En kvalitativ intervjustudie med syfte att undersöka hur rökande patienter påverkas av ett rökfritt sjukhus samt belysa sjuksköterskans roll..

Mitt syfte med uppsatsen har varit att undersöka vilken betydelse bloggande kan ha för kvinnors bearbetning och hantering av sin cancersjukdom samt vilken betydelse bloggens sociala interaktionsmöjligheter har för dessa kvinnor. De metoder som använts i studien är innehållsanalyser av 13 utvalda bloggar samt fyra kvalitativa intervjuer med utvalda bloggare. De teoretiska perspektiv som valts för tolka och analysera mitt empiriska material är KASAM-begreppet och Copingteori. Genom min undersökning har jag funnit att bloggande har haft många positiva effekter på kvinnornas välmående. Bloggandet hjälpte kvinnorna att skapa begriplighet genom att ge struktur, förutsägbarhet och sammanhang.

Introduction: Reversal of a temporary loop-ileostomy is the final step after a long treatment for rectalcancer, an event that the patient has been looking forward to for a long time. Studies have shown that patients often have a significant impact on the bowel function after reversal of the stoma.Aim: To describe how the patient experienced the first time at home after reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectalcancer. Method: Qualitative semi-structured interviews, with 15-20 patients who have undergone reversal of a temporary loop-ileostomy due to rectal cancer, will be conducted. The interviewes will be analysed using qualitative content analysis according to Graneheim & Lundman (2004). The patients will be recruited from the colorectal unit at Sahlgrenska University hospital/Östra and from the surgical unit at Kungälvs hospital.

Långvarig smärta är ett växande hälsoproblem med en komplex symptombild. Precis och igenkännande information är en förutsättning för att komma vidare i den egna hanteringen av långvarig smärta. Syftet med studien var att undersöka om en information om smärta med fokus på egenhantering på en CD-skiva kan påverka self-efficacy och coping hos personer med långvarig smärta. Deltagare i studien (N=22) uppfyllde de uppsatta kriterierna för deltagande och lottades in slumpmässigt i interventions respektive kontrollgrupp. Studien pågick under en månads tid med självskattning med hjälp av instrument och enkäter vid studiestart, i samband med intervention och vid avslut.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera.

Demenssjukdom är oftast åldersrelaterad och utvecklas i senare ålder, men det finns personer och familjer som drabbas tidigare i livet. Rollen som anhörig kan vara både psykiskt och fysiskt påfrestande och är därför viktig att belysa. Syftet med studien är att undersöka det komplexa kvalitativa sambandet mellan sorg, copingstrategier och stöd hos anhöriga, när en närstående utvecklar demenssjukdom i tidig ålder. För att analysera datamaterialet som samlades in har kvalitativ innehållsanalys använts. Det som studien framför allt visar på är att det finns ett ömsesidigt samband mellan de tre komponenterna, där stödet utgör grunden.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur mellanstadieelever i årskurs 4-6 ser på och upplever sin idrottsundervisning idag och om de på idrottslektionerna kan se någon begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet med det som de gör i ämnet Idrott och hälsa. Syftet är att se om en teori som KASAM kan underlätta införlivandet och öka individens förståelse för ämnet Idrott och hälsa samt hur man kan tillämpa dessa kunskaper för ett praktiskt och didaktiskt genomförande på idrottslektionerna..

Varje år diagnostiseras 10 000 män med sjukdomen prostatacancer i Sverige. Att drabbas av sjukdomen prostatacancer är emotionellt ansträngande. Väntetiden vad gäller behandling för patienter med prostatacancer är lång. Detta gör att patienter med prostatacancer lever med sjukdomen prostata-cancer och känslorna kopplade till diagnosen prostatacancer under en lång tid. Syftet med den aktuella studien var att beskriva copingprocessen för patienter med prostatacancer innan medicinsk behandling.

Det har blivit allt mer vanligt med oregelbundna arbetstider och att ha största delen av arbetstiden förlagd på natten. Studier har visat att skiftarbete, främst där nattarbete är inkluderat, är en riskfaktor för individens fysiska, psykiska och sociala hälsa. Detta gör nattarbetare till en utsatt grupp för ohälsa vilket betyder att det är särskilt angeläget att genom åtgärder förbättra gruppens hälsa. Tidigare studier visar även att vid oregelbundna arbetstider kan det vara svårt att hålla ?normala? kostvanor vilket inverkar på individens hälsa.Syftet med detta examensarbete var att undersöka vad som påverkar matvanorna hos nattarbetarna på ett tidningstryckeri och fokus ligger på de matvanor individerna har på natten.

