Bakgrund: Diabetes Àr en av de vanligaste icke smittsamma sjukdomarna i vÀrlden och ökar i snabb takt. I Afrika förvÀntas prevalensen öka med nÀstan 90 % fram till 2030. Personer med diabetes i Tanzania stöter pÄ mÄnga problem i sin sjukdomshantering och egenvÄrd. Dessa kan relateras till en dÄlig tillgÄng pÄ insulin och material för blodsockerkontroller samt en dÄlig levnadsstandard och lÄg utbildningsnivÄ. Den som drabbas av diabetes genomgÄr olika transitionsfaser dÀr sjuksköterskan har en nyckelroll.

Sveriges missbruksproblematik Àr idag avsevÀrd och vÀxande. Studier och utredningar har visat att allt fler individer undviker att söka hjÀlp för missbruksproblem. Det uppfattas inte bara finnas hinder för att blir missbruksfri utan ocksÄ för att söka hjÀlp inom missbruksvÄrden. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare inom olika verksamheter uppfattar att substansmissbruk utvecklas och vilka hinder som uppstÄr i behandlingsprocessen. Syftet var Àven att undersöka hur det i Sverige idag arbetas för att motverka substansmissbruk.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Bakgrund: Kirurgi ?r ett omr?de som inneb?r h?g risk f?r olyckor och v?rdskador. I operationssalens h?gteknologiska och utmanade milj? m?ste ett flertal professioner med olika utbildning och ansvarsomr?den samarbeta effektivt. Kommunikationen ?r en av de viktigaste faktorerna f?r ett gott interprofessionellt samarbete.

SprÄkbarriÀrer i samband med den stora invandringen över hela vÀrlden har blivit ett problem i olika vÄrdkontexter dÀr sjuksköterskor och patienter inte kan tala och kommunicera med varandra, vilket kan leda till sÀmre vÄrdkvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor som inte behÀrskar samma sprÄk. UtifrÄn tre frÄgestÀllningar har kunskap sammanstÀllts. FrÄgestÀllningar var hur kommunikation beskrivs, vad kan underlÀtta kommunikation samt vilka hinder beskrivs i kommunikation. Totalt har 12 vetenskapliga artiklar ingÄtt i analysen.

Karlsson, A., & Magnusson, T. (2013). Möjligheter och hinder ?En studie om förskollÀrares arbete med stora barngrupper. Examensarbete i pedagogik.

Bakgrund: Syftet med triage pĂ„ akutmottagningen Ă€r att sĂ€kerstĂ€lla att patienter med störst behov av vĂ„rd fĂ„r det inom rimlig tid och pĂ„ ett korrekt sĂ€tt. Triageprocessen inleds med att skapa en första kontakt mellan sjuksköterska och patient dĂ€r kommunikationen Ă€r av stor betydelse. Att kunna delge andra mĂ€nniskor information och dessutom kunna tolka och lĂ€sa av meddelanden Ă€r en del av kommunikationen samt att lyssna och ge svar pĂ„ andra personers uttryck. Även icke-verbal kommunikation Ă€r en stor del av det som kommuniceras. Akutmottagningen Ă€r en stressig miljö och det finns mycket att lĂ€ra angĂ„ende vad som kan förbĂ€ttra kommunikationen mellan sjuksköterska och patienter.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att synliggöra elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder i relation till deras lÀrande. Detta Àr ett omrÄde som Àr intressant att undersöka, eftersom datorn i detta sammanhang ska hjÀlpa elever i lÀrandet. DÀrför bör elevers uppfattningar om datorns möjligheter och hinder lyftas fram för att utvÀrdera datorns prestanda som ett lÀrandeverktyg. Undersökningen har genomförts pÄ tvÄ gymnasieskolor, en i Halland och en i SmÄland, som nyligen infört projektet En-till-En. Vi har inspirerats av den fenomenografiska intervjumetoden och intervjuat tretton stycken elever vid fyra olika tillfÀllen.

Uppsatsens Àr en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende pÄ vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats Àr att se skillnaden pÄ förskolornas sÀtt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende pÄ om förskolan ligger pÄ landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar pÄ att utomhuspedagogiken Àr ett verktyg till ett lÀrande i förskolan, forskningen tyder ocksÄ pÄ att utomhuspedagogiken Àr mycket viktig i förskolor och att nÀrhet till natur Àr en tillgÄng. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. DÀr vi intervjuade Ätta personer pÄ sex olika förskolor, tre förskolor pÄ landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö.

Fo?r att kunna sta? sig pa? den alltmer konkurrensutsatta marknaden a?r det ma?nga fo?retag som implementerat olika informationssystem som ska hja?lpa dem att utveckla nya affa?rsmo?jligheter. Fo?r verksamhetscontrollers kan dessa system bidra till att informationsinha?mtningen effektiviseras vilket leder till att mer tid finns fo?r analysarbete. Syftet med denna uppsats blir sa?ledes att underso?ka hur verksamhetscontrollers arbetar med olika typer av analyser i sitt dagliga arbete.Analyserna kan vara av ba?de vertikal och horisontell karakta?r och fo?r att underso?ka hur dessa anva?nds har en kvalitativ studie genomfo?rts da?r tio stycken verksamhetscontrollers har intervjuats.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen har ökat!i Sverige och Àr idag en del av det sociala livet. UpptÀckande och intervention vid alkoholproblem Àr viktigt bÄde för individen och samhÀllet. Dock Àr Àmnet alkohol personligt och kan anses vara ett kÀnsligt Àmne att prata om inte bara för patienten men Àven för vÄrdpersonalen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om lÀkare och sjuksköterskor upplevde att det fanns nÄgot som hindrade de frÄn att engagera sig i upptÀckande och intervention samt tala med patienter om deras alkoholvanor. Metod: Litteraturstudie som genomfördes genom granskningar av tio studier, 8 kvalitativa och 2 kvantitativa.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nÀtdejting. NÀtdejting Àr ett vÀxande fenomen med miljontals anvÀndare bara i Sverige och omsÀttningen Àr skyhög. Kommunikationen som sker via Internet bestÄr i stort sett bara av ord och medför hinder dÄ tvÄ personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara bestÄr av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat pÄ 38 % tonlÀge, 55 % ansiktsuttryck och kroppssprÄk samt endast 7 % ord.

Detta Àr ett examensarbete som Àmnar undersöka hur svensklÀrare ser pÄ genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie dÀr fem svensklÀrare bidragit genom intervjuer. Syftet Àr att undersöka hur svensklÀrare ser pÄ att jobba utifrÄn ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgÄr jag ifrÄn tre essentiella frÄgor: Hur ser svensklÀrarnas syn pÄ genus och jÀmstÀlldhet ut i förhÄllande till vÀrdegrunden?, Vilka hinder möter svensklÀrarna som efterstrÀvar att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv?, Vad anser svensklÀrarna om att arbeta utifrÄn ett genusperspektiv i en mÄngkulturell skola? UtifrÄn styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna vÀljer att definierar begreppet ?jÀmstÀlldhet?. DÀrefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrÄn fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och LÀraren.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd förekommer möten som inte uppfyller de kriterier vilka ligger till grund för ett förtroendefullt möte mellan sjuksköterska och patient. Dessa grundpelare Àr trovÀrdighet, kunskap/utbildning, attityder, tid och nÀrvaro. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa förutsÀttningar och hinder för att förtroende skapas mellan vÄrdare och patient med lÄngvarig smÀrta. Metod: Författarna har anvÀnt sig av en litteraturstudie med kvalitativ inriktning. Studien Àr baserad pÄ fyra vetenskapliga artiklar och tvÄ avhandlingar.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.