Studiens huvudsakliga syfte var att undersöka om kvinnor vill köra båt i större utsträckning, samt vilka faktorer kvinnor upplever som hinder respektive förutsättningar för detta. Undersökningen gjordes i form av en enkät. Resultatet visade att 38 % av de svarande vill köra båt oftare. De främsta orsakerna till att kvinnor inte körde båt var att: a) mannen upplevdes köra bättre b) de var bekväma c) de kände sig osäkra. De förutsättningar som uppgavs nödvändiga för att köra båt var: a) självbestämmande b) goda väder- och ljusförhållanden c) motivationshjälp.

Syftet med vårt examensarbete är att beskriva pedagogers tankar kring anmälningsplikten och vilka hinder som kan uppstå i samband med anmälningsplikten enligt Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §. Vi vill med arbetet också förbereda oss inför kommande anmälningssituationer i våra yrkesliv och önskar att arbetet ska bidra till diskussioner kring ämnet på skolan där vi gjort vår undersökning. Våra huvudfrågor har varit: Vilka tankar har pedagogerna kring anmälningsplikten? Vilka hinder kan uppstå vid tillämpning av anmälningsplikten? Resultaten har vi nått genom litteraturstudier och intervjuer.

Syfte: Att undersöka inställningen till träning hos fysiskt inaktiva.Frågeställningar:Vilka hinder upplever inaktiva individer till träning?Hur ser de upplevda fördelarna ut bland informanterna till träning?Vilka svårigheter upplevs med att upprätthålla träning?Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex män (n=6). Insamlad data analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den transteoretiska modellen användes som teoretisk utgångspunkt.Resultat: Upplevda hinder var främst att känna olust och ovilja till träning. Upplevda fördelar med träning var att det var socialt att träna, att träning gav en skön känsla i kroppen, att träningen gav hälsofördelar och att se resultat.

Syftet med denna enkätstudie var att kartlägga användningsområdena av friskvårdskortet i en kommun i sydvästra Sverige samt beskriva vilka hinder och anledningar som förelåg för att utnyttja friskvårdskortet. Ett strategiskt urval gjordes på samtliga anställda i kommunen med en svarsfrekvens på 69 %. Returnerade enkäter behandlades i statistikdatorprogrammet SPSS. Respondenternas ålder varierade från 20 till 65 år och bestod till 80 % av kvinnor och 20 % män. Av respondenterna med friskvårdskort klassades 38 % som ?sällananvändare? och 62 % som ?övriga användare?.

Utgångspunkten för denna studie är att arbete och studier är och förblir en stor del av människors identitet. Idag är arbetslösheten bland unga hög och inte alla väljer att studera vidare efter avslutad grundskola. Vi ämnar undersöka hur unga vuxna, genom narrativ, skapar sin identitet i en position mellan skola och arbete, samt undersöka hur dessa narrativ kan analyseras och förstås utifrån rådande diskurser i dagens senmoderna samhälle. Frågorna denna studie har för avsikt att besvara är: Hur talar unga vuxna mellan skola och arbete om sin identitet? Vilka faktorer påverkar den identitetsskapande processen i detta mellanrum? Hur kan de identitetsskapande narrativen förstås utifrån det senmoderna samhället och rådande diskurser? Metoden är kvalitativ i form av livsberättelseintervjuer av åtta unga vuxna i åldrarna 20-29 år som samtliga befinner sig, eller fram till ganska nyligen befunnit sig, mellan skola och arbete.

Uppsatsen tar upp möjligheter och perspektiv på hinder som ungdomar med invandrarbakgrund erfar vid arbetssökning. Forskning visar att ungdomar med invandrarbakgrund diskrimineras i jämförelse med inrikesfödda ungdomar. Vi har djupintervjuat åtta ungdomar, som har erfarenhet av att vara arbetssökande, i en stad i Mellansverige för att få ökad kunskap och förståelse inom detta problemområde. Teoretisk utgångspunkt var Bourdieus begrepp om ekonomiskt, socialt, kulturellt och symboliskt kapital, därefter positionering i det sociala rummet och habitus. Kvalitativ metod användes med hermeneutik som angreppssätt.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Persson, Maria (2007). Arbetssätt i särskolan, utifrån enskilda pedagogers och elevers perspektiv (methods and assistances for education in specialschool, based on some teachers and pupils perspectives). Abstract Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, en kvalitativ undersökning och intervjuer av halvstrukturerad karaktär. Målet för undersökningen har varit att undersöka vilka arbetssätt som några pedagoger använder sig av i deras arbete i särskolan och vilken faktor/ vilka faktorer som bidrar till valet/ valen av arbetssätt. Med arbetssätt menas metoder och hjälpmedel som främjar lärandet. Utöver en presentation av olika metoder och hjälpmedel som används på den undersökta grundsärskolan presenteras den intellektuella funktionsnedsättningens inverkan på individen.

