Undersökningar visar på att många lärare upplever det svårt att hanterafostransuppdraget, både ur ett tidsmässigt och ett didaktiskt perspektiv. Syftet med denhär studien är att ta del av berättelser av hur de hanterar fostransuppdraget med fokuspå elevernas etik och moral samt att undersöka hur man lär sig hantera uppdraget.Studien har utförts ur ett Hermeneutiskt perspektiv och empiriskt material har samlatsin genom intervjuer med gymnasielärare. Resultaten visar på att kursplanernas innehållhar betydelse för hur mycket utrymme läraren ger åt värdegrundsfrågor. Lärarehanterar elevernas etik och moral olika beroende på situation och problemets karaktär.Lärarnas egna mål är bland annat att få lektionerna att fungera, att eleverna kännertrygghet i klassrummet och att öka elevernas förståelse för andra människor. För attlära sig hantera uppdraget krävs att vara där det händer och att våga diskutera etik ochmoral med eleverna.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Begreppen upprorsbekämpning eller counterinsurgency (COIN) ochstabiliseringsoperationer utgör ett debatterat ämne i den dagsaktuella militärteorin. Bådabegreppen förefaller användas för en och samma typ av operation. Erfarenheter från Irakoch Afghanistan har inneburit att USA utvecklat en specifik doktrin för counterinsurgency(FM 3-24) respektive stability operations (FM 3-07). Detta indikerar att det föreligger enskillnad i de två begreppen.Syftet med uppsatsen är att undersöka och definiera skillnader i begreppen COIN(upprorsbekämpning) och stabiliseringsoperationer. Medlet för att nå syftet utgörs av enjämförande studie av amerikanska doktriner.

Coaching har kommit att bli trendigt i alla möjliga sammanhang och verksamheter och kallas för en ?ny och fräsch idé?. Vi har ställt oss frågan vad socialt arbete kan ha för användning av coaching. Då litteraturen om coaching är mångfacetterad har vi själva först behövt tydliggöra och förstå vad coaching innebär. Studien handlar om hur coaching har hamnat i socialt arbete och vad man har fått för användning av coaching.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur offentliga sjukvårdsorganisationer har anpassat Balanced Scorecard med avseende på kund- och ekonomiperspektiv.Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ forskningsmetod. Studien har inspireratsav ett hermeneutiskt synsätt. Data har samlats in från ett dussin intervjuer som sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning.Resultat & slutsats: Balanced Scorecard är begränsad i sin utformning p.g.a. politikerna. Styrkortets ekonomiska perspektiv är lika viktig som de andra perspektiven men perspektivet är begränsat eftersom sjukvården inte kan påverka budget.

