Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett Hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

Uppsatsen beskriver hur personer med erfarenhet av problematiskt spelande och efterföljande behandling berättar om sina erfarenheter. Studiens fokus har legat på problematiskt spelande av MMORPG-spel, deras sociala dimension och upplevelser av genus i dataspelen. Även respondenternas tankar kring dataspelandet som sådant och kring genus tas upp. Datainsamlingen genomfördes via kvalitativa intervjuer på ungefär en timme vardera med tre respondenter. Det empiriska materialet har tolkats genom meningskoncentrering och sedan analyserats genom en hermeneutiskt-narrativ analysmetod.

Berättande har genom alla tider varit en del av människans sätt att kommunicera information, åsikter, värderingar och tro. Denna studie undersökte kvalitativt berättarsituationens innehåll, i syfte att förstå vad som händer mellan lyssnare och berättare sett ur den erfarne berättarens perspektiv, varför man blir fångad av en berättelse, vad som underlättar uppkomsten av inre bilder samt hur man kan göra berättarsituationen till en positiv upplevelse. Intervjuer genomfördes med sju i Sverige verksamma berättare. Materialet analyserades med induktiv tematisk analys, utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultatet visade att berättarsituationens dragningskraft består i ett möte mellan de inblandade och berättelsen, att berättande upplevs som icke-konfrontativt, samt att lyssnarnas kreativitet engageras genom de inre bilder berättandet frammanar.

Denna uppsats är en hermeneutiskt inspirerad studie som undersöker hur dokumentärfilmskapare ljudlägger sina filmer och vilka intentioner som ligger bakom deras ljudläggningar.Genom kvalitativa intervjuer med tre dokumentärfilmskapare som är väletablerade i den svenska filmbranschen ska läsaren få inblick och ökad förståelse för ljudläggningsarbete i dokumentära filmer. Det empiriska materialet som samlas in genom intervjuerna analyseras med hjälp av två filmljudanlysmodeller som är tagna ur långfilmssammanhang. Dessa modeller möjliggör en tolkning och värdering av intervjusvaren ur ett vetenskapligt perspektiv. Resultat av studien visar likheter och variationer i de intervjuade respondenternas tanke- och arbetssätt. Det är möjligt att applicerar nästan all empiriskt material på teorierna som syftar på ljudläggningar för spelfilms- och biografproduktioner trots att respondenterna inte alls är medvetna om det.

Syfte: Vi vill undersöka hur betydelsefull populärmusik är för att attrahera konsumenten i reklamfilm. Syftet med vår undersökning är därmed att undersöka hur livsstil påverkar konsumentens preferenser, att förstå vad konsumenten uppmärksammar i reklamfilmer, hur förebilder påverkar konsumenten samt hur reklamfilm och populärmusik tillsammans förmedlar ett budskap. Utifrån dessa områden vill vi besvara vår forskningsfråga.Metod: En kvalitativ forskningsansats med ett Hermeneutiskt perspektiv. Teoretiska perspektiv: På grund av forskningsfrågans karaktär har vi valt att använda teorier inom följande områden: Livsstilsreklam, Selektiv uppmärksamhet, Referensgrupper, Celebrity endorsement, Musikens inverkan på individen, Reklam och musik.Empiri: En semistrukturerad intervjuguide användes för att genomföra tolv djupintervjuer med möjliga konsumenter. Valet av intervjudeltagare baserades på ett bekvämlighetsurval eftersom det inte var nödvändigt med expertkunskaper.

SAMANFATTNINGTitel:Externa ledamöter ? Påverkan på struktur och process i styrelsearbeteNivå:C-uppsatsFörfattare:Lovedeep Singh och Simon NyströmHandledare:Tomas Källqvist och Stig SörlingDatum:2015 ? JuniSyfte:Syftet med denna studie är att belysa hur de externa ledamöterna påverkar strukturen och processen i styrelsearbetet.Metod:Studiens syfte har besvarats genom kvalitativ undersökningsmetod med abduktiv forskningsansats. Studien har Hermeneutiskt perspektiv och fenomenet som studerats anses vara socialkonstruktivistisk. Det empiriska materialet har samlats in genom tio semistrukturerade intervjuer med representanter från åtta olika styrelser.Resultat & slutsats:Studien visar att uppfattningen om den externa ledamotens påverkan fördelas mellan styrelser med formellt aktivt styrelsearbete och informellt passivt styrelsearbete. I styrelser med formellt aktivt styrelsearbete har den externa ledamoten en påverkan på strukturen genom att förändra sammansättningen.

Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida gymnasieskolan är en skola för allautifrån ett inkluderande och exkluderande perspektiv, med fokus på deprimerade elever,genom en studie av Hässleholms kommun. Metoden som har använts är intervjuer somtolkats hermeneutiskt där frågorna varit fritt formulerade inom fasta frågeområden.Materialet har bestått av intervjuer med totalt 18 personer varav tre från sjukvården och15 från gymnasieskolorna samt aktuell forskning på området från både det pedagogiskaoch det medicinska forskningsområdet. Undersökningen visar att Hässleholms kommunsgymnasieskolor inte är en skola för alla när det gäller deprimerade elever. På skolornafinns för lite kunskap och ansvaret förskjuts till andra instanser, vilket resulterar i att deåtgärder som sätts in är av exkluderande form där eleven marginaliseras. Vidarediskuteras lämpliga åtgärder för deprimerade elever i skolan..

Syftet med denna studie är att synliggöra hur ämnesintegrering i musik och svenska påverkar lärande och lärandemiljöer, samt musiklärares uppfattningar om hur detta kan främja elevers lärandeprocesser i grundskolans yngre åldrar.Den teoretiska utgångspunkten finns i ett sociokulturellt perspektiv, med fokus på att begreppsliggöra språket.Studien genomsyras av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Som kvalitativ undersökningsmetod har skriftliga intervjuer genomförts med fem musiklärare, samt en djupintervju med en forskare inom ämnet. En fenomenografisk analys har använts för att analysera materialet.Samtliga intervjuade anser det vara positivt att arbeta ämnesövergripande med svenska och musik. Denna studies resultat påvisar att det finns många främjande egenskaper i detta arbetssätt för språkliga och musikaliska lärprocesser, då språk och musik ingår i ett odelat samspel. Detta försvåras dock av rådande ämneshierarki..

Studiens syfte är att söka få en utökad kunskap och förståelse för dövblindas upplevelser av sina villkor till högre utbildning och möjligheter till ett pedagogiskt samspel med utbildningspersonal. Det är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med dövblinda respondenter. Intervjuerna har utförts via E-post eftersom det hade blivit allt för tidskrävande och kostsamt med resor till respondenternas hemorter och hjälp från taktiltolk. Respondenterna var från början fem personer med handikappet dövblindhet av olika kön, tyvärr föll två personer ifrån av olika anledningar. Ett hermeneutiskt vetenskapligt perspektiv har använts eftersom detta betonar betydelsen av tolkning och förståelse.

Bakgrund:Under de senaste åren har vi läst om hur trycket ökar för varje år på Sveriges högskolor och universitet. Vad är det som gör att en så stor andel individer söker sig till eftergymnasial utbildning? Har tilltron till utbildning övergått till övertro eller är det en reaktion på dagens arbetsmarknad och ett försök för individen att hålla sig anställningsbar?Syfte:Studiens syfte är att belysa vilken inställning studenterna ger uttryck för när det gäller högre utbildning och livslångt lärande med fokus på anställningsbarhet.Metod:Vi har genomfört nio stycken semistrukturerade intervjuer med ett Hermeneutiskt perspektiv. Vi har använt ett strategiskt urval och vidare ett snöbollsurval. Respondenterna är studenter som läser sin första termin vid högskolan.Resultat:Studien visar att respondenterna ser högre utbildning som en inträdesbiljett på arbetsmarknaden.

