Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess samspel med emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.

Bakgrund och Syfte: Tidigare forskning visar att kostnadsreducering och behov av extern kompetens varit framträdande motiv till varför företag outsourcar ekonomifunktionen. Däremot efterlyses mer forskning som fokuserar på SMF-företag och vad det är som motiverar dem att välja outsourcing. Syftet med denna studie är därmed att öka förståelsen för SMF-företagens motiv att outsourca ekonomifunktionen med avseende främst på kostnader och kompetens.Metod: Studien antar ett hermeneutiskt och socialkonstruktivistiskt perspektiv. Forskningsansatsen är abduktiv och i studien tillämpas en kvalitativ undersökningsmetod då den empiriska datainsamlingen sker med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen bygger på tidigare forskning och den empiriska sammanställningen bygger på kategorier som framkommit under intervjuerna.

Syfte: Syftet är att undersöka motivationsfaktorer, inre tankestrategier och yttre påverkansfaktorer och dess betydelse för fortsatt drogfrihet hos personer som befunnit sig i missbruk. Metod: Studien baseras på kvalitativa fokusgruppintervjuer med sammanlagt nio informanter. Analysen sker utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv. Narrativt belyses respondenternas livsberättelser. Tre teman med underfrågor har utarbetats.

SammanfattningDenna studie har som huvudsyfte att försöka förstå golfklubben som arbetsplats ur de anställdas perspektiv. Jag har arbetat hermeneutiskt med avsikten att förstå de anställdas upplevelse av sitt arbete och sin arbetsplats. Uppsatsen bygger på intervjuer av sex anställda på sex golfklubbar i Mellansverige. Min tolkning av den empiri jag haft tillgång till lyfter fram tre teman vilka är: Den problematiska golfklubben, den acceptabla golfklubben samt den ideala golfklubben. Resultatet pekar på en stor variation mellan golfklubbarna, men även likheter som ligger till grund för de teman jag definierat.Som förklaringsmodell har jag använt begreppet organisationskultur vilket innefattar aspekter av betydelse för respondenternas upplevelse av att vara anställd på en golfklubb.Organisationskulturen skapas och utvecklas ur de gemensamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar som existerar inom en organisation.

Kulturer bestäms och formas av de symboler de använder och vördar och en människas identitet formas delvis av att hon initieras i en kulturs specifika symbolsystem. Symbolerna vänder sig till både våra intellekt, känslor samt våra andliga liv. Genom att använda Pietikainens modifiering av Jungs teori kring arketyper till att förstås som symboliska former så kan ett beskrivande värde uppnås gällande att närma sig människans mentala processer. Uppsatsens syfte är att visa exempel som illustrerar och kan öka förståelsen för vilken symbolisk och känslomässig betydelse fjället har för det samiska folket, i det här fallet representerat av fem personer med samiskt ursprung.   Utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv har intervjuer gjorts och 17 teman utkristalliserats varav fyra visat sig vara framträdande.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Syfte: Enligt tidigare forskning tenderar företagsförvärv att misslyckas och inte ge det eftersökta värdet. Integrationen är en del av förvärvet som anses vara en svår uppgift och därmed är huvudsyftet i denna studie att ge en ökad förståelse för den sociokulturella integrationen efter ett företagsförvärv. Delsyftet blir därmed att belysa ledningens roll och faktorer som berör mänskliga aspekter som kan vara viktiga att beakta vid en integration.Metod: Studien har utgått från ett Hermeneutiskt perspektiv där fenomenet som studerats ses vara av socialkonstruktivistisk art. Teori och empiri har arbetats fram iterativt med hjälp av abduktion där grunden för studien har varit i form av en fallstudie med ett kvalitativt angreppssätt genom halvstrukturerade intervjuer. Datainsamlingen och analysen i studien har använt grounded theory som inspirationskälla för tillvägagångssättet.Resultat & slutsats: Studien tyder på att det finns en balansgång mellan att besvara medarbetarnas frågor och bibehålla de långsiktiga målen.

