Syfte: Syftet är att genom litteraturstudier samt med utgångspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare på deras arbetsplats.Metod: Vi har använt oss av ett Hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansåg passa in i vår definition av professionella medarbetare. Resultaten från dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. För att skapa ett trovärdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vårt empiriska material med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat samt skrivit slutsatser utifrån dessa citat.Resultat och slutsats: Utifrån vårt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande.

Svensk motivationsforskning bedrivs nästintill uteslutande med eleven i fokus. Forskning av lärares tankar kring motivation och motivationsarbete tycks i dagsläget vara en bristvara. För att belysa denna fråga djupintervjuades fyra lärare, verksamma i grundskolans senare delar, om sina tankar kring motivationsbegreppet och motivationsarbete. Utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv tematiseras dessa lärares tankar. Vidare analyseras motivationsarbetet efter fem forskningsförankrade kriterier: positiva förväntningar, fokus på bemästrande, gynnsamt gruppklimat, olika typer av motivation och relationer utanför skolan.

Världen och samhället är föränderligt och befinner sig under en ständig utveckling. Organisationer förändras och anpassar sig till den miljö som den är verksam i. Syftet med denna studie handlar om hur cheferna i Borås Stads stadsdelsförvaltningar upplevt implementeringen av en organisationsförändring. Mer specifikt handlar själva organisationsförändringen om en stadsdelsreform där man beslutat att omvandla 10 kommundelsförvaltningar till tre stadsdelsförvaltningar.Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet har inhämtats i samband med en kvalitativ intervjuundersökning vilken genomförts med fyra chefer på Borås Stad nuvarande tre stadsdelsförvaltningar, vilka samtliga varit med om implementeringen av organisationsförändringen. Ett Hermeneutiskt perspektiv har varit utgångspunkten för att tolka intervjuerna.Studiens resultat visar trots allt en positiv uppfattning om organisationsförändringen som helhet, men cheferna har även en del negativa erfarenheter av själva implementeringen av organisationsförändringen.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Uppsatsens titel: Ledarskap ur ett Emotionellt LedarskapsperspektvSyfte: Syftet med vår uppsats är att, utifrån ett EL ? perspektiv, undersöka hur ledare i den Svenska tjänstesektorn och då bankbranschen ser på ledarskapsegenskaper.Metod: För att besvara vårt syfte har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod i vår studie. Vi har utfört åtta stycken intervjuer, med ledare på fyra olika banker. Vidare har vi använts oss av en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Teori: Teorin utgår ifrån Emotionellt Ledarskap.

Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att ge en ökad förståelse om hur man kan kommunicera genom profilkläder på ett effektivt sätt. Metod: I vår uppsats har vi ett hermeneutiskt förhållningssätt och ett deduktivt tillvägagångssätt. Vilket har lett till en kvalitativ studie med ett antal djupintervjuer. Teoretiska perspektiv: Vi har skapat en teoretisk referensram utifrån teorier inom områdena kommunikation, kläder och profilering. Empiri: Vi har ställt frågor kring påverkan och kommunikation till ett antal respondenter.

Ätstörningar är komplexa sjukdomar som kräver att behandlarna sätter sig in i individerna och vårdar dem individuellt utifrån varje patients egna förutsättningar. Då ätstörningspatienter ofta kännetecknas av att vara ambivalenta till behandling, behövs en god relation mellan behandlare och patienter. Syftet med studien var att få en ökad förståelse för hur behandlare inom ätstörningsvården för barn och ungdomar bemöter och tolkar sina patienter. Fokus har hela tiden legat på behandlarens åsikt om behandling och hur behandlaren själv upplever att denne behandlar patienterna. En kvalitativ enkätstudie har använts för att samla in information och svaren har analyserats ur ett Hermeneutiskt perspektiv.

Bakgrund Studien tar sin utgångspunkt i samhället Dalsjöfors och Idrottsföreningen Dalsjöfors GoIF. Syfte Denna studie fokuserar på tioåriga flickor och deras upplevelse av identitet. Syftet är att undersöka och beskriva hur unga flickors identitet formas och influeras genom möte och relationer till boendeorten, fritidsaktiviteten och media. Övergripandefrågeställning Hur skapar unga flickor sin identitet? Metod Undersökningen är kvalitativ i sin karaktär och genomfördes med hjälp av metodtriangulering. De metoder som använts är observationer, en fokusgrupp med åtta flickor i tioårsåldern, samt intervjuer med fyra av flickornas föräldrar.

