Denna uppsats syftar till att ta fram ett teoretiskt underlag för hur miljöprojektet CLICC (Climate Living In Cities Concept) i Malmö skulle kunna utvecklas med hjÀlp av teorier kring de relativt nya begreppen Spelifiering och Captology. MÄlet Àr att förbÀttra den miljökommunikativa processen dÀr de boende i bostadsförening Hilda ska motiveras att minska sina koldioxidutslÀpp med 50 procent. Metoden för denna studie utgörs av en kombinerad litteratur- och en fallstudie. Forskningen kring Spelifiering, Captology och miljökommunikation utgör grunden för denna studie. Detta har sedan kompletterats med en intervju dÀr Miljöförvaltningens projektansvarige för CLICC har gett sin bild av projektet och de hinder som existerar. Uppsatsen utmynnar i ett antal teoretiskt grundade förslag som behandlar möjligheten att, med hjÀlp av Spelifiering och Captology, överbrygga miljökommunikativa hinder och uppmuntra de boende till att bÄde delta i projektet och förÀndra sin livsstil i en mer miljöanpassad riktning..

Syftet med detta arbete Àr att fÄ ökad insikt och kunskap kring samarbete mellan skola och hem i en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Samverkan innebÀr att lÀraren, förÀldrarna och eleven genom samarbete hittar samarbetsformer vilka frÀmjar elevens kunskaps och sociala utveckling. Som forskningsobjekt hade jag en mÄngkulturell yrkesgymnasieskola. Jag ville se vilka samarbetsformer som brukar anvÀndas i skolan och vilka hinder som finns. Jag vill ocksÄ se hur eleverna, deras förÀldrar och lÀrarna ser pÄ samarbete mellan skola och hem.

HIV/Aids Àr ett av de största globala problemen och utmaningar av idag. Södra Afrika Àr sÀrskilt drabbat och detta pÄverkar mÄnga olika delar av mÀnskligt liv. Syftet med denna uppsats har varit att söka ökad förstÄelse för hur maktstrukturer, utifrÄn fem rÄdgivares upplevelser, pÄverkar det preventiva HIV/Aids arbetet. Vilka faktorer som utgör möjligheter och hinder samt ifall maktstrukturer bidrar till att inte förÀndring av beteende sker trots kunskap om dess risker, har getts stort fokus. Det geografiska omrÄdet för studien var södra Zambia.

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att anvĂ€ndas som verktyg i klimatarbetet. Syftet Ă€r att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk skogsmark. Ökad efterfrĂ„gan pĂ„ skogsresurser ur produktion och miljöaspekt krĂ€ver Ă„tgĂ€rder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfĂ€ren har gjort kolsĂ€nkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem sĂ„som EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. David Jönsson Kristofer Svensson Jönsson, David & Svensson, Kristofer (2008). Skolidrottens hinder och möjligheter. En jÀmförelse mellan klasslÀrare och idrottslÀrare. [Obstacles and opportunities in school sports.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Denna studie handlar om vÄrdnadshavares engagemang i sina barns skolgÄng utifrÄn ett lÀrarperspektiv. Om lÀrare ska kunna lyckas i sin lÀrarroll krÀvs det ett bra förÀldrasamarbete (Andersson, 2004; Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson, 2001). LÀraren Àr den som har skyldighet att ha kontakt med vÄrdnadshavare. De Àr Àven de som har störst möjlighet att kunna pÄverka relationen till bÄde barnet och vÄrdnadshavare (Flising, Fredriksson & Lund, 1996; Ivarson - Jansson 2001). Syftet med studien Àr att undersöka om lÀrare i dagslÀget uppfattar nÄgra hinder för att engagera vÄrdnadshavare i barnens skolgÄng samt tydliggöra vad lÀrare vill att vÄrdnadshavare ska ha engagemang i gÀllande sina barns skolgÄng. Undersökningen genomfördes genom en litteraturstudie samt en enkÀtundersökning.

Barn som genomgÄr undersökningar med joniserande strÄlning har en högre risk att drabbas av cancer. Barn Àr kÀnsligare för joniserande strÄlning eftersom att deras organ hÄller pÄ att utvecklas och Àr kÀnsligare för effekterna av strÄlningen. Risken att drabbas av cancer ökar med en högre strÄldos. Datortomografiundersökningar ger mÄngdubbelt högre strÄldoser Àn en konventionell röntgenundersökning. Röntgenundersökningar pÄ barn med datortomografier ökar trots medvetenheten om de höga strÄldoserna.

Det hÀr Àr en kvalitativ studie med syftet att studera föreningen som en etnisk grÀnsöverskridande mötesplats och social integrationsaktör. Metodologiskt strukturerades studien kring sju halvstrukturerade intervjuer med en föreningsordförande och föreningsaktiva medlemmar frÄn en internationell vÀnskapsförening i en glesbygdskommun i Mellansverige. Empirin har analyserats utifrÄn en teoretisk utgÄngspunkt i socialt kapital. Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter för och hinder mot föreningen som etnisk grÀnsöverskridande mötesplats. Föreningen fungerar som etniskt överbryggande i betydelsen av att internt inom föreningen överbrygga etniska och sprÄkliga skiljelinjer, men hinder mot att uppnÄ externa överbryggande vÀrden begrÀnsas av svÄrigheter att nÄ ut till nÀrsamhÀllet och till personer med svensk bakgrund i verksamheten.

