Skördeintensitetens inverkan på kolbalansen
Syftet med dessa simuleringar är att klargöra hur olika skördeintensiteter påverkar kollagret över tiden och därmed klimatet genom varierande grader av biomassauttag. I arbetet redovisas simuleringar på fastighetsnivå som gjorts i Heureka-PlanWise för en granskog med boniteten G30. Bakgrunden till detta är den pågående klimatdebatten, där oron ökar för ett förändrat klimat, orsakat av en allt högre halt växthusgaser i atmosfären. EU har ambitionen att förändra energimixen och ge förnybara energikällor en större plats. Bland annat har EU som mål att 20 % av energiförbrukningen år 2020 ska komma från förnybara energikällor.
Resultatet visar att kollagret sjunker med ett ökat uttag av biomassa. Traditionellt trakthyggesbruk med två gallringar och en föryngringsavverkning vid 60-65 år, där den totala mängden kol som tagits ut är 306 ton per hektar, ger en medelkollager på 201 ton per hektar över 180 år. Motsvarande för trakthyggesbruk med grot-uttag i både gallring och föryngringsavverkning är ett koluttag på 372 ton per hektar och en medelkollager på 192 ton per hektar, vilket är 21,5 % högre uttag och 4 % lägre medelkollager.
De simuleringar som gjorts i studien visar att nettoförändringen av kol är positiv men att den minskar med högre uttag av biomassa. Resultatet visar också att om behovet av energi finns så är det ?mer? klimatneutralt att använda biomassan till bioenergi än att lämna kvar den i skogen och istället använda kol som energikälla.