Studiens syfte är att beskriva hur förskollärarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. Forskningsfrågor: Hur beskriver förskollärarna att de förhåller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollärarna som försvårande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: Vår teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollärare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsätter att förskollärarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.

Syftet med denna uppsats är att med hjälp utifrån en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrån positivismens kvantitativa inriktning kartlägga hur ungdomar i ?övergångsåldern?, åldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser på sin framtid utifrån faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. Två metodologiska utgångspunkter har valts för undersökningen, detta för att nå en djupare kunskap och förståelse. Den valda metoden för undersökningen var enkät med ett visst utrymme för fria svar..

Sammanfattning Titel Kompetens och förståelse. En studie av kompetensutveckling i revisionsbranschen Författare Axel LindheJessica NilssonHelena SvenssonAndreas Wennström Handledare Dan Kärreman Syfte Syftet med vår uppsats är att skapa en djupare förståelse för hur revisionsbyråer hanterar kompetensutvecklingsfrågor och för hur medarbetare i revisionsbranschen ser på kompetens och kompetensutveckling. Metod I denna uppsats har vi använt ett hermeneutiskt inriktat angreppssätt eftersom vi ifrån ett tolkande perspektiv vill ge en bild av hur kompetensutveckling går till och förstås. Vi har arbetat abduktivt eftersom vi sökte ökad förståelse för vår frågeställning utifrån en process där både teori och empiri var viktiga. Vi har använt en kvalitativ metod och insamlingen av vårt empiriska material har skett genom intervjuer på Deloitte & Touche och SET Auktoriserade Revisorer.

Syftet med denna studie är att skapa en större förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna. Med ett hermeneutiskt tolkande har vi genom semistrukturerade- och djupintervjuer arbetat fram vårt resultat. Resultatet i vår studie kategoriseras upp under fyra huvuddelar: information/kommunikation, lärande, social arbetsmiljö och ledarskap som tillsammans utgör grunden för en ökad förståelse för individens upplevelser av förändringar i de vardagliga arbetsrutinerna..

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett Hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

Syftet med arbetet är att illustrera och utvärdera vilken betydelse undervisningen, vid en montessoriskola, har för utvecklingen av en god taluppfattning. Studien fokuserar på de naturliga talen från 0-20. Jag är montessorilärare och arbetar i en montessoriskola. Därför var det intressant att studera undervisningen på en montessoriskola. Den nationella läroplanen i Sverige, montessorimetoden och forskning om taluppfattning studeras.

Syftet med examensarbetet är att undersöka hur de elever som studerar på en gymnasieskolas vuxenutbildning tycker att en lärare ska vara, och om det skiljer sig i uppfattning mellan svenska elever och elever med utländsk härkomst. Eftersom undervisningen ska vara individanpassad så tycker jag att det är intressant att undersöka den här frågeställningen för min fortsatta lärargärning. Jag valde att göra en kvalitativ studie, där 20 stycken elever ombads att skriva ett brev för att svara på vissa förutbestämda frågor, detta brev var anonymt och uppgiften delades ut vid två tillfällen för att kunna särskilja om eleverna var svenska eller med utländsk härkomst. Elevernas svar tolkades sedan utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv, eftersom där kan svaren fritt analyseras och förstås och därigenom få en helhetsbeskrivning och en mer djupgående kunskap om hur det undersökta gestaltar sig. Undersökningen visade på att för samtliga deltagande elever var lärandesituationen i klassrummet viktig, hur läraren genomför sina lektioner.

Syftet med denna studie har varit att försöka få en fördjupad förståelse av hur elever i behov av särskilt stöd ? elever i läs- och skrivsvårigheter ? upplever lärandets positiva sidor. Den centrala frågan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgång.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som går/har gått på ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förväntas få ? ett studentbetyg.