Syftet med studien var att kartlägga svenska elitfotbollstränares erfarenhet och kunskap av idrottspsykologi och idrottspsykologisk rådgivning samt att med hjälp av både tränare och en idrottspsykologisk rådgivare identifiera eventuella hinder och möjligheter för idrottspsykologins inträde till svensk elitfotboll. Tidigare forskning inom området är begränsad då endast en studie undersökt liknande område (Pain & Harwood, 2004). Metodologiskt användes både enkätundersökning (n = 28, M = 45) och uppföljande intervjuer (n = 5) för att besvara de två syftena. Resultaten visade att tränare hade relativt god erfarenhet och kunskap inom de prestationsinriktade arbetsområdena. Vidare fanns en stor öppenhet mot idrottspsykologisk rådgivning förutsatt att personkemin stämde mellan parterna samt att samarbetet skulle fortgå kontinuerligt under hela året.

I dagens skola är individen och dennes behov i fokus. Detta uttrycks i skolans läroplan, Lpo 94. Läroplanens intention är att undervisningen skall individanpassas utifrån varje elevs behov och förutsättningar. Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger individanpassar undervisningen. Vidare är studiens syfte att belysa pedagogers syn på individanpassad undervisning och vad det är som styr deras utformning av den.Antalet respondenter i studien har varit fyra pedagoger, som alla är verksamma i skolår 3.

Min erfarenhet är att många lärare uppskattar musik som en tillgång i temaarbeten, men också att musikläraren ofta är väldigt ensam i sitt arbete, och att tid till samarbete inte alltid finns. Med bakgrund i tidigare och nuvarande läroplan, samt i forskning om ämnesintegrering och vad den kan innebära, har jag i denna studie undersökt vad några musiklärare och några lärare i andra ämnen säger att ämnesintegrering med musik i fokus kan innebära, vilka vinster de upplever samt vilka hinder de ser. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. Studien visar att lärarna är positiva till ämnesövergripande samarbete och gärna vill arbeta mer så, eftersom de ser många vinster med det. Den visar också att tid och okun­skap på flera sätt är hinder för samarbete över ämnesgränserna, och att lärarna själva inte alltid har möjlighet att påverka dessa hinder..

Urininkontinens är inte en sjukdom i sig utan ett symtom på bakomliggande orsaker. Att bli inkontinent kan ha flera olika förklaringar, men ofta är behandlingsmöjligheterna goda. Att vara urininkontinent kan bland annat innebära en stor negativ påverkan på livskvaliteten, utgöra en form av begränsning, vara en stor skam samt innebära att inte ha kontroll över sin kropp. Urininkontinensen är ett vanligt problem där många personer förblir obehandlade. Vi söker en bättre förståelse för bakomliggande hinder som påverkar personers val att söka vård.

Trots att allt fler kvinnor tar plats i näringslivet så domineras såväl näringslivet som de flesta chefspositioner fortfarande av män. Ständigt pågår diskussioner om vad det är som skapar denna sneda fördelning, samt hur kvinnor är i en avvikande position på grund av sin minoritet och huruvida det finns hinder som gör det svårt för kvinnor att nå upp till toppen. Oavsett hur detta stämmer eller ej är det endast individuella upplevelser av kvinnor som lyckats ta sig till toppen som närmast kan förklara hur verkligheten ser ut.Med detta som utgångspunkt ämnar studien undersöka kvinnliga VD:ar inom det svenska näringslivet för att försöka ta reda på, samt redogöra för, hur de upplever att olika möjligheter och eventuella hinder har spelat roll för deras respektive karriärer. Studien är av kvalitativ utformning, där data samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Det sammanställda resultatet kommer därefter att analyseras ställt mot valda teorier och modeller, för att slutligen diskuteras med inslag av egna reflektioner och slutsatser.Studien visar på hur majoriteten av kvinnorna stött på fler möjligheter än hinder i sin karriär, trots att de suttit i avvikande positioner som kvinnor i mansdominerade branscher.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

Sammanfattning Arbetets titel Fri lek i förskolan ? villkor och förutsättningar Arbetets art Examensarbetet inom samhällsorienterade ämnen och barns lärande. Sidantal 56 Författare Janeta Hassoun och Sandra Ivanova Handledare Lena Rubinstein Reich Examinator Anna-Karin Svensson Tidpunkt 2011-11-02 Syfte Syftet med studien är att undersöka vad fri lek innebär samt villkor och förutsättningar för den fria leken. Frågeställning Huvudfråga; På vems villkor och förutsättningar är leken fri? Delfrågor; Vad innebär fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna på tre olika förskolor om fri lek? Vilka uppfattningar har pedagogerna om hinder för den fria leken? Metod Vi har genomfört sju kvalitativa och kvantitativa observationer på tre förskolor. Vi har under observationerna användt oss av både strukturerade och ostrukturerade observationsscheman.

Allt fler journalister världen över använder sig av mikrobloggen Twitter i sin yrkesutövning. Studier har visat att det handlar om allt från att hålla sig uppdaterad på nyhetsläget till att live-rapportera. Gruppen miljöjournalister valdes ut till den här studien vars syfte är att ta reda på mer om hur journalister använder Twitter och hur det påverkar deras arbete och inflöde. Miljöjournalister utmärker sig genom att de figurerar på ett brett och åsiktsspäckat fält där Twitter kan tänkas fylla en speciellt viktig funktion som plattform för kontakt med många olika aktörer. Fem miljöjournalister djupintervjuades för att få svar på frågorna.