Masthuggskajen genomg?r nu en omfattande omvandling fr?n industrihamn till en modern stadsdel med bost?der, kontor, parker och kulturinslag. Det ger en m?jlighet att studera hur en stad v?xer och f?r?ndras och vilka utmaningar och m?jligheter detta medf?r. Denna studie syftar till att unders?ka inkluderandet av barn och ungas behov i samband med projektets planeringsprocess utifr?n begreppen barnv?nlig stad och delaktighet.

Denna studie syftar till att identifiera vad det Ă€r som driver eller hindrar lantbrukare i Östergötland att stĂ€lla om sitt lantbruk till ekologisk produktion och huruvida de identifierade pĂ„verkningsfaktorerna skiljer sig Ă„t mellan konventionella och ekologiska lantbrukare. Semistrukturerade intervjuer med tre konventionella samt fyra ekologiska lantbrukare genomfördes för att undersöka deras erfarenheter. Respondenternas erfarenheter redovisas i sex identifierade teman; GĂ„rdsspecifika förutsĂ€ttningar, Ekonomi, Politik, Administration och regelverk, Miljö och hĂ€lsa samt Produktionsteknik. En jĂ€mförelse mellan de bĂ„da grupperna genomförs och det empiriska materialet stĂ€lls mot tidigare forskning. Resultatet av studien visar att skillnader mellan ekologiska och konventionella lantbrukares uppfattningar kring hinder och drivkrafter förekommer, men inte inom alla teman.

Syftet med vÄrt arbete var att ta reda pÄ tio skolledares uppfattningar om handledning som en metod att utveckla pedagogisk verksamhet mot en skola för alla. Skolledares syn pÄ begreppet handledning samt pÄ vilket sÀtt handledning som metod anvÀnds som en del i utveckling av pedagogisk verksamhet, var en del av undersökningen. Intressant blev ocksÄ att se vad skolledare menar att handledning innebÀr nÀr avsikten med handledning Àr pedagogisk utveckling mot en skola för alla. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar samt fÄ en djupare insikt i skolledares uppfattningar, valde vi att göra en kvalitativ studie med halvstrukturerade intervjuer som metod. Skolledarnas uppfattningar har presenterats under olika teman i resultatdelen.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

I detta examensarbete undersöker jag tvÄ övergripande frÄgestÀllningar gÀllande fysisk tillgÀnglighet. Den första frÄgan rör varför enkelt avhjÀlpta hinder, det vill sÀga retroaktiva krav pÄ ökad tillgÀnglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frÄgan rör hur arbetet med ÄtgÀrdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgÄng av Àldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgÀnglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan lÀnge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan anvÀndas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frÄgorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser nÄgra verksamma pedagoger pÄ lÀrande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i sÄ fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid anvÀndandet av utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Företag söker stÀndigt nya sÀtt att förbÀttra sin lönsamhet. MÄnga större företag har med stor framgÄng implementerat olika kvalitetsförbÀttringsprogram som ett medel i denna strÀvan. SmÄ och medelstora företag har dÀremot inte nÄtt samma stora framgÄngar med liknande kvalitetsförbÀttringsprogram. SmÄ företag anser ofta att de inte har resurser att satsa helhjÀrtat pÄ kvalitets- och förbÀttringsarbete. DÀrför vÀcktes intresset att undersöka huruvida flera smÄ och medelstora företag kan gÄ samman i ett nÀtverk för att kunna samsas om resurserna som krÀvs för att implementera kvalitetsförbÀttringsprogram.

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

Bakgrund: Patienter med Alzheimers sjukdom har laglig rÀtt att vara delaktig i beslut om planering och genomförande av omvÄrdnadshandlingar. NÀr patienten sjÀlv inte kan föra fram egna Äsikter har nÀrstÄende en central roll i dialog med sjuksköterskor eller annan vÄrdpersonal. Vid Alzheimers sjukdom fÄr dock patienter och nÀrstÄende inte alltid vara delaktiga i beslut om sin vÄrd. Syfte: Syfte med denna litteraturstudie var att belysa hur kommunikation kan hindra patientens och nÀrstÄendes delaktighet vid Alzheimers sjukdom. Metod: Litteraturöversikt som baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, Ätta med kvalitativ och tvÄ med kvantitativ metod, som alla fokuserade pÄ patienters och nÀrstÄendes upplevelser av kommunikation i vÄrdsituationen.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Syftet med den hÀr studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av vilka  möjligheter och hinder de ser att bedriva undervisning i den fysiska lÀrmiljön samt vad de anser Àr en stimulerande lÀrmiljö. Metoden som anvÀnts för att samla in data Àr intervjuer med enskilda lÀrare. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dÀr det undersökta fenomenet Àr lÀrares uppfattningar av den fysiska lÀrmiljön. Resultatet av studien visar pÄ att kategorierna möblering, samarbete, estetik och utemiljö alla Àr kritiska aspekter till att etablera och underhÄlla en god lÀrandemiljö. Resultatet visar Àven pÄ de skillnader och likheter som finns i lÀrares uppfattningar av hur den fysiska miljön ska vara utformad..

Arbetet med miljöfrĂ„gorna Ă€r svĂ„ra att strukturera och dĂ€rför har olika internationella miljöstandarder skapats. SS-EN ISO 14000 Ă€r en serie internationella miljöstandarder, som i dagligt tal kallas ISO 14000 och i denna standard ingĂ„r ISO 14001 vilken kan anvĂ€ndas som grund vid uppbyggandet av ett miljöledningssystem och det Ă€r införandet av denna som analysen vilar pĂ„. Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka vilka hinder som kan uppstĂ„ vid införandet av ISO 14001-standarden. Även att identifiera vilka lösningar som finns att tillgĂ„ gĂ€llande hindren. Dessutom utforskas vilka de olika incitamenten Ă€r som driver en verksamhet till att vilja integrera miljöfrĂ„gor bland övriga beslut.

HuvudÀmne: Att studera operativa chefers förmÄga att samverka med sina medarbetare och anstÀllda samt att i anslutning till detta undersöka hur de olika hinder som tenderar att uppstÄ hanteras för att fÄ denna samverkan att fungera optimalt. Bakgrund: Sedan ett par Är tillbaks har vi bÄda arbetat inom organisationen vi studerat. Detta gav oss god access till samtliga avdelningschefer vilket medförde goda förutsÀttningar för att fÄ till en bra analys. Syfte: Det huvudsakliga syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka hinder för samverkan som tenderar att uppstÄ chefer emellan samt undersöka hur dessa hinder hanteras. Metod: Vi har valt att anvÀnda oss av intervjuer av frÀmst operativa chefer pÄ olika avdelningar inom samma organisation för att besvara vÄrt syfte.

Pedagog och elev tillbringar en stor del av sin tid i skolan, dÀrför ska denna tid kÀnnas meningsfull. För att uppfylla de riktlinjer som Àr samlade i lÀroplanen bör pedagogen göra sin undervisning variationsrik. Metoden som anvÀndes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom elva semistrukturerade intervjuer. Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger varierar sin undervisning i lÀs- och skrivutveckling med utgÄngspunkt i gÀllande lÀroplan. LÀroplanens formuleringar innebÀr stora tolkningsmöjligheter och resultatet av undersökningen visar pÄ att pedagogerna arbetar utifrÄn sin egen tolkning.