The forest property Fagerdal 2:10 was donated to the Swedish University of Agriculture in 1995 by Erik Rönnberg. The dominating species is Norwegian spruce (Picea Abies) and the average age is high due to selective cutting. The aim of this study has been to analyze how the forest on the property should be managed and demonstrate how a better estimated forest data affects the future management. The impact of the management on the carbon stock of the property was also examined. A forestry plan established in 2009 by Skogssällskapet was used as a basis for the analyses.

Älgstammen orsakar genom bete skador på skog som får negativa effekter för skogsbruket. Skötseln av skogen kan anpassas för att minska omfattningen av dessa skador. Den här studien undersökte två scenarier av skogsskötsel. Det första scenariot, kallat grundskötsel, utformades efter Sveaskogs inställningar för skogsbruk och det jämfördes med ett scenario: betesanpassning. Betesanpassningen innehöll en skogsskötsel med motivet att hålla älgbetesskador vid en lägre nivå. Scenarierna bestod båda två av en simulering och en optimering.

Miljön och naturvärden blir en allt viktigare faktor inom skogsbruket samtidigt som samhället vill utnyttja alla tillgängliga resurser. Detta leder till att skogsbolag och skogsägare letar efter skötselalternativ och metoder som möjliggör virkesuttag samtidigt som dessa ska bibehålla/gynna skogens naturvärden. Studien undersöker två olika frågeställningar, den första behandlar hur stora virkesuttag som kan göras med alternativa skötselmetoder på ett företags avsättningar. Den andra jämför dessa metoder för att reda ut vilken som är bäst lämpad för virkesuttag. Undersökningarna har gjorts i form av simuleringar med beslutstödsprogramet Heureka på 26 bestånd från SCA:s avverkningsberäkning. Dessa bestånd representerar större ytor, vilket motsvarar de avsättningar undantagna för alternativ skötsel som finns på SCA:s ägor i Jämtland. Studien innefattade 6 olika alternativa skötselmetoder vilka alla fanns representerade på företagets avsättningar Dessa var: ? Ingen gallring p.g.a.

The purpose of this report is to illustrate potentials and problems with withdrawal of quality timber of birch. The purpose is also to describe possible ways to increase available quantities of quality timber. Former research is reviewed as introduction. The study begins with a prognosis of future volumes of birch timber based on consequence analyze by Swedish Forestry Agency. To illustrate the importance of active maintenance, two stands are estimated and simulated in the Heureka module StandWise.

A common goal in practical forest management is to maximize the yield, measured in economical terms. When a forest stand is thinned a so called inoptimality loss can arise due to non-optimal decisions. This means that the selected management schedule results in a lower net present value than the optimal one which lowers the profitability for the forest owner. Holmen Skog uses the term tract which means an aggregation of stands made before a management action. A tract should be delineated in different tract parts in connection with pre-thinning planning if there is different bearing capacity within the tract, different thinning grades should be used or if the tract contains a weaker part that should not be thinned.

Forestry in Sweden is currently conducted in a manner aiming at equating the production objectives and the biodiversity. To ensure that biodiversity is maintained, patches that are considered to be valuable now or in the future is saved in final fellings. How the tree retention areas will grow into the future forest stands is yet unknown.The purpose of this study was to visualize how different scenarios of natural consideration taken at final felling will evolve in a long term perspective, for two rotation periods. Projections of the forest conditions were executed with the decision support system Heureka and its applications PlanStart and PlanWise. The information about the projected forests was then used for the visualizations which were created in the software Visual Nature Studio.

Syftet med dessa simuleringar är att klargöra hur olika skördeintensiteter påverkar kollagret över tiden och därmed klimatet genom varierande grader av biomassauttag. I arbetet redovisas simuleringar på fastighetsnivå som gjorts i Heureka-PlanWise för en granskog med boniteten G30. Bakgrunden till detta är den pågående klimatdebatten, där oron ökar för ett förändrat klimat, orsakat av en allt högre halt växthusgaser i atmosfären. EU har ambitionen att förändra energimixen och ge förnybara energikällor en större plats. Bland annat har EU som mål att 20 % av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor. Resultatet visar att kollagret sjunker med ett ökat uttag av biomassa.