I denna studie diskuteras hur en viss bildpedagogisk praktik som vilar på ett sociokulturellt perspektiv på lärande kan uppfattas av elever avseende lärande och utveckling och hur denna arbetsprocess påverkar deras uppfattning om lärande i och genom bildämnet. Studien utvärderar hur elevers upplevelser och sinneserfarenheter ser ut i samma bildpedagogiska praktik och hur de medieras i deras bildskapande. Metoden är kvalitativ där med hjälp av ostrukturerad intervju och hermeneutiskt tolkande sätt analyseras information som trängs bakom ord och beskrivningar. Resultatet visar att kognitiva och emotionella aspekter i bildämnet i kombination med en flerstämmig och multimodal skolmiljö stimulerar elevernas lärande/kreativitet och utvecklar olika medieringsförmågor. Elever utvecklar bildspråk och skapar kunskap ur dialog genom social interaktion.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare i textilslöjd och textila hantverk förhåller sig till och arbetar med bedömning och betygssättning inom sitt ämne. Forskningen består av kvalitativa intervjuer med sex lärare; fyra grundskollärare i textilslöjd och två gymnasielärare i textila ämnen. Analysen av intervjuerna är gjord enligt ett Hermeneutiskt perspektiv, där styrdokumenten för textila ämnen och relevant litteratur samt min egen erfarenhet varit utgångspunkten. Resultatet visar på att de centrala begreppen kreativitet och estetik som återfinns i styrdokumenten är flerdimensionella och att det nuvarande betygssystemet anses vara för allmänt hållet. Samtliga intervjuade lärare är positivt inställda till det nya betygssystemet som introduceras hösten 2011, då det innehåller fler nivåer.

Inom denna uppsats har jag studerat stressrelaterad psykisk ohälsa.Syftet med min uppsats var att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, försöka finna insikt och förståelse inför ett problem som kan orsaka både ekonomiskt och själsligt lidande för samhälle och individ. Vidare syftade min uppsats till att finna ett komplement, till den nödvändiga fortsatta forskningen, rörande stressrelaterad psykisk ohälsa.Frågeställningen löd som följer: På vilket sätt beskriver och speglar människan, sina upplevelser, relaterade till den livsperiod, som genomsyrats av stressrelaterad psykisk ohälsa?Uppsatsens empiriska material består av intervjuer, vilka jag tolkat och analyserat utifrån ett Hermeneutiskt perspektiv.Mitt resultat påvisar att; innan och under sin sjukdomsperiod befinner sig människor med stressrelaterad psykisk ohälsa inom ett icke-kommunikativt tillstånd, både gentemot andra människor, samt gentemot sig själva. Läkprocessen handlar om att lära nytt, att ändra på sig, samt att påbörja en utforskande livsberättelse. Berättandet blir till en del av läkprocessen eftersom den tillhandahåller självreflexiva element.

Syftet med denna studie har varit att undersöka bildlärarens funktion på gymnasiet, samt hur rektorer på gymnasieskolan och verksamma inom bildlärarutbildningar i Sverige betraktar detta uppdrag. Detta med anledning av reformen Gymnasie 11 (Gy11) där estetisk verksamhet är borttagen som ett obligatoriskt och gymnasiegemensamt ämne. Inledningsvis ges en kort hänvisning till ett politiskt beslut om avveckling av estetisk verksamhet. Därefter följer litteraturöversikt med tidigare forskning. Inom detta kapitel diskuteras begreppet estetik vilken förankras i vad estetik kan innebära; som metod, lärande, kunskap och estetisk verksamhet.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta arbete är att ta reda på hur fotbollstränare hanterar fotbollsspelare som begår disciplinära fel och hur de ser på sin egen roll i klubben utifrån betydelse och ansvar.Frågeställningarna är följande;Vad betyder disciplin för fotbollstränare? Hur ser fotbollstränare på spelare ur ett disciplinärt perspektiv?Hur hanterar fotbollstränare spelare som gjort sig skyldiga till disciplinära fel?Hur betydelsefull anser tränaren sig vara för klubben?MetodFörfattaren hade ett hermeneutiskt förhållningssätt till studien genom vilken sex manliga fotbollstränare intervjuades. Samtliga tränare har antingen varit eller är aktiva inom seniorfotbollen. Intervjuerna var semi-strukturerade och pågick mellan 45 minuter till 120 minuter. I efterhand transkriberades och analyserades materialet för att kartlägga relevant material till studien utifrån frågeställningarna.ResultatEn majoritet av de intervjuade ansåg att disciplinen var avgörande för att uppnå framgång med ett fotbollslag och samma grupp tränare såg på disciplin som ett verktyg att forma laget med både på och utanför fotbollsplanen.