In order to be a good teacher according to preferences from outside the school area, there are many different voices to listen to. The different roles that are assigned for teachers are colliding with the latest research from the pedagogical institutions and therefore the role as a teacher of today is in a complex state of mind. Somewhere, between the traditional role of teaching and the moderating ideal image, reality is revealed in the ambivalent role of the teacher of today. In this pedagogical essay on advanced level we are focusing on obstacles that are hindering the moderating teacher?s role, to be fully developed in the classroom.

Fo?rbra?nning av traditionellt fartygsbra?nsle medfo?r utsla?pp av a?mnen som har negativa effekter pa? miljo?n. Uppkomsten av stra?ngare internationella regler ga?llande utsla?pp fra?n sjo?fartstrafiken kra?ver ett skifte fra?n det konventionella marina bra?nslet tjockolja till alternativ med la?gre utsla?pp. Va?gkraft och metanol a?r tva? mo?jliga alternativ inom sjo?farten som kan uppfylla de internationella regleringarna fo?r utsla?pp, och har i denna studie ja?mfo?rts med tjockolja.

Det har visat sig att avregleringar pÄ monopolmarknader inte alltid skapar total konkurrens dÄ det fortfarande kan förekomma hinder efter avregleringen. Den totala konkurrensen motverkas av aktörer som sedan tidigare varit ledande pÄ denna marknad och som vill försvara sin marknadsposition. De hinder som dessa aktörer uppsÀtter kallar intrÀdeshinder. Eftermarknaden för bilbranschen har nu avreglerats för att frÀmja konkurrensen. Finns det intrÀdeshinder som motverkar fri konkurrens? Syftet med vÄr undersökning Àr att se vilka intrÀdeshinder som gÄr att identifiera pÄ eftermarknaden för bilbranschen samt vilket specifikt intrÀdeshinder i denna bransch som Àr mest svÄröverkomligt.

Detta arbete Àr en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lÀrarens sÀtt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien Àr att belysa hur undervisningen i Àmnet samhÀllskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utstrÀckning normkritisk pedagogik bedrivs i just Àmnet samhÀllskunskap pÄ nÄgra skolor i sydöstra SkÄne. Studien baseras pÄ en enkÀtundersökning dÀr de svarande Àr samhÀllslÀrare i Ärskurs 7-9 pÄ nÄgra av skolor i sydöstra SkÄne. I studien ligger fokus pÄ hur den enskilda lÀraren förhÄller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhÄllningssÀtt gentemot eleverna samt om hen medvetet anvÀnder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i nÄgon stor utstrÀckning med undantaget av en.

Vi vill med vÄr studie beskriva, tolka och ge en förstÄelse för fritidshemmens verksamhet i friluftsliv. För att göra denna studie möjlig har vi utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar, vad Àr fritidspedagogernas uppfattning kring friluftsliv? Hur utformas verksamheten, med dessa uppfattningar som grund? Vilka yttre förutsÀttningar finns det som styr fritidshemmens verksamhet? Dessa frÄgestÀllningar har undersökts genom en kvalitativ intervju av Ätta verksamma fritidspedagoger, i PiteÄ kommun. VÄr undersökning resulterade i att vi sÄg en tÀmligen gemensam uppfattning om friluftsliv hos fritidspedagogerna men att verksamhetens utformning gÀllande friluftsliv inte Àr sÄ omfattande. Vidare framkommer det i vÄr studie att en planerad och mÄlstyrd friluftsverksamhet sÀllan Àr förekommande ute i verksamheterna.

Idag Àr byggbranschen i stort behov av effektivisering och förnyelsen av processer och produkter gÄr lÄngsamt framÄt. BristfÀllig kommunikation och ostrukturerad information utgör nÄgra hinder som behöver lösas för att fÄ fart pÄ utvecklingen. Byggnadsinformationsmodeller, BIM, diskuteras mycket och har börjat anvÀndas för att förbÀttra informationshanteringen mellan aktörerna i byggprojekt.I Sverige Àr erfarenheten av hur BIM tillÀmpas liten i anlÀggningsprojekt. AnvÀndningen av BIM Àr mer utbredd i husbyggnadsprojekt dÀr undersökningar har visat pÄ stora förbÀttringar effektivitetsmÀssigt. För anlÀggningsprojekt vÀntas liknande förbÀttringar kunna framtrÀda.Detta examensarbete Àr utfört Ät Trafikverket i LuleÄ och genomfördes som en intervjustudie med totalt 12 olika aktörer frÄn bestÀllar-, konsult- och entreprenörorganisationer i branschen.