Syftet med föreliggande undersökning Àr att undersöka huruvida förÀldrars förestÀllningar gÀllande förÀldraledighet stÀmmer överens med verkliga förutsÀttningar, eller om det finns en skillnad dÀremellan. Mer specifikt har det undersökts om det Àr de allmÀnna förestÀllningarna gÀllande hindren för mÀns förÀldraledighet som styr eller om det Àr de faktiska förhÄllandena som styr uttaget. Undersökningen bygger pÄ en kvantitativ empiri dÀr datainsamlingen skett genom ett tillgÀnglighetsurval med enkÀt som mÀtinstrumentet.För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen har teori inom omrÄdet förÀldraledighet och genus studerats. Teoriavsnittet innehÄller en presentation av förÀldraledighetsdiskursen med dess fyra hinder; ekonomin, arbetsplatsen, kvinnan och könsrollerna. Avsnittet ligger till grund för vÄr förstÄelse och har Àven varit den ram utifrÄn vilken enkÀtfrÄgorna konstruerats.Resultaten frÄn empiriundersökningen har analyserats tillsammans med relevant litteratur för att ett svar pÄ frÄgestÀllningen ska kunna ges.

Va?ra sta?der finns till fo?r oss. I sta?derna befinner vi oss i ett gemensamt rum, ett rum som borde vara designat fo?r va?rt eget ba?sta. Vi har etablerat lagar och regler fo?r att kunna planera och kontrollera va?ra sta?der men kan det vara sa? att dessa lagar har kommit att bli kontraproduktiva? Ibland i frustration, andra ga?nger av lekfullhet, har ma?nniskor bo?rjat ifra?gasa?tta dessa regler och tagit planerarnas roll i sina egna ha?nder.

Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska skall sjuksköterskan ha förmÄga att tillgodose patientens basala och specifika omvÄrdnadsbehov, sÄvÀl fysiska, psykiska som sociala, kulturella och andliga. Trots detta tenderar andliga behov att hamna i skymundan. Kritik kan riktas mot att vÄrden har en för endimensionell syn pÄ patienten. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vilka hinder och möjligheter som finns för att utöva andlig omvÄrdnad. Studiens resultat baseras pÄ 11 artiklar.

Syftet med vÄr uppsats har varit att utifrÄn en kvalitativ studie belysa hinder och möjligheter i SkolvÀgen hos tolv gymnasieelever med hög frÄnvaro, frÄn förskoleklass till gymnasiet, samt hur dessa faktorer har pÄverkat elevernas nÀrvaro i skolan. Metoden vi anvÀnt oss av har varit intervjuer utifrÄn begreppet SkolvÀgen, dÀr vi berört elevernas erfarenheter och upplevelser av trivsel, lÀrare, kamrater, skolÀmnen, eventuella stödbehov, nÀrvaro och gymnasieval. Intervjuerna har analyserats genom kvalitativ innehÄllsanalys i tre steg och placerats in i ett utvecklingsekologiskt perspektiv utifrÄn Bronfenbrenners modell.Resultatet visar att elevernas SkolvÀg varit kantad av betydligt fler hinder Àn möjligheter, dÀr eleven sjÀlv haft mycket liten pÄverkan i olika beslut. Vi kan Àven utlÀsa att vissa av besluten har resulterat i en brist i inkluderingstanken vilka kan hÀrledas till den frÄnvaro de har pÄ gymnasiet idag.VÄr slutsats Àr att de faktorer som har allra störst betydelse för elevernas frÄnvaro Àr beslut tagna utan deras medverkan, oförberedda övergÄngar mellan grupper, klasser och skolor, bristande relationer till lÀrare och kamrater samt frÄnvaro av ett inkluderande synsÀtt i undervisningen..

I organisationer idag bo?rjar det bli mer och mer centralt att fokusera pa? medarbetarnas innovationsmo?jligheter och kunskap. Organisationer bo?r numera fokusera mer pa? den tysta kunskapen och go?ra denna explicit fo?r att utnyttja den fulla potentialen till innovation. I dagens organisationer kra?vs det a?ven att medarbetarna va?gar arbeta o?ver gra?nserna och att ledningen tydliggo?r att allas input inom organisationen va?rderas likva?rdigt.

I bÄde nationella och internationella styrdokument uppmÀrksammas vikten av individanpassning och möjligheten att fÄ tillgÄng till den teknik elever i grundskolan behöver för att utvecklas kunskapsmÀssigt. Avsikten med denna studie var att undersöka vad pedagoger anser om elevers möjligheter att fÄ tillgÄng till alternativa verktyg i grundskolan för att komma runt sina svÄrigheter nÀr det gÀller att lÀsa, skriva och att rÀkna. Vi har gjort en flermetodsstudie, bÄde en webbaserad enkÀt och fem semistrukturerade intervjuer med pedagoger frÄn grundskolan. EnkÀten skickades till 51 pedagoger och svarsfrekvensen blev 80 procent. Undersökningen visade att de vanligaste alternativa verktygen för att komma runt svÄrigheterna var en dator utrustad med talsyntes och rÀttstavningsprogram samt minirÀknare.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Syftet med studien var att fÄ ny och fördjupad kunskap om faktorer som upplevts vara till hjÀlp respektive hinder för förÀldrar i kontakten med barn- och ungdomspsykiatrin. Kvalitativa djupintervjuer gjordes med Ätta förÀldrar till ungdomar som fÄtt bipolÀr- eller psykosdiagnos. Analysen av materialet skedde genom meningskategorisering enligt principerna för hermeneutisk tolkning. Fyra teman identifierades: upplevelse av vÄrdpersonalens intentioner, upplevelse av vÄrdpersonalens kompetens, upplevelse av vÄrdens organisation samt upplevelse av behandlingsinterventioner. Resultatet visar att det upplevs som en avlastning (hjÀlp) för förÀldrarna om de kÀnner tillit till vÄrdpersonalens intentioner och tilltro till den professionella kompetensen, samt om de upplever att vÄrdens organisation och de vÄrdinsatser som erbjuds har en sÄdan flexibilitet att de kan möta familjens individuella behov.

Denna C-uppsats syftar till att nÄ en större förstÄelse för vilka krafter det Àr som pÄverkar individers engagemang i ett livslÄngt lÀrande. BÄde lÀrandets livsvida och dess livslÄnga dimension behandlas. Dessa dimensioner Àr ett försök att inom ramen för ett livslÄngt lÀrande beskriva hela det universum inom vilket lÀrande kan ske. Studien har genomförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ÀmnesomrÄdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende lÀngtan och vilja till lÀrande och utveckling.

Syftet med vÄr uppsats var att studera hur samverkan fungerar mellan skolan och socialtjÀnsten i stadsdelen Centrum i Göteborg. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi intervjuat rektorer samt personal frÄn socialtjÀnsten. Vi har i vÄr studie undersökt vad vÄra informanter upplever för hinder och förutsÀttningar för samverkan, samt vad de har för förvÀntningar och förestÀllningar om varandra. Vi har i vÄr analys av vÄr empiri haft en organisationsteoretisk och en samverkansteoretisk utgÄngspunkt. I vÄrt resultat kan vi utröna hur det finns hinder som blir centrala i relation till hur samverkan fungerar gentemot vÄra informanter.

SammanfattningDetta Àr en uppsats som handlar om hur nÄgra studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi hanterar olika lÀs- och skrivsituationer och hur de kÀmpar vidare trots sitt funktionshinder.Att ha dyslexi Àr som att köra bil med handbromsen i, det gÄr men det gÄr Ät mycket mer energi och Àr inte bra i lÀngden.Syftet Àr att studera de faktorer som kan göra att studenter i lÀs- och skrivsvÄrigheter kan övervinna skriftsprÄkliga hinder och vÀja att studera vidare.Uppsatsen Àr skriven ur ett studentperspektiv och beskriver hur tre informanter i kvalitativa interjuver beskriver att de upplevt och upplever olika situationer i relation lÀs- och skrivsvÄrigheter, men framför allt handlar uppsatsen om hur informanterna övervunnit och övervinner de skriftsprÄkliga svÄrigheterna pÄ olika sÀtt. Denna kunskap tror jag Àr mycket vÀrdefull för elever, förÀldrar, lÀrare och till viss del Àven skolledning för att kunna höja lÀs- och skrivkunnigheten. Dagens samhÀlle förutsÀtter att vi kan ta till oss och förmedla oss via skriftsprÄket för att kunna delta i samhÀllet som aktiva och demokratiska medborgare.I uppsatsen presenteras en mÀngd faktorer som förebygger lÀs- och skrivsvÄrigheter eller fungerar som hjÀlpmedel att ta sig över de hinder som lÀs- och skrivsvÄrigheterna medför. Individens förestÀllningar om sig sjÀlv, individens vilja och envishet att ta kontroll över sitt liv Àr de viktigaste faktorerna för i vilken grad individen i lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi utvecklar positiva drivkrafter..

Det finns idag cirka 300 000 personer med diabetes i Sverige. Varje Är insjuknar cirka 200 vuxna av 100 000 vuxna i diabetes. Diabetes Àr en allvarlig sjukdom och medför en förkortad livslÀngd pÄ grund av sjukdomen. Motion har vistats medföra positiva effekter och göra att personer med diabetes mÄr bÀttre dÄ motion ger bÀttre balans i blodsockret. Det övergripande syftet med studien var att vinna mer kunskap om behovet av information om vikten av fysisk aktivitet riktat till diabetiker samt att vinna mer kunskap om behovet av ÄtgÀrder för att frÀmja fysisk aktivitet.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur mÀnniskor dÀr den kreativa processen Àr central i sitt yrkesutövande upplever denna process och se om det gÄr att hitta ett mönster. Vi bestÀmde oss för att ta reda pÄ vad som hÀnder inuti mÀnniskan runt det kreativa ögonblicket. VÄr huvudfrÄgestÀllning Àr: Vad Àr den kreativa processen? Vi gjorde öppna intervjuer med fem verksamma kreatörer med hjÀlp av DV-kamera. VÄrt resultat visade att det gick att se ett gemensamt mönster i den kreativa processen.

SammanfattningI inledningen till denna uppsats framkommer det att begreppet handledning Àr mÄngtydigt och svÄrdefinierat. Denna studie har kommit till genom vÄrt intresse av och insikt om handledning som ett vÀrdefullt verktyg för förskolans och skolans pedagoger. Vi har ocksÄ insett handledningens komplexitet. Specialpedagogens handledningsuppdrag finns inte preciserat i nÄgot dokument, vilket har till följd att handledningsbegreppet kan tolkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Vi har intervjuat nÄgra specialpedagoger med vidareutbildning i handledning.