Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

För att få en förståelse kring hur en individs förhållande till mat ger sig i uttryck samt hur dess bakgrund och nutida händelser påverkar valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Undersökningen valdes att göra med betoning på upplevelser, därav valet av fenomenologi som ansats. Mat och ätande kan ses som problematiskt vilket medför att vår kvalitativa forskning syftar till att dels se till individernas unika berättelser och mångfalden av hur man uppfattar fenomenet och dels se till de gemensamma komponenter som utgör fenomenet utan att kritisera.Syftet var att undersöka och förstå det sociala fenomenet människans relation till mat genom livet. Syftet delades därefter upp i tre frågeställningar som sedan låg till grund för den semistrukturerade, öppna intervjuguide som utformades.Vår hypotes var att människor hela tiden förändrar sin verklighet och sina tankar kring mat. I resultatet såg vi att det var sociala faktorer som utvecklade och styrde individernas syn på fenomenet samt att stora händelser även kan förändra relationen till mat..

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vår förståelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med två förskollärare, där en arbetade på en vanlig förskoleavdelning, den andra på en resursavdelning. Vår teoretiska utgångspunkt var fenomenologi. Vår ansats var att fånga förskollärarnas livsvärld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar på två olika förskolor med olika förutsättningar. Resultatet visar exempel på hur två olika förskoleavdelningar använder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Det västerländska och nordiska samhällets historia och värderingar präglar kursplanen, och därmed undervisningen, för ämnet historia i årskurs 4?6. Med tanke på att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet påverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien är Hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, där arton elever deltagit, har det visat sig att historia som är kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Fler människor anser sig vara andliga men inte religiösa samtidigt som andlighet förknippas med psykiskt och fysiskt välbefinnande. Denna uppsats har som syfte att belysa andlighet som fenomen för att förstå vad andlighet egentligen är och vad den andliga upplevelsen har för betydelse för meningsskapande i livsvärlden. En fenomenologisk ansats används för detta ändamål. För att förstå fenomenet djupare används teori hämtad från fenomenologi, kognitiv teori samt utvecklingsteoretiska perspektiv. Analysen har skett utifrån den fenomenologiska EPP-metoden.

Syftet med min uppsats var att undersöka den sensuella gestaltningen av den nakna kvinnokroppen i Per Hasselbergs skulpturer: Snöklockan, Vågens tjusning, Grodan och Näckrosen. Min metod bestod i en fenomenologisk-hermeneutisk upplevelsebeskrivning och tolkning av de respektive verken. I min analys visade jag att de skiftande sensuella uttrycken i de respektive skulpturerna kan läsas tillsammans som en bildserie som berättar eller illustrerar olika utvecklingsstadier i kvinnans biologiska (sexuella) och/eller andliga liv, och som en spegling av konstnärens egen anima..

Läroplanen (Skolverket, 2011) och Skollagen (SFS 2010:800) anger att undervisningen ska individanpassas. Skolinspektionen (2011) fastställer att det finns brister i hur skolorna bedriver en sådan undervisning och även min erfarenhet var att detta inbegrep en del utmaningar. Med detta som bakgrund blev studiens syfte att beskriva, tolka och förstå innebörden i lärares upplevelser av att individanpassa den egna undervisningen samt eventuella relaterade utmaningar. För att undersöka detta användes en kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsteknik, där fem verksamma lärare intervjuades. En hermeneutiskt-fenomenologisk ansats användes som utgångspunkt.Resultatet visade att individanpassa undervisningen inte är lätt att göra, då det är mycket upp till läraren att själv tolka och bedriva undervisningen med de svårigheter det innebär.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning av tre ungdomars arbeten med att göra fotoböcker i gymnasiearbetet. Syftet är att se vilka erfarenheter och upplevelser eleverna har haft av visuellt berättande, processen att göra boken och av fotoboken som arbetsform. De teoretiska perspektiven är fenomenologi, estetiska lärprocesser och teorier om berättande. Metoden som använts är halvstrukturerade intervjuer. Analysen och tolkningen är hermeneutiskt inspirerad.

Studien syftar till att karaktärisera och belysa cirkelövningar och deras betydelse i drama. Bakgrunden behandlar forskning kring drama och symboler, cirkelns symboliska betydelse, drama som metod, fyra drampedagogiska perspektiv samt personlighetsutveckling genom drama. Den teoretiska utgångspunkten i undersökningen är fenomenologisk- hermeneutisk. Den metod som används är fokussamtal som åtta personer med erfarenhet av studier i drama och arbete med drama deltar i. Det empiriska materialet bearbetas med en fenomenlogisk analysmodell som är utarbetad av Pirjo Birgerstam.

