Bakgrund: Intensivv?rden ?r en h?gspecialiserad v?rdform d?r patienter ofta ?r kritiskt sjuka och beroende av avancerad medicinteknik. I denna milj? har intensivv?rdssjuksk?terskan en central roll, inte bara i att ge livsuppeh?llande v?rd, utan ?ven i att tillgodose patientens och n?rst?endes behov. N?rst?endes n?rvaro kan ?ka patientens trygghet och v?lbefinnande, men involvering i v?rden utmanas ofta av stress, kommunikationsbrister och h?g arbetsbelastning. Att f?rst? intensivv?rdssjuksk?terskans erfarenheter av att involvera n?rst?ende ?r avg?rande f?r att fr?mja personcentrerad och kvalitetss?ker v?rd inom intensivv?rden. Syfte: Att belysa intensivv?rdssjuksk?terskans upplevelser av att involvera n?rst?ende i v?rden p? IVA. Metod: Systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats och tematisk analys.

Denna uppsats behandlar införandet av elektronisk handel mellan kommun och leverantör, vilka hinder som finns vid införandet samt vad man kan göra Ät dem. Studien Àr gjord utifrÄn ett implementatörsperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ LuleÄ kommun och Àr utförd som en fallstudie. I min undersökning har jag kommit fram till ett antal framgÄngsfaktorer för införandet av e-handel samt att de saker som teorin sÀger Àr viktiga vid införandet stÀmmer överens med verkligheten, dock sÄ finns det vissa saker som Àr speciella eftersom det Àr en kommun det rör sig om..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrÄn det matematiska lÀrandet. Vi vill Àven ta reda pÄ om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av sÀkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer pÄ fyra förskoleavdelningar, fördelat pÄ tvÄ smÄbarnsavdelningar, ett till tre Är och tvÄ Àldrebarnsavdelningar, tre till sex Är. Vi anvÀnde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrÄn ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det frÄn pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. DÀremot tar pedagogerna tillvara pÄ de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att trÀna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vÄr studie kan vi kÀnna att det behövs mycket mer kunskaper, bÄde teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute pÄ förskolorna, dÄ vi hade svÄrt att hitta nÄgot om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Hadzic, Erik & Fridén, Marcus (2014) FörÀldraverksamhet pÄ mÄngkulturella fritidshem. Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. Det övergripande syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga hur förÀldrasamverkan fungerar och ser ut pÄ mÄngkulturella fritidshem, samt vilka möjligheter och hinder det kan finnas. VÄr studie har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar. - Vad vet förÀldrarna om fritidshemmets uppdrag? - Hur resonerar förÀldrarna kring samverkan, vilka möjligheter respektive hinder ser de? - Hur resonerar pedagogerna kring samverkan, i termer av möjligheter och hinder? DÄ det Àr vÀldigt knappt med tidigare forskning kring detta omrÄde har vi fÄtt förlita oss pÄ de fÄ böcker vi haft, samt böcker angÄende förÀldrasamverkan inom skolan i allmÀnhet. VÄr studie Àr baserad pÄ tvÄ olika skolors fritidshem som bÄda Àr mÄngkulturella, det vill sÀga att det finns mÄnga barn med olika etnisk bakgrund i skolan och pÄ fritidshemmet.

 Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur individer i en organisation uppfattar hÀlsa, hinder och motivation i relation till friskvÄrd, genom att undersöka hur de som anmÀlt sig men inte fullföljt en termins friskvÄrdsaktiviteter resonerar kring de fyra huvudomrÄden (vilka framgÄr av den kursivatexten).Hur upplevs friskvÄrd av dem som anmÀlt sig men inte fullföljt en termins friskvÄrdsaktiviteter pÄ Sida? (FriskvÄrd)Vad Àr deras uppfattning om sin egen hÀlsa? (HÀlsa)Vilka hinder upplever de i relation till friskvÄrdsaktiviteten? (Hinder)Vilka Àr motivationsfaktorerna? (Motivation)MetodStudien har en kvalitativ ansats. Halvstrukturerade intervjuer har valts som datainsamlingsmetod. Med utgÄngspunkt frÄn de anmÀlningslistor som fanns frÄn höstterminen 2008 har det genomförts ett stegvis urval. Intervjuerna spelades in pÄ band för att dÀrefter transkriberas och analyseras utifrÄn frÄgestÀllningarna och vidare diskuteras med hjÀlp av teoretisk bakgrund och forskningslÀge.ResultatResultaten visar att deltagarna definierar friskvÄrd genom sina upplevelser av friskvÄrd och att det snarare handlar om effekten av friskvÄrden Àn om hur aktiviteten Àr utformad.