The purpose of this study was to analyze the two thinning models: Bergvik Skog´s thinning model, which is based on total stems and dominant height, And Swedish forest agency´s thinning model which is based on basal area, habitat index, dominant height and recommended number of stems at final felling in Heureka´s StandWise and PlanWise. The data we chosen for our study were taken from the Swedish National Forest Inventory and we were creating a simulated stand based on a great number of sample plots in Region three from The Swedish National Forest Inventory. We had chosen to create one stand with low habitat index (T20) and one with high habitat index (T24). Our purpose were to come as close as possible to a natural stand in central Sweden. We performed the thinning in StandWise and analyzed the data I Excel files. Our thinning optimizing´s were performed and analyzed in PlanWise. There wasn´t any big differences between the thinning on the lower habitat index.

I dagens vidare syn på skogen som resurs är allt fler mål, och ibland även fler intressenter involverade i skogsbruksplaneringen. För att ta fram det bästa planalternativet används ofta flermålsanalys, där intressenten viktar delmål mot varandra. Detta kombineras med en bedömning av hur väl planalternativen uppfyller målen. Den mänskliga kapaciteten är tyvärr begränsande vilket leder till att för få planalternativ utvärderas för att göra planeringen tillförlitlig. Genom att automatisera viktningen av planalternativ skulle kapaciteten kunna ökas.

I detta kandidatarbete har de viktigaste faktorerna för tjäderns habitatkrav ringats in via litteraturstudier. Därefter har ett skötselprogram utformats i planeringsprogrammet Heureka ? PlanVis, där dessa inkorporerats. Litteraturstudien mynnade ut i att flaskhalsen för en tjäderpopulations existens till stor del ligger hos tjäderhönan och hennes häckningsframgång. Framförallt två kritiska faktorer träder fram, nämligen skydd mot predation och föda. Genom att identifiera hur dessa faktorer ter sig i skogen kunde de befordras i utformningen av skötselprogrammet. Skötselprogrammet är framtaget med området Strömsjöliden som underliggande data.

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

This thesis analyzes the effects of different fertilization strategies on forest management at Holmen Skog in Umeå district. Harvesting volumes, net present values and fertilization intensity are presented for each fertilization scenario. The planning reserve (percentage area older than minimum final felling age) was also analyzed in this study.The thesis covers the analysis of five different fertilization scenarios, varying in fertilization intensity, from no fertilization at all, to fertilization at every harvesting operation (thinning or final felling). A sub-study was also carried out so the reader in detail can see how the different fertilization scenarios affect individual forest stands of different nature. The analysis has been done with the planning tool PlanWise, which is an application of the Heureka analysis and planning system.

The purpose of this study is to analyze the economic effects of different fertilization programs both on stand- and forest-level. The study is applied on an objective sample of inventory data for a forest area in Kalix in northern Sweden. The forest area belongs to the forest company Sveaskog. The study includes different economic models and will be used as a support when the company decides how to invest and how much to invest in fertilization. The study investigates the economy of five different fertilization policies. For each program the rate of interest invested in fertilization and the cost for the extra produced volume has been calculated.

SCA is the largest private owned forest owner in Sweden, with an ownership of 2 million hectares of productive forestland. To manage the planning of such large areas and to fit the traditional organization structure of a Swedish forest company, the planning approach is subdivided into three stages; strategic, tactical and operational. The strategic part, based on a statistic sample of stands, returns a harvest level estimate which should then be implemented at actual sites in the tactical part. This procedure can lead to incompatible solutions as the strategic solution is not necessarily possible to translate into actual sites in the tactical plan. The geographic aspect is important in tactical planning due to the large costs for moving equipment and maintenance of a large number of forest roads.

På 1940-talet infördes trakthyggesbruket i Sverige och skogen började då avverkas områdesvis med stora hyggen som följd. Då var det inga problem att planera stora, homogena områden. Under de senaste åren har dock andelen skog över lägsta slutavverkningsålder sjunkit stadigt på Holmen Skog. En lägre andel äldre skog ger en mindre urvalsmängd vid avverkningsåtgärder, vilket medför att det blir svårare att skapa bra trakter. Även vid planering av gödsling har urvalsmängden på senare år minskat, och man tvingas idag planera gödsling även på många små fristående trakter för att nå upp till en eftersträvad årsmängd. Syftet med detta examensarbete var att beskriva dagens och framtidens slutavverkningar och gödslingar med avseende på dessas traktegenskaper, samt undersöka vad framtidens trakter kommer att innebära gällande drivning, gödsling och planering.