ABSTRAKTPalliativ vård innebär att ge stöd till patienter och lindra deras symtom. Vid denna typ av vård uppstår ofta tankar och känslor hos sjuksköterskor som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskor behöver då en strategi för att klara av det dagliga arbetet. Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av palliativ vård och vilka coping-strategier som kan användas för att hantera känslomässiga påfrestningar som kan uppkomma inom den palliativa vården. Litteraturstudien utgick från vetenskapliga artiklar som analyserats med hjälp av manifest innehållsanalys.

 Stress och symtom på stress, ökar inom hela den svenska befolkningen. I synnerhet har stressen ökat hos hälso- och sjukvårdens professioner. Stressrelaterade sjukdomar som hjärtkärlsjukdomar och depression leder till sjukskrivningar. Sjuksköterskan löper hög risk att utsättas för hög stress på arbetsplatsen och stressens påverkan på sjuksköterskan står i relation till hur hon värderar situationen samt vilka hanteringsmöjligheter hon ser. Ett ineffektivt hanteringsmönster kan få svåra konsekvenser för hälsa och socialt liv.

Denna studie hade som syfte att undersöka vilka orsaker till stress svenska elitfotbollsdomare upplever samt hur domarna hanterar den upplevda stressen. Vidare syfte var att undersöka hur stressen påverkar domarnas hälsa, och vilken påverkan stressen har på beteendet hos domarna. Urvalet till denna studie bestod av 10 svenska elitfotbollsdomare, både män och kvinnor, med domaruppdrag inom Allsvenskan eller Superettan säsongen 2011. En semistrukturerad intervjuguide användes under antingen telefon- eller personliga intervjuer. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.

Stress bland ungdomar är något som går allt längre ner i åldrarna. Prestationskrav och konkurrens ökar och många ungdomar är rädda att inte räcka till vilket kan leda till stress. Syftet med studien är att undersöka vad som stressar ungdomar på det naturvetenskapliga programmet i gymnasieskolan och hur elevernas copingresurser verkar i förhållande till stressen. Studien bygger på ett flertal olika psykologiska teorier om stress och coping, däribland Krav-Kontroll-Stöd modellen, utvecklad av Robert Karasek och Thöres Theorell (1990), Lazarus och Folkmans teorier om coping (1984), Siegrist ansträngnings- och belöningsmodell (1996) samt Blumberg och Pringles (1982) prestationsteori. I studien deltog 64 elever på det naturvetenskapliga programmet i Luleå.

Bakgrunden: Sinne för humor är individuellt, är en del av personligheten samt kan vara ett viktigt verktyg i omvårdnadsarbetet. Humor kan vara en gratis medicin som rätt anpassad kan ha positiva effekter på patienten som att lindra smärta, ge avslappning och hjälpa patienten att skapa distans till svårigheter. Trots det inbjuder sällan sjuksköterskan till humor med patienten i omvårdnadsarbetet. Syftet var att beskriva sjuksköterskans möjligheter till och användning av humor i omvårdnadsarbetet. Metod för fördjupningsarbetet var en allmän litteraturstudie baserad på 11 kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Palliativ vård definieras som vård som ges till patienter vid deras sista tid i livet och målet är att lindra patienters lidande och främja livskvaliteten. För att sjuksköterskorna ska kunna skapa god omvårdnad krävs kunskap, helhetssyn och förmågan att förmedla trygghet.Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med palliativ vård.Metod: En systematisk litteraturstudie som inkluderade nio artiklar från tre olika databaser. Artiklarna analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats enligt Lundman & Graneheim (2008).Resultat: I resultatet framkom att palliativ vård är väldigt krävande för sjuksköterskor och det behövs mycket resurser för att de som arbetar inom detta område ska orka med sitt arbete. Huvudfynden presenterades i Sjuksköterskors professionella förhållningssätt, Innebörden av att arbeta med palliativ vård samt Sjuksköterskornas behov av coping-strategier.Slutsats: Sjuksköterskors personliga egenskaper och kvaliteter hade stor betydelse för att ge god palliativ vård. Stort behov av stöd i form av exempelvis handledning krävdes för att sjuksköterskorna skulle klara av att vårda patienter palliativt.