IntroduktionUtifrÄn tidigare forskning har en modell föreslagits som beskriver att lÄgintensiv aerob uthÄllighetstrÀning ska ha mindre negativ pÄverkan pÄ effekten av styrketrÀning jÀmfört med högintensiv aerob uthÄllighetstrÀning. Detta pÄstÄende har funnit visst stöd i litteraturen men vidare forskning krÀvs för att det ska kunna faststÀllas.SyfteDenna studie syftar till att undersöka ifall det föreligger nÄgon skillnad mellan högintensiv aerob intermittent löptrÀning och lÄgintensiv aerob kontinuerlig löptrÀning vad gÀller dess pÄverkan pÄ utveckling av benstyrka och muskelstorlek vid samtidig styrketrÀning.MetodSex mÄttligt trÀnade mÀn (25 (22-26) Är) blev slumpvis tilldelade ett av tvÄ olika, sex veckor lÄnga, trÀningsprogram. Den ena gruppen (HI, n=3) trÀnade hypertrofiinriktad styrketrÀning tvÄ gÄnger i veckan samt 2-3 pass med högintensiv aerob intermittent löpning (90-95 % av HFmax). Den andra gruppen (LI, n=3) tilldelades samma styrkeprogram men deras uthÄllighetstrÀning bestod istÀllet av lÄgintensiv aerob kontinuerlig löpning (75 % av HFmax). MÀtningar av kroppsvikt, lÄrmuskelns tvÀrsnittsarea och 1 RM i benpress utfördes innan och efter trÀningsperioden.

Studien avser att genom ett kvalitativt fÀltarbete fÄ förstÄelse för hantering av kÀnslor för socialsekreterare inom socialt arbete pÄ en socialförvaltning. Syftet Àr Àven att fÄ en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan pÄ denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras pÄ intervjuer för att fÄ en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med Ätta socialsekreterare som utreder Àrenden angÄende barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlÀttade ytterligare vÄr undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohÀlsa hos socialsekreterarna Àr social respons och stöd frÄn bl.a.

Att konsumenters beteende fo?ra?ndrats genom den tekniska utvecklingen a?r inget nytt. Idag sta?lls ho?ga krav pa? tillga?nglighet och dygnet-runt-service vilket leder till att ma?nga branscher i Sverige ma?ste anpassa sig. En av de stora investerarna inom IT a?r bankerna och ett direkt resultat av denna satsning a?r att det idag la?ggs ned allt fler lokalkontor till fo?rma?n fo?r centraliserade IT-lo?sningar, sa?som kundcenterenheter.

Den ha?r studien underso?ker beskrivningar av controllerns roll och dess funktion under tre decennier i Europa. Studien utga?r fra?n en systematisk granskning av vetenskapligt granskade artiklar som publicerats i tolv ledande journaler under perioden 1990-2014. Begrepp och funktioner underso?ks tillsammans med val av forskningens teoretiska ansatser och metoder.Resultatet i studien visar att det finns tydliga faser av forskningens beskrivningar av controllern, en tidig fas da?r rollen frigo?rs fra?n tidigare fo?resta?llningar av en ekonom som hanterar redovisning och kassaflo?den, en mellanfas da?r rollen pa?verkas av exempelvis nya tekniker som IT-sto?d och affa?rssystem leder till att omdefinitioner av rollen anses vara viktiga samt en modern fas da?r tidigare rolluppdelningar ifra?gasa?tts och fokus ligger pa? rollens makt i organisationen och mo?jligheter att skapa sin egen yrkesidentitet.

Ämnet som vi valt att undersöka Ă€r klagomĂ„lshantering inom bankverksamhet. VĂ„rt syfte Ă€r att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomĂ„l och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering Ă€r en strategi som krĂ€ver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anstĂ€llda till bĂ€ttre kundbemötande och dĂ€rmed bĂ€ttre hantering av kundklagomĂ„l.

Sjuksköterskor utsÀtts i sitt yrke för kÀnslomÀssigt svÄra hÀndelser som lidande, vÄld och död. SÀrskilt exponerade för detta Àr sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvÄrden, dÀr det frekvent rapporteras höga nivÄer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhÄllanden bÀttre Àn andra. NÄgot dessa har gemensamt Àr tillfredsstÀllande metoder för hantering, sÄ kallade copingstrategier. Syftet var att fÄ insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvÄrden upplever som emotionellt svÄra samt hur de hanterar dem.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

VÄrt examensarbete Àr en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa pÄ vilka uppfattningar som pÄverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. VÄrt metodval Àr hermeneutiskt dÄ vi anvÀnder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar fÄ fram en sÄ verklig bild som möjligt. Vi anvÀnder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och vÄra teoretiska ramverk. I vÄrt resultat visar vi pÄ hur ekonomisk utsatthet gÄr i arv frÄn barn till förÀldrar.

Företag som tillverkar papper och massa anvÀnder sig av kontinuerlig tillverkning och Àr en del av processindustrin. Stora Enso Àr ett företag inom pappers-, förpacknings- och trÀproduktsindustrin med 85 tillverkningsenheter över hela vÀrlden. En av dessa enheter Àr SkutskÀrs Bruk som producerar pappers- och fluffmassa.SkutskÀrs Bruk har i nulÀget förluster i sin tillverkning av fluffmassa som de har svÄrt att spÄra orsaker till. De Àr inte nöjda med de inkorrekta lagersaldona och den rapportering som de har idag. Syftet med detta arbete Àr att skapa en modell för förbÀttring av produktionsekonomi inom pappers- och massaindustrin under processens avslutande delar, det vill sÀga frÄn torkning till lagring.

