Bakgrund: Den rådande finanskrisen har under sitt förlopp utsatt hela det finansiellasystemet för stora prövningar. Detta har drabbat hedgefonder hårt, bland annat genomförändringar på marknaden men även genom den ovanligt höga volatiliteten vilkenskapat problem för förvaltarna. Hedgefonder har varit omtalade i finansiella medierdå deras prestationer varierat. Flertalet hedgefonder har som mål att oavsettkonjunktur kunna prestera absolut avkastning, vilket den senaste tiden har ifrågasattspå grund av de varierande prestationerna under den rådande krisen.Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga och analysera svenska hedgefondersutveckling under den finansiella krisen samt krisens påverkan på fonderna. Utöver definansiella riskerna kommer uppsatsen även identifiera och analysera den externaoperativa riskens påverkan på hedgefonders resultat under finanskrisen.Genomförande: För att kunna besvara syftet med uppsatsen samt dess frågeställningarhar en multimetod används, vilket innebär att vi har kombinerat kvantitativoch kvalitativ metod.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

I denna uppsats jämförs skillnader mellan svenska och utländska hedgefonder med avseende på avkastning och risk. Information om fondernas avkastningar är hämtade från de olika fondernas hemsidor. Jämförelser görs under två olika tidsperioder, 18-respekive 48 månader. Mått som beräknas är genomsnittlig årsavkastning, standardavvikelse, kurtosis, skevhet och Sharpekvot. I resultat och analys konstateras att de svenska och utländska hedgefonderna inte skiljer sig mycket åt i det första intervallet.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond är en fond med ett avkastningsmål som är absolut och oberoende av marknadsriktning då förvaltaren inte jämför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan använda sig av såväl långa som korta positioner samt utnyttja belåning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet växt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt är att studera om hedgefonder kan påvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar på fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvärderar fonderas prestationer med hjälp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Purpose: The purpose of this study is to examine whether hedge funds generate higher risk-adjusted returns than traditional managed funds in Sweden.Methodology: This study was based on quantitative data about the funds historical returns. The funds historical returns were taken from the database Morningstar and the risk-free rate from the Swedish central bank. Random samples of 36 funds have been divided into three portfolios in the form of a hedge fund portfolio, stock portfolio and mix fund portfolio.Result & Conclusion: The study concluded that the stock portfolio has shown the highest average yield for the study period where all portfolios below market index. Hedge fund portfolio has achieved the highest risk-adjusted return calculated by the portfolios Sharpe Ratio. Of all hedge strategies, arbitrage had the highest average return and risk-adjusted returns..

I vår uppsats ?Lyckas svenska hedgefonder kombinera strategisk och taktisk tillgångsallokering? undersöker vi om svenska hedgefondförvaltare använder sig av en kombination av alfa- och betastrategier för att på så sätt generera en högre avkastning än den som fås genom att endast tillämpa strategisk tillgångsallokering. Detta gör vi genom att titta på de lineära sambanden mellan hedgefondernas avkastning och marknadens. Våra resultat pekar på att denna distinktion inte görs bland de svenska förvaltarna. Vårt resultat kan dock vara en produkt av svårigheten att finna ett komplett datamaterial över en längre tidsperiod.

Syftet med denna uppsats var att utifra?n Berglunds (2001) fyra idealtypiska attityder underso?ka vilka attityder andraa?rselever pa? gymnasiet hade till sitt kommande arbetsliv, med samma utga?ngspunkt a?mnade vi ocksa? att underso?ka vilka attityder arbetsgivare ville se vid en nyrekrytering. Med attityder till arbete avsa?gs individens va?rderingar av vad som var viktigt med arbete. De fyra idealtypiska attityderna innefattade instrumentell-, altruistisk-, individualistisk-, och materialistisk attityd.

Hedgefonder är en relativt ny investeringsform på den svenska marknaden. Dessa fonder karakteriseras av att oavsett marknadsutvecklingen uppnå en positiv absolut avkastning med låg risk. Hedgefonder är en förvaltningsform med stor variation vilket medför att de kan karakteriseras som en heterogen grupp av fonder, dock med vissa gemensamma drag. I denna studie har jag valt att jämföra fyra olika hedgestrategier med traditionell förvaltning i riskjusterad avkastning. Då hedgefonders avkastningsmönster ofta inte är normalfördelade tappar Mean-Variance måtten sin exakthet.