Syftet med den här uppsatsen var att bidra med fördjupad kunskap om hur konflikter i arbetsgrupper, inom behandlingsarbete, påverkar klienter. Genom att ha besvarat två delfrågor: Hur reagerar och agerar personal i konflikter? Hur påverkar dessa reaktioner och aktioner behandlingsarbete med klienter? Kunde vi få svar på den övergripande frågan: Hur påverkar konflikter i arbetsgrupper behandlingsarbetet? Det teoretiska perspektivet har utgjorts av Antonovskys KASAM. Metoden som använts var en empirisk studie med kvalitativ intervjuforskning. Intervjuerna gjordes med sex personer inom lika många verksamheter.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett Hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

Uppsatsen syftar till att skapa en sociologisk/socialpsykologisk förståelse av valet. För att skapa en sådan förståelse har jag valt att utgå ifrån begreppen gemeinschaft och gesellschaft, närmare bestämt hur valet kan förstås i termer av gemeinschaft och gesellschaft samt vilka strategierna och förutsättningarna är för dessa val. Jag har arbetat med frågeställningen dels ur ett teoretiskt och metaforiskt perspektiv där jag via småstad och storstad, kollektivism och individualism försökt att skapa en grundläggande förståelse för gemeinschaft och gesellschaft dels en specifik förståelse för valets konstruktion. I stora drag har jag urskiljt två strategier i gesellschaft, vilka jag kallat det tillfälliga valet/Puer aeternus och det kalkylerande valet/Homo oeconomicus. I gemeinschaft har jag urskiljt en strategi som jag kallat det naturliga valet.

Syftet med detta examensarbete var att studera hur lärare uppfattar att de förhåller sig till nyanlända elever när de tas emot i ordinarie klass. Den empiriska undersökningen gjordes på en grundskola mot fyra verksamma lärare med erfarenhet av att ta emot och inkludera elever med annat modersmål. Genom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observation har jag studerat hur lärare uppfattade att de förhåller sig till nyanlända elever samt berört hur de arbetade för att inkludera dem i ordinarie klass. Svaren från intervjuerna och tolkningarna från observationerna analyserades ur ett Hermeneutiskt perspektiv och resultatet visade, att Lärare gör så gott de kan efter de förutsättningar de har. Dock ansåg alla att vidare fortbildning i ämnet vore nödvändigt.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad några psykiatriskötare som är yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frågeställningarnavar: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ?gott bemötande av personer som lider av BPS är? Metoden som användes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplägg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv.

Uppsatsens titel: Ekonomistyrning av FoU-verksamhet, med fokus på styrning av utvecklingsprocessen Seminariedatum: 2007-01-18 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Oscar Danefors, Frank Fagerlund, Joakim Puusaari, Fredrik Rubin Handledare: Per-Magnus Andersson, Peter Jönsson Fem nyckelord: Produktutveckling, FoU, stage-gate-system, styrning, management style Syfte: Syftet med uppsatsen är att gå djupare i utvecklingsdelen av FoU-verksamheten genom att beskriva samt analysera styrningen av utvecklingsprocessen. Metod: I uppsatsen används ett Hermeneutiskt perspektiv och en kvalitativ forskningsstrategi som med en jämförande design leder till att en multipel fallstudie används för att uppnå syftet. Teoretiska perspektiv: Management style, projekt styrning, stage-gate-system, resultat styrning Empiri: Studien baseras på intervjuer med ansvariga inom FoU på följande fem företag: Akzo Nobel Decorative Coatings Europe, Alfa Laval, Ericsson Mobile Platforms, Procordia Food och Tetra Pak. Resultat: Följande har funnits i uppsatsen: ? Funnit att stage-gate-system är har en stark koppling till centraliserade organisationer.? Att det finns andra system än stage-gate-system som fungerar i en decentraliserad organisation? Att risken i våra fallföretags utvecklingsprocess inte skiljer sig åt mellan olika branscher.? Att det finns ett generellt mönster i våra fallföretags stage-gate-systems produktutvecklingsprocess.? Att det kan finnas ett samband mellan bransch, utvärderingsenhet och utvecklingsprocess..

Resultat från tidigare studier visade att långtidsskador inom idrott har en stor inverkan på det psykiska välbefinnandet och fann ett behov av mer forskning kring de psykosociala aspekterna vid skador i idrott. Studiens syfte var att studera emotionella omställningar vid elithandbollsspelares långtidsskador och dess samspel med emotioner, självbild och socialt stöd. Deltagare var 7 kvinnor och 3 män inom nordisk elithandboll. Intervjuer utfördes, transkriberades och tematiserades med avseende på mening utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv. I resultatet redovisades 33 centrala emotioner som t.ex.