Titel: Investeringsprocessen hos ett IT-företag ? en fallstudie av Visma Spcs ABBakgrund: En strukturomvandling har ökat kraven pÄ dagens företag, krav som rör kontinuerlig förnyelse och förbÀttring, nÄgot som fört med sig ökade investeringsbehov. En bransch som tydligt prÀglas av de nya omvÀrldsförhÄllanden som strukturomvandlingen fört med sig Àr IT-branschen, en relativt ny och kunskapsintensiv bransch dÀr immateriella investeringar dominerar. Visma Spcs AB Àr ett VÀxjöbaserat IT-företag som genomför stora immateriella kapitalsatsningar, framförallt i produktutveckling och humankapital.Syfte: Syftet med studien Àr att kartlÀgga och analysera Visma Spcs investeringsprocess, med fokus pÄ företagets immateriella investeringar, och att bidra med kunskap om problematiken kring hantering och beslutslogik gÀllande ett IT-företags investeringar.Metod: Uppsatsen Àr utformad som en kvalitativ fallstudie med Visma Spcs som fallföretag. Det empiriska underlaget för uppsatsen utgörs av semistrukturerade intervjuer med tre av företagets anstÀllda, verksamma inom olika avdelningar pÄ företaget.Resultat, slutsatser: Visma Spcs investeringsprocess bestÄr av fem stycken olika faser, nÀmligen initiering, informationsinsamling, utvÀrdering av alternativ, framdrivning mot beslut samt beslut.

Som en följd av ekonomiska kriser de senaste Ären har intresset för internrevision vuxit. Internrevisorn har dels en försÀkrande och dels en konsulterande roll som till viss del har motstridiga intressen, vilket leder till att rollkonflikter mellan dessa tvÄ roller uppstÄr. Det finns ett behov att belysa hur dessa rollkonflikter hanteras av internrevisorn samt vilka situationsfaktorer som pÄverkar denna hantering. Undersökningens syfte Àr dÀrför att beskriva hur internrevisorer upplever och hanterar rollkonflikter och identifiera olika situationsfaktorer som pÄverkar denna hantering. Undersökningen syftar Àven till att presentera en modell som förklarar de viktigaste situationsfaktorerna.

Sekretessbelagd.

MĂ„nga företag som utvecklar en webb-applikation försĂ€krar regelbundet med olika testmetoder att de har en fungerande produkt. ÄndĂ„ dröjer ofta leverans till kund och slutanvĂ€ndare. HĂ€r beskrivs en lyckad implementation av hur leverans regelbundet kan ske till en molntjĂ€nst med ett sĂ„ kallat blue green pattern som gör att applikationen kan uppdateras med minimal pĂ„verkan för slutanvĂ€ndaren. Lösningen bestĂ„r i att webb-applikationenkan driftsĂ€ttas i tvĂ„ olika miljöer och att anvĂ€ndare alltid, via en html-sida som fungerar som en trafikriktare, skickas till den miljö som har den senaste versionen av applikationen. Genom ett script driftsĂ€tts den nya applikationen pĂ„ den miljö som för tillfĂ€llet inte har nĂ„gra besökare.

Samtalsmöten Àr en viktig del i mÀnniskors kontakter med myndigheter. De sÀtt som dessa samtalsmöten sker pÄ kan pÄverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall frÄn dessa möten, pÄ olika sÀtt.Studiens syfte Àr att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handlÀggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistÄnd för Àldre och ekonomiskt bistÄnd samt handlÀggarens hantering av dessa.Genom att anvÀnda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa nÀr det gÀller handlÀggarnas bistÄndsbedömning av sÄ vÀl bistÄnd för Àldre som ekonomiskt bistÄnd.Resultatet visar att det Àr av vikt att handlÀggarna Àr medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktÀr. Detta, dÄ handlÀggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att pÄverka huruvida asymmetrierna förstÀrks i samtalsmötet och hur det i sin tur pÄverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder ocksÄ pÄ att handlÀggarens hantering av de olika asymmetrierna som framtrÀdde kan Àventyra rÀttssÀkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det Àr handlÀggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som Àr avgörande för hur de hanteras och vad det fÄr för effekter för klienten. Studien kan anvÀndas för vidare förstÄelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handlÀggare och klient och hur handlÀggarens hantering av dessa pÄverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Bakgrund: Palliativ vÄrd syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvÄrd av patienten och dess familj samt en tydlig vÄrdfilosofi. DÄ arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsÀtts för emotionell pÄfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrÄgasÀttas.Syfte: Syftet Àr att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svÄrigheter inom palliativ vÄrd. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. UtifrÄn detta har tvÄ teman, upplevelser av svÄrigheter vid vÄrd i livets slutskede samt hantering av svÄrigheter vid vÄrd i livets slutskede framtrÀtt med tre respektive fyra Ätföljande kategorier.Resultat: SvÄrigheter blev framtrÀdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till grÀnssÀttande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svÄrigheter som uppstod.