Empirierna visar att hedgeportföljen under den avgränsade undersökningsperioden har genererat endast marginellt mindre igenomsnittlig avkastning än aktieportföljen, som den bästavkastningspresterande traditionella portföljen. Riskmässigt var det dockuppenbart att hedgeportföljen var överlägsen gentemot båda de traditionellaportföljerna, som lyckades skydda sig bättre mot kursfallen, under båda denfinansiella krisen 2007 och den europeiska skuldkrisen 2011. Hedgeportföljenföljde inte heller med de kraftiga uppgångarna som förkom på marknaden i sammautsträckning som de traditionella portföljerna gjorde. Friareplaceringsregleringar anses vara den viktigaste skillnaden mellan hedge ochtraditionella fonder, som t.ex. tillåter hedgefonderna att vara högre belånade,och kan därför finansiera en större kombination av skildainvesteringsstrategier och åstadkommer därmed bredare kapitalplaceringar somresulterar i större riskspridningar..

Purpose: The purpose of this study is to examine the difference in return between Swedish and Russian hedge funds while considering the risk taken.Method: This study is based on quantitative data on funds' historical returns from the electronic database Morningstar.se. Additional data is taken from the funds websites, the Swedish National Bank and Fondbolagens förening.Result and conclusion: All hedge funds, both the Russian and Swedish performed better thanthe index. The Russian hedge funds nevertheless performed better than their Swedishcounterparts in all three evaluation methods..

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder på att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgärdas av friare placeringsregler än traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) är låg. Eftersom dagens ekonomiska kris är den värsta på länge är det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats även i denna kris. Syftet är att ta reda på hur hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jämförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsättningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt säte i Sverige har presterat sämre i den nuvarande krisen än under IT-krisen.

På grund av turbulenta tider på börsen med kraftiga svängningar under 2007/2008 har intresset för hedgefonder ökat. Detta ökade intresse har fått genomslag i media och ofta kommenteras hedgefondernas avgiftsstruktur. Författarna ifrågasätter om hedgefonder anses vara en dyr investering för investerarna och hur stor förvaltaravgiften uppger sig att vara. För att förtydliga för investerarna ställer sig författarna följande fråga: Hur mycket betalar investeraren i förvaltaravgift för en svenskrelaterad hedgefond? I studien ingick 19 stycken svenskrelaterade hedgefonder och med hjälp av en kvantitativ studie beräknades total förvaltaravgift som jämfördes med avkastning samt 3-månaders statsskuldsväxel (SSVX-90).

Under den senaste tioårsperioden har hedgefonder kommit att etablera sig som ett reellt investeringsalternativ på den svenska fondmarknaden. Hedgefonder har friare placeringsregler än vanliga, traditionella värdepappersfonder och kan i princip använda sig av alla tillgängliga investeringsalternativ på marknaden, däribland aktier, obligationer, valutor, råvaror och finansiella derivat. Det finns globalt sett en myriad av olika hedgefondstrategier där de allra flesta syftar till att generera positiv avkastning oavsett marknadens generella rörelser. Vi har studerat fonderna på den svenska hedgefondmarknaden i syfte att öka kunskapen om deras avkastningsmönster. För att möjliggöra detta samlade vi in avkastningsdata från de hedgefonder som är verksamma på den svenska marknaden.Hedgefondförvaltare och andra aktörer på marknaden gör ofta en kvalitativ och högst subjektiv klassificering av fonderna i olika strategier.

Vad a?r det som go?r att en miljon ma?nniskor la?gger tid pa? att streama datorspel? Live streaming har funnits sedan 1920-talet, da? i form av musik i hissar. Pa? 1990-talet bo?rjade hemdatorer utvecklas ha?rdvaruma?ssigt tillra?ckligt fo?r att kunna streama film och ljud. Med en kvalitativ enka?t publicerad pa? na?tet underso?ker vi i den ha?r uppsatsen varfo?r en miljon personer idag va?ljer att streama na?r de spelar dator eller tv spel.

Studien ämnar ge en beskrivande bild av hur hedgefonder använder futures och CFDs och till vilket syfte. Författarna avser även att genomföra en jämförelse mellan instrumenten för att ge en ökad förståelse för hur CFDs kan användas som instrument och vilka strategier som är mest lämpade beroende på mål och riskpreferenser.Studien är byggd på det deduktiva synsättet. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ metod används varvid fyra telefonintervjuer genomfördes. Teorin har hämtats från flertalet källor där både artiklar, böcker och Internet har använts.De strategier som användes av hedgefonderna i studien var Förvaltade terminer, Global makro samt Marknadsneutral. Ingen av hedgefonderna använde sig av CFDs, detta berodde enligt hedgefonderna på lågt utbud av underliggande varor samt bristande likviditet.