av studien kan kort sammanfattas med att i möjligheterna sÄg lÀrarna att eleverna fÄr en helhets syn och ökad motivation. De hinder lÀrarna upplever Àr tidsbrist och relevanta lÀromedel. LÀrarnas lösningar beskrivs i första hand som schema lagd tid för samverkan och genomförande av projekt.

Uppsatsen ?Hur mÄr du lilla hjÀrnan?? syftar till att klargöra varför det finns fÄ kvinnliga chefer pÄ toppnivÄ inom den offentliga sektorn. Studiens första del utgörs av en litteraturstudie dÀr vi utifrÄn teorier om glastaket, könsmÀrkta organisationer samt socialkonstruktivism, faststÀller rÄdande ledarskapsdiskurs samt klarlÀgger de hinder som Àr mest relevanta. Studiens andra del Àr empirisk och bestÄr av intervjuer med sex kommunala förvaltningschefer frÄn Lund och Eslöv.Efter analys av förvaltningschefernas svar utifrÄn de aspekter vi har med oss frÄn litteraturstudiet kan konstateras att teorierna har högt förklaringsvÀrde gÀllande den ojÀmna könsrepresentationen pÄ toppnivÄ. Resultatet visar att ledarskapsdiskursen Àr under stÀndig förÀndring, men att vissa aspekter av den fortfarande Àr förankrade i det manliga.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Bakgrund: NÀr omvÄrdnadspersonal möter patienter som Àr immigranter med ett annat modersmÄl sÄ rÀcker inte sprÄkkunskaperna alltid till. Syfte: Syftet var att beskriva omvÄrdnadspersonals upplevelser av att kommunicera med patienter som Àr immigranter med annat modersmÄl. Metod: En litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna granskades utifrÄn Röda Korsets Högskolas granskningsmall. Resultat: UtifrÄn det givna innehÄllet sÄ sammanstÀlldes resultaten under tre kategorier: SprÄkbarriÀren som hinder för vÄrd, hÀr uppmÀrksammas att ?sprÄkbarriÀren? som uppstÄr i kommunikationen mellan omvÄrdnadspersonalen och patientkategorin immigranter, Àr ett hinder i vÄrden.

Energieffektivisering Àr positivt ur sÄvÀl ett miljömÀssigt som ett företagsekonomiskt perspektiv. Med syftet att frÀmja energieffektiviseringen i landet finns sedan 2010 ett statligt stöd som kallas energikartlÀggningscheck som riktar sig till företag med en energianvÀndning över 500 MWh. Checken anvÀnds till att genomföra en kartlÀggning över företagets energianvÀndning.Den hÀr studien syftar till att studera och jÀmföra företag som sökt energikartlÀggningscheck och företag som inte sökt den för att pÄ sÄ sÀtt undersöka hur energikartlÀggningschecken pÄverkar synen pÄ hinder och drivkrafter för energieffektivisering i smÄ och medelstora, icke- energiintensiva företag. Studien bygger pÄ intervjuer med personer pÄ företag inom tillverknings- och verkstadsindustrin som sökt respektive inte sökt energikartlÀggnings- checken. Ett teoretiskt ramverk presenteras som diskuterar hinder och drivkrafter för energieffektvisering samt energikartlÀggningschecken som styrmedel.Studien visade att ekonomiska hinder och korta Äterbetalningstider var ett stort hinder för majoriteten av företagen.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka varför det Àr sÄ fÄ kvinnor som Àr chefer. Enligt SCB var, under 2009, endast 33% av Sveriges chefer kvinnor.Manliga chefer Àr normen och dÀrför baseras dagens ledarskapsteori pÄ mÀns vÀrderingar och uppfattningar. Detta leder till att mÄnga av dagens organisationskulturer har en manlig prÀgel som inte slÀpper in och inte heller lockar kvinnor till ledande positioner.Studien presenterar teorier om de Àr svÄrigheter och hinder som kan uppstÄ för kvinnor nÀr de vill bli chefer och vad som ligger bakom dessa barriÀrer.Den teoretiska referensramen beskriver dessutom vad som motiverar en person att nÄ en ledande position samt hur kultur pÄverkar möjligheterna att avancera inom en organisation. Organisationskulturen kan skapa hinder för personer som anses vara avvikande, vilket kan pÄverka en kvinnas möjlighet att bli en del av organisationsledningen. Dessa hinder kallas ibland för glastak, ett osynligt hinder som gör det svÄrt eller omöjligt att klÀttra högre upp inom en hierarki.Studien Àr Àven genomförd med en kvalitativ metod dÄ fyra kvinnliga chefer har intervjuats.