Syfte: Anledningen till att jag valde att skriva om prissättning i just dataserviceföretag är att jag har arbetat i den branschen. Jag såg då tydliga brister i företaget jag arbetade i. Jag vill ge företag som dessa ett verktyg för att skapa en allmän förståelse för prissättning och jag gör detta genom att skapa en modell.Metod: Jag använder ett hermeneutiskt synsätt med kvalitativa intervjuer. Jag använder både primärdata och sekundärdata för att skapa modellen och utföra analysen av företagen. Detta redovisar jag på ett logiskt sätt i kronologisk ordning allt eftersom arbetet fortskrider.Resultat & slutsats: Resultatet av mitt arbete är en modell som kan användas av mindre dataserviceföretag.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Bakgrund och problem: Vikten av att marknadsföra varumärken har länge varit känd menpå senare år har företag även insett att de har att vinna på att marknadsföra sig somarbetsgivare. Det här sättet att marknadsföra sig på och skapa ett arbetsgivarvarumärkekallas i teorin på engelska för Employer Branding och består av tre delar; attrahera,rekrytera och behålla personal. På möten med personalchefen på fallföretaget har detframkommit att företaget upplever att de har svårare att behålla personal än tidigare.Ytterligare en fundering som har kommit fram i våra diskussioner med företaget är hurföretagets produktvarumärken påverkar företagets arbetsgivarvarumärke.Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra det internt och externt upplevdaarbetsgivarvarumärket hos fallföretaget Cloetta Fazer. Vi vill vidare analysera om något iCloetta Fazers arbetsgivarvarumärke skulle kunna vara anledningen till den upplevt högapersonalomsättningen.Avgränsning: Vi har avgränsat oss till ett av koncernens dotterbolag, Cloetta Fazer SverigeAB. Vi har även teoretiskt avgränsat oss till en del av arbetsgivarvarumärkesbyggande, nämligen att behålla personal.Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ fallstudie med ett holistiskt perspektiv och ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett Hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Denna studie behandlar begreppen process och produkt. Syftet är att genom ett Hermeneutiskt perspektiv undersöka några bildlärares syn på begreppen process och produkt i bildundervisningen på högstadiet. Tidigare har fokus legat på elevers färdiga produkt men idag är bedömningen i bildämnet mer fokuserad på elevers process (Skolverket, 2012:3). Undersökningen genomfördes genom  kavlitativa intervjuer. Intervjufrågorna är förankrade i Lindströms (2002:4-5) process- och produktkriterier.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka sexualitetens diskurs i det samtida. Uppsatsen tar sin ansats i socialkonstruktionismen och dess syn på sexualiteten. Här presenterades tidigare forskning, sexualitetens historia berördes och även olika typer av socialpsykologiska perspektiv på sexualiteten redovisades. Vidare var det epistemologiska angreppssättet hermeneutiskt och metoden kvalitativ. Den undersökning som genomfördes, diskursanalys, tog även den sin utgångspunkt ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.

Syftet är att se om förändringar har skett, i så fall vilka, i rapporteringen kring de två politikermorden. Metoden vi använder oss av är i första hand kvalitativ, dock utesluter vi inte en kvantitativ ansats helt då vi använder begrepp som sällan, ofta, aldrig etcetera. Vi tillämpar genomgående ett Hermeneutiskt perspektiv, närmre bestämt misstankens hermeneutik. Misstankens hermeneutik och kritisk diskursanalys är således våra verktyg och teorierna vi använder oss av är genusteori och medielogik. Fokus i denna uppsats ligger på genusanalysen.Det går att visa på skillnader i den journalistiska diskursen.

Livet efter en traumatisk händelse, tillsammans med det medföljande lidandet, kan ge upphov till ett förändrat perspektiv, både på sin identitet och på den levda världen. Vikten av att ha förståelse om vad detta innebär för den traumatiserade beskrivs med grund i patientens behov av att vårdas utifrån ett holistiskt patientperspektiv. Uppsatsen riktar sig till alla yrkesroller inom vården då traumatiserade människor kan förekomma i olika vårdkontexter. För att uppnå syftet att belysa livet efter en traumatisk händelse har metoden baserats på en analys av artiklar med inriktning på hur livet upplevs efter ett trauma. För att tolka det analytiska materialet har författarna inspirerats av ett Hermeneutiskt perspektiv med utgång i livsvärldsperspektivet.

Syftet med studien har varit att ur ett förskollärarperspektiv tydliggöra verksamma förskollärares önskningar och förväntningar på samarbetet med specialpedagogen samt att jämföra dessa med specialpedagogens uppdrag. Detta har jag närmat mig genom att göra kvalitativa forskningsintervjuer som sedan har tolkats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Anledningen till varför jag valde att göra en studie om detta beror på att jag anser att specialpedagogen borde bli en större del i förskoleverksamheten och att skollagens och läroplanens intentioner inte förverkligas om specialpedagogen inte deltar i verksamheten. Utifrån olika perspektiv på specialpedagogik har jag försökt förstå vilket stöd förskollärarna önskar från specialpedagogen i arbetet med barn i behov av särskilt stöd. Resultatet visar att förskollärarna har det kritiska perspektivet på specialpedagogik.

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer.