The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing..

Enligt tidigare forskning har tidiga insatser och chefens agerande betydelse för ett framgÄngsrikt rehabiliteringsarbete av lÄngtidssjukskrivna. Enligt lag har arbetsgivare och chefer skyldighet att organisera en lÀmplig rehabiliteringsverksamhet, för att strukturera detta arbete uppförs dÀrför dokument och handlingsplaner. Men hur arbetar chefer med det hÀr i praktiken, vilken roll antar de och vilka förestÀllningar finns om sjukskrivna medarbetare? Vilka hinder och möjligheter finns för att bedriva detta arbete? För att ta reda pÄ detta utfördes en fallstudie dÀr nio chefer deltog i semi-strukturerade intervjuer. Det framkommer att cheferna arbetar efter de processer som finns, dock med vissa undantag.

Aerob förmÄga och styrka utgör tillsammans de viktigaste fysiologiska komponenterna vad gÀller förmÄgan att klara sig sjÀlv, öka livslÀngden och höja livskvaliteten hos Àldre personer. De flesta Àldre uppger dÄlig hÀlsa och smÀrta som det frÀmsta hindret för fysisk aktivitet. Syfte: Studiens syfte var att ta reda pÄ den fysiska aktivitetsnivÄn hos Àldre personer som Àr medlemmar i en pensionÀrsförening, samt vad de upplever som faciliteter och hinder till fysisk aktivitet. Metod: En enkÀt utformades och delades ut under ett lokalt pensionÀrsmöte i LuleÄ, endast medlemmar över 65 Är inkluderades. För att mÀta fysisk aktivitet anvÀndes Kerstin FrÀndins aktivitetsskala som har visat sig ha god reliabilitet och validitet.

Syftet med studien Àr att undersöka hur tillförlitliga och likvÀrdiga lÀrares bedömningar Àr enligt lÀsutvecklingsschemat LUS. Detta görs genom att jÀmföra elevers resultat pÄ normerade lÀstest som mÀter olika dimensioner i lÀsningen med lÀrarnas bedömningar enligt LUS. För att bedöma vilka möjligheter och hinder lÀrare har att upptÀcka elever i riskzonen för lÀs- och skrivsvÄrigheter jÀmförs teoribakgrunden i LUS, dvs. ULL-projektet 1977-1981, med vad Konsensusprojektet 2001-2006 kommit fram till, vars ambition Àr att skapa samstÀmmighet, om vilka förutsÀttningar som spelar roll för en god lÀsutveckling.Studien Àr förankrad bÄde i den kvantitativa och kvalitativa forskningen dÄ en del av studien Àr baserad pÄ normerade test och en del av studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar en intressant spÀnnvidd mellan elever bedömda i luspunkt 14 och luspunkt 18a, dÄ elever i luspunkt 14 har fler rÀtt pÄ ett antal tester Àn elever bedömda i luspunkt 18a.

Fysisk aktivitet har positiv effekt pÄ den sjÀlvskattade hÀlsan, dÀr motivationsgraden har stor betydelse till att utöva fysisk aktivitet. Syftet med föreliggande uppsats Àr att studera hur fysiskt aktiva personer skattar sin hÀlsa. Vidare undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och motivation samt skattad hÀlsa och antalet trÀningstillfÀllen. Dessutom undersöks sambandet mellan skattad hÀlsa och hinder till trÀning samt kÀnsla inför, under och efter trÀningspass. En enkÀtundersökning genomfördes pÄ ett gym i vÀstra Sverige och totalt besvarade 244 fysisk aktiva individer enkÀten.

Det finns idag inte mycket forskning na?r det ga?ller personer med grav intellektuell funk- tionsnedsa?ttning, inte i samband med musik och framfo?rallt inte ur ett aktivitetsper- spektiv. Jag har inte studerat den medicinska forskningen utan ha?llit mig till den forsk- ning som riktar sig mot livskvalitet och livsvillkor fo?r dessa personer. Den forskning som riktar sig mot personer med grav intellektuell funktionsnedsa?ttning har till stor del musikterapeutiska perspektiv.Syftet med denna uppsats a?r att fo?rsta? aktiviteten musik tillsammans med personer med grav utvecklingssto?rning.

För det barn som har en funktionsnedsÀttning finns mÄnga tÀnkbara hinder som kan sÀtta stopp för leken. Men det finns ocksÄ stora möjligheter för oss som projektörer att undanröja dessa. De senaste Ären har tillgÀngligheten pÄ lekplatser varit ett hett Àmne och ett av de tydligaste tecken pÄ detta Àr att fallskyddsunderlaget pÄ lekplatser allt oftare bestÄr av gummiasfalt istÀllet för sand. Det finns dÀremot fÄ riktlinjer och rekommendationer om hur utemiljön ska utformas för att vara tillgÀnglig och sÀrskilt lite finns det skrivet om hur man anpassar sig till barn med olika funktionsnedsÀttningar. De rekommendationer som finns fokuserar ofta pÄ rörelsehinder och saknar ofta konkreta lösningar.

Bakgrund: Begreppet hemlöshet innefattar flera situationer. Det Àr svÄrt att veta hur mÄnga hemlösa personer som befinner sig i Sverige dÄ hemlöshet Àven innefattar de som lever utan uppehÄllstillstÄnd, papperslösa och asylsökande. Hemlösa personer löper en högre risk av att drabbas av bÄde fysisk och psykisk ohÀlsa och dÄliga erfarenheter av vÄrden kombinerat med en begrÀnsad ekonomi och oklarheter vart i vÄrden de ska vÀnda sig kan göra att hemlösa inte uppsöker vÄrden. Sedan 2013 har bÄde asylsökande och papperslösa rÀtt till vÄrd som inte kan anstÄ och enligt hÀlso-sjukvÄrds lagen ska vÄrden ges med respekt pÄ lika villkor. Trots detta sker det att papperlösa och asylsökande nekas vÄrd.Syfte: Att beskriva sjukvÄrdspersonals upplevelse av att vÄrda patienter som lever i hemlöshet.Metod: Litteraturöversikt med nio vetenskapliga artiklar som valdes ut frÄn databasen Cinahl Complete, Swepub, Pubmed, PsycINFO och Academic Search Complete.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

Syftet med vÄr studie Àr att studera om det finns hinder och/eller möjligheter för kunskapsöverföring, pÄ en av enheterna i Myndigheten för SamhÀllsskydd och Beredskaps verksamhet, enligt Ikujiro Nonakas och Hirotaka Takeuchis modell. I centrum för vÄr studie stÄr begreppen tyst kunskap, explicit kunskap och kunskapsöverföring som kommer att följa som en röd trÄd genom hela uppsatsen. MSB:s uppdrag Àr att stödja samhÀllet i arbetet med att förebygga och förhindra olyckor och kriser. Myndigheten stöttar aktörer pÄ alla nivÄer i samhÀllet, frÄn individnivÄ till kommuner och nÀringsliv. De ger stöd och rÄd, upprÀttar regler och rutiner samt hjÀlper samhÀllet att planera för trygghet och sÀkerhet. Den enhet pÄ MSB som vi studerat bestÄr av femton medarbetare, en enhetschef samt en verksamhetsansvarig vilket beskrivs nÀrmare i metoddelen. Vi har valt en deduktiv ansats och genom en kvalitativ metod undersökt medarbetarnas upplevelser kring hur kunskapsöverföringen sker i verksamheten enligt Nonakas och Takeuchis modell samt teorier kring denna. I analys- och resultatkapitlet kopplar vi samman vÄra respondenters svar med de teorier vi anvÀnt oss av, kopplat till begreppen tyst och explicit kunskap samt kunskapsöverföring.

Denna uppsats har som syfte att underso?ka om musik anva?nds i palliativ va?rd i Sverige och hur det i sa? fall beskrivs, motiveras och dokumenteras. Det a?r en kvalitativ intervjustudie med hermeneutisk fo?rsta?elseansats. Intervjuer har genomfo?rts med fem personer med olika yrkesprofession inom palliativ va?rd (sjuksko?terska, sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och o?verla?kare).

SammanfattningSpecialpedagogens uppdrag Àr bland annat att arbeta förebyggande och bidra till att utveckla och undanröja hinder i lÀrandemiljön. Syftet med denna studie var att undersöka en lÀrares strategier med att skapa en stimulerande lÀrandemiljö, med fokus pÄ lÀrarens didaktiska val. Undersökningen bygger pÄ en fallstudie dÀr jag samlat data genom deltagande observation i lÀrarens klassrum och en intervju. Resultatet i studien visar att det som kÀnnetecknar den hÀr lÀrarens lÀrandemiljö och didaktiska val Àr att lektionerna genomsyras av kommunikation och öppna autentiska frÄgor. Lektionerna genomförs i demokratiska former och lÀraren har förmÄga att se varje individ men med tydligt fokus pÄ hela gruppen.

There are many barriers and obstacles that need to be removed to make the urban environment more accessible for people with disabilities. There are currently no adequate tools for urban planners to assess and address these obstacles. Geographical Information Systems (GIS) provide powerful methods for the visualization and analysis of spatial data, including the kind of data important in studies of accessibility. This study suggests a method urban planners can use to identify accessibility obstacles and to propose future actions to fix them.A literature review was conducted to find out what has been done and what is new regarding the accessibility issues. Different methods were evaluated which in turn led to the construction of a multi-step analytical strategy.

I vÄr studie har vi fokuserat pÄ ett arbetslag i en förskoleklass. VÄrt syfte Àr att uppmÀrksamma pedagogernas sÀtt att beskriva och förstÄ konflikter mellan barn, dels att utröna om denna förstÄelse ses som utgÄngspunkt för hinder alternativt möjlighet till utveckling och lÀrande. I vÄr studie har vi haft ett antal olika teoretiska perspektiv som vi diskuterar resultatet utifrÄn. Vi har studerat tre olika kommunikationsteorier: Kognitiva ?, Sociala ?, och interaktionistiska teorin.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ fördjupad kunskap om rektorers syn pÄ ett elevrÄds försÀttningar och funktion i skolan. UtifrÄn syftet vill vi undersöka rektorers syn pÄ elevinflytande och elevrÄd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill Àven undersöka rektorers syn pÄ lÀrares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien anvÀnder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktÀr. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien.