Syftet Àr att studera instrumentallÀrares syn pÄ hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus pÄ hur redskap pÄverkar internaliseringen Àr utgÄngspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju dÀr fyra formellt och reellt utbildade instrumentallÀrare som arbetar pÄ musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn pÄ hur elever lÀr sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nÄ musikaliska uttryck, bland annat eleven sjÀlv, musiken som sÄdan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet Àr rytm i förhÄllande till tempo.

Sjuksköterskans arbete innebÀr att vÄrda svÄrt sjuka patienter, se till varje individs behov samt fungera vÀl i relation till anhöriga, kollegor och andra yrkeskategorier. I denna krÀvande arbetsmiljö, dÀr det ofta Àr stressigt och mÄnga etiska och moraliska frÄgor uppstÄr, kan det kÀnnas övermÀktigt. Ett behov av handledning finns. Syftet med studien var att belysa vÀrdet av handledning för sjuksköterskor. Studien genomfördes som en litteraturstudie och den baseras pÄ 13 vetenskapliga artiklar som granskats och bearbetats.

Vi ville med denna undersökning ta reda pÄ hur lÀrare i de tidigare Ären arbetar med estetiska Àmnen i undervisningen. De frÄgestÀllningarna vi sökte svar pÄ var: Vilka aspekter utgÄr lÀraren ifrÄn i de estetiska Àmnena? Vad har lÀraren för mÄl med sin undervisning i de estetiska Àmnena? Tycker lÀraren att det finns hinder respektive möjligheter med estetiska Àmnen? För att fÄ vÄra frÄgestÀllningar besvarade valde vi en kvalitativ metod och intervjuade elva lÀrare som arbetar i Är 1-3. I vÄr undersökning kom vi fram till att merparten av lÀrarna ansÄg att det finns estetiska inslag i alla skolÀmnen och alla lÀrare tyckte att de estetiska Àmnena var ett bra hjÀlpmedel till de mer teoretiska Àmnena. De estetiska Àmnen som dessa lÀrare arbetade med Àr bild och musik.

Det Ă€r viktigt att alla kan kĂ€nna sig fria att anvĂ€nda den fysiska miljön. För det krĂ€vs bl.a. en god tillgĂ€nglighet. År 2001 antog riksdagen en nationell handlingsplan för handikappolitiken som ger riktlinjer om ökad tillgĂ€nglighet bl.a. ska enkelt avhjĂ€lpta hinder Ă„tgĂ€rdas senast Ă„r 2010.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgÄng. Syftet Àr ocksÄ att kartlÀgga vilka omkringliggande faktorer pÄ olika nivÄer som pÄverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar Àven att ta upp nÀrmiljöns och samhÀllets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lÀrare samt yrkesvalslÀraren pÄ en gymnasiesÀrskola. För att fÄ en vidgad syn pÄ elevens situation har vi Àven genomfört observationer.

I detta examensarbete har jag tillsammans med min kollega Markus Eriksson spelat in sju musikstycken med tydligt bera?ttande funktion. Dessa sju musikstycken fungerar som filmmusik till fyra olika historier som utspelar sig i ett la?genhetshus, ett introstycke som sammanfattar hela den musikaliska ide?n, ett stycke som gestaltar gatan samt ett stycke som beskriver ka?nslan i trapphuset. Materialet utgo?r en del av min portfolio och fo?rhoppningsvis kommer detta projekt o?ka mina mo?jligheter att fa? skriva musik till ro?rlig bild i framtiden.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Enligt ICN har sjuksköterskan ett ansvar för att frÀmja hÀlsan hos patienter. Patienterna vill ocksÄ ha mer hÀlsofrÀmjande information nÀr de trÀffar sjuksköterskor. Det blir ett problem nÀr patienter inte fÄr chans att fÄ hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad eftersom deras hÀlsa riskerar att hotas. De gÄr dÄ miste om viktig information som kan spela roll för deras hÀlsa. Syftet Àr att belysa vad sjuksköterskor tycker krÀvs för att fÄ till stÄnd hÀlsofrÀmjande omvÄrdnad.

Denna uppsats har sin grund i kommunikation och nÀtdejting. NÀtdejting Àr ett vÀxande fenomen med miljontals anvÀndare bara i Sverige och omsÀttningen Àr skyhög. Kommunikationen som sker via Internet bestÄr i stort sett bara av ord och medför hinder dÄ tvÄ personer inte kan höra och se varandra i realtid. I en studie av Albert Mehrabian kom han fram till att kommunikation bara bestÄr av ord till en liten del. I en kommunikativ situation uppfattar personer meddelanden baserat pÄ 38 % tonlÀge, 55 % ansiktsuttryck och kroppssprÄk samt endast 7 % ord.

Olika reformer har avlöst varandra i skolans vÀrld och varje reform har medfört förÀndrade krav pÄ skolans verksamhet. Varje lÀroplan bygger pÄ förestÀllningar om vad kunskap och lÀrande Àr. NÀr Lpf 94, lÀroplan för de frivilliga skolformerna, kom fanns dÀr en förÀndrad syn pÄ kunskap och lÀrande. Kunskapsbegreppet utvidgades i fyra olika kunskapsformer de sÄ kallade fyra f:en. FörstÄelse av fenomen har fÄtt en central plats och eleven förvÀntas att inta ett vetenskapligt förhÄllningssÀtt till sina studier genom ett djupinriktat lÀrande.

Entreprenörer har en mycket viktigt roll för att skapa tillvÀxt för Sverige. Genom att skapa nya företag bidrar de till samhÀllets utveckling och skapar nya arbetstillfÀllen. För att stödja entreprenören i deras utveckling frÄn idé till företag finns ett antal organisationer som vi valt att benÀmna stödorganisationer. Syftet med vÄr undersökning var att öka förstÄelsen för entreprenörens efterfrÄgan av stöd. För att uppnÄ detta har vi utfört ett antal intervjuer med entreprenörer för att undersöka vilka hinder och behov de har.

Varje Är drabbas ca 30 000 individer av stroke i Sverige. Sjukdomen innebÀr ofta bestÄende funktionsnedsÀttningar och behov av bÄde socialt och professionellt stöd frÄn nÀrstÄende och hemsjukvÄrd. Sjuksköterskan har en viktig roll i att ge stöd till strokedrabbade och deras nÀrstÄende. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ge stöd till strokedrabbades nÀrstÄende under vÄrdtiden pÄ en strokeenhet. En kvalitiativ metod valdes och datainsamlingen skedde genom intervjuer med fem sjuksköterskor som arbetade pÄ strokeenhet.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och beskriva hur arbetet med miljö och natur kan genomföras i förskolan. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio stycken pedagoger frÄn fem olika förskolor, i en kommun i VÀstsverige. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga olika sÀtt att arbeta med miljö och natur i förskolan, sÄvÀl praktiska som teoretiska. Att arbeta med Ätervinning, kompostering och samtala om bevarandet av resurser, var nÄgra av de aktiviteter som undersökningens pedagoger brukade göra. Det framkom ocksÄ i undersökningen att det i arbetet med miljö- och natur finns vissa hinder som t.ex.

NÄgra av de Àndringar som gjordes 2011 i lÀroplanen för gymnasieskolan var att vektorer lades in i det centrala innehÄllet för Àmnesplanen Matematik 1c. Denna studie behandlar utformandet av uppgifter som testar elevers förstÄelse för vektorbegreppet dÀr urvalet omfattar gymnasieelever som har lÀst eller lÀste kursen Matematik 1c inom perioden för uppsatsen. Metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer dÀr uppgifterna agerade frÄgor och eleven fick svara pÄ följdfrÄgor sÄ att tankebanor, funderingar och hinder skulle kunna observeras.Svaren som eleverna har gett pÄ de uppgifterna har skapat ett brett spektrum av olika svar, en svarsrymd. Denna svarsrymd har sedermera blivit svarsalternativen till det slutliga test som studien har arbetat fram. Testet har sÄledes beprövade uppgifter som Àr skapade med en rad olika omrÄ-den som utgÄngspunkter.

Viljan att minska miljöpÄverkan tillsammans med skÀrpta nationella och internationella krav och ökade energipriser har lett till ett ökat intresse för hus med lÄg energiförbrukning. Passivhus förbukar upp emot 90 % mindre energi jÀmfört med ett konventionellt hus men trots detta Àr produktionen snarare ett undantag Àn en regel. För att reducera kostnader, öka kvaliteten och utveckla effektiva produktionsmetoder har industriellt byggnation förts fram. Jag vill med detta arbete identifiera vad som hindrar den industriella byggnationen av smÄhus med passivhuskonceptet. Syftet med denna uppsats Àr alltsÄ att ge potentiella och nuvarande passivhusproducenter ett underlag som visar vilka största hinder som finns för att produktionen ska bli mer industriell; Dvs.