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi ? ?en filosofi som sträng vetenskap?. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ?Till sakerna själva!? Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ?De andra hos Merleau-Ponty?.

Syftet med den här studien var att fånga upplevelsen samt se vilka känslor och vad som är karakteristiskt hos de föräldrar som har förlorat ett barn. Den tidigare forskningen utgörs till största del av psykologiska perspektiv om människans upplevelse kring sorgen och förlusten av sitt barn. Sex djupintervjuer har gjorts enligt fenomenologisk metod med människor som har upplevt förlusten av ett barn för att få en fördjupad förståelse av fenomenet. Uppsatsen applicerar Aaron Antonovskys KASAM teori som innebär begrepp, känsla av sammanhang som omfattar de stressorer som människan dagligen utsätts för. Det empiriska resultatet mynnade ut i sju essenser bestående av: De drabbades insikter, personlig utveckling, skakad i sina grundvalar ? märkt för livet, behov av kontakt med andra, de drabbades överlevnad, behov att mildra sorgen samt acceptans.

Syftet med uppsatsen är att visa på hur en stad, genom ett företagsekonomiskt synsätt, i sin destinationsmarknadsföring kan arbeta med storytelling för image-skapande och som verktyg. För att möjliggöra detta utvecklas egen teoretisk bas om storytelling i destinationsmarknadsföring, då det saknas litteratur inom detta område. Med utgångspunkt från systemsynsättet har jag anlagt en fenomenologi och hermeneutisk metodologi. Egen teori har utformats och en kvalitativ studie har gjorts genom intervjuer och samtal. Den insamlade empirin har sedan analyserats med hjälp av den insamlade, och den eget skrivna teorin, som jag ansett behövdes för att besvara frågeställningarna. Storytelling kan enkelt sägas vara en marknadsföringsform som kan förmedla en känsla eller en emotionell upplevelse via text, något som idag är allt viktigare i kampen om att vinna turister och besökare. Storytelling kan ses som ett komplement till stadens tidigare marknadsföringsteknik och inte enbart som ett ensamt marknadsverktyg.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa, beskriva och förstådramapedagogisk grundsyn,synligöra ett yrkeskunnande samt bidratill ett annat sätt att samtala och reflektera om/kringdramapedagogisk grundsyn. Metodenär fokussamtal med informanter bestående avyrkesverksamma dramapedagoger. Undersökningsfrågan är:Hur kan berättelser om dramapedagogiska misstag synliggöra dramapedagogisk grundsyn?Undersökningen är kvalitativ och ansatsen är hermeneutisk/ fenomenologisk. Analysen ärfenomenologisk där meningskärnor söks för att sedan pröva detta mot hermeneutisk tolkning.Bakgrundsmaterialet berör dramapedagogik samt pedagogisk grundsyn, tyst kunskap ochförförståelse.Resultatet i denna undersökning kopplas till Christer Stensmos fem aspekterkring filosofiskafrågor.

Titel: Elevers och lärares upplevelser av elevinflytande.Syfte: Med denna studie vill vi få kunskap om hur 12 högstadieeleveroch två högstadielärare upplever elevinflytande på två olikaskolor. Vi vill också se vad det finns för likheter och skillnader ielevernas upplevelser. Dessutom är vi intresserade av att se omelevernas och lärarens upplevelser av elevinflytande stämmeröverens med varandra på respektive skola.Metod: Hermeneutisk metodologi och fenomenologi. Gruppintervjumed 12 elever från två olika skolor och enskilda intervjuer medtvå lärare från två olika skolor.Slutsatser: Utifrån studien kan utläsas att eleverna på båda skolornaexempelvis upplever elevinflytande som viktigt och att deskulle vilja bestämma mer, dock vill de inte bestämma förmycket. Läraren på den kommunala skolan upplever blandannat att elevinflytande är viktigt men att det inte har så storbetydelse för hennes elever.

Denna hermeneutiskt fenomenologiska studie har syftet att undersöka dramas potential som matematikdidaktiskt verktyg, dess möjligheter och begränsningar. Forskningsfrågorna är: Vilka är fördelarna respektive nackdelarna med att använda drama som matematikdidaktiskt verktyg? och Vad krävs för att ett lärande i matematik ska ske, med drama som didaktiskt verktyg? Intervju och fokussamtal med erfarna pedagoger genomfördes och analyserades utifrån sociokulturell teori. Resultatet, delvis redovisat som narrativ, visar på många fördelar: drama befäster kunskaperna, ökar motivationen att lära, gör eleverna aktiva och ger ett vidgat perspektiv på matematik. Gestaltandet, experimenterandet och de matematiska samtal som följer i kölvattnet av dramas lyssnande förhållningssätt, ger en djupare och rikare förståelse för matematik och reflektionen binder ihop de olika sätten att förstå.