Denna undersökning har till syfte att belysa vilka hinder och möjligheter det finns för pedagoger pÄ fritidshem att inkludera barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar som lÀser enligt Lgr 11 (Skolverket 2011). Genom undersökningen exponeras vilka hinder och möjligheter pedagoger stöter pÄ i sitt dagliga arbete. Har de kunskaper om anpassningar för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsÀttningar( NPF)? FÄr de det stöd och den fortbildning frÄn ledningen som behövs för att jobba inkluderande?Metoden som anvÀnts Àr en kvantitativ studie med kvalitativa inslag i form av en webbenkÀt med frÄgor av olika struktureringsgrad för att fÄ sÄ mycket information som möjligt. Sedan har resultatet bearbetats och analyserats med hjÀlp av den sociokulturella teorin och Antonoivskys KASAM teori.Arbetet ger en kort allmÀn översikt kring fritidshemmet och barn i behov av stöd, en beskrivning av vilka funktionsnedsÀttningar som  undersökningen   avser samt vilka anpassningar pedagoger kan anvÀnda sig av pÄ fritidshemmet.Resultatet visar att det finns en avsevÀrd kunskap kring NPF ute pÄ fritidshemmen men det efterfrÄgas mer utbildning och resurser.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa vilka möjligheter och hinder som kan uppstÄ för pedagogen i planeringen och genomförandet av musikaktiviteter i förskolan. Arbetet ska ge ökad kunskap om hur musiken kan vara en del i en pedagogisk verksamhet samt hur barnen kan utvecklas individuellt och kollektivt. I litteraturdelen presenteras relevant forskning som behandlar barns utveckling och lÀrande. Arbetet visar Àven pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag, lÀroplanens mÄl och riktlinjer synliggörs liksom det sociokulturella perspektiv som denna uppsats vilar pÄ. Valet av metod föll pÄ en kvalitativ ansats i form av semistrukturerade intervjuer av fem pedagoger.

EnergiomrÄdet och arbetet med ökad energieffektivisering har blivit ett alltmer aktuellt omrÄde i dagens samhÀlle. En minskad energianvÀndning Àr gynnsam för miljö och klimat och Àr Àven attraktiv ur ett ekonomiskt perspektiv.Industrisektorn har potential att effektivsera sin anvÀndning av energi men de ÄtgÀrder som finns att tillgÄ för att uppnÄ detta vidtas inte fullt ut. Detta beror pÄ att det finns ett antal hinder som bromsar arbetet med energieffektivisering. Denna studie fokuserar pÄ dessa hinder men Àven pÄ de drivkrafter som kan anvÀndas för att motivera arbetet med energieffektivisering. Dessa hinder och drivkrafter diskuteras i studien ur ett organisationsteoretiskt perspektiv.I studien framtrÀder ekonomi och inre samt yttre pÄverkan (exempelvis personligt intresse, krav och konkurrens) som de starkaste drivkrafterna för energieffektivisering.

Syfte: Syftet med studien ?r att unders?ka hur ?tta l?rare uppfattar arbetet med ?verg?ngar mellan aktiviteter under skoldagen f?r elever i ?rskurs 1?3 i anpassad grundskola. F?ljande fr?gest?llningar har anv?nts i studien: Hur uppfattar l?rarna att de arbetar med eleverna vid ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Vilka m?jligheter och utmaningar uppfattar l?rarna i arbetet med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Hur uppfattar l?rarna att de vill utveckla sitt arbete med elevernas ?verg?ngar mellan aktiviteter i anpassad grundskola? Teori: Studiens teoretiska utg?ngspunkter ?r det relationella perspektivet som fokuserar p? l?rmilj?ns utformning i m?tet med eleven. Dilemmaperspektivet lyfts ocks? fram utifr?n att utbildningssystemet st?r inf?r vissa grundl?ggande dilemman som hela tiden kr?ver olika for mer av beslut. Metod: En kvalitativ intervjustudie d?r semistrukturerad intervju och fenomenografi anv?nds som metodologi och metod.

NÀr organisationer tvingas förÀndras för att klara av kraven i omvÀrlden, stÀlls det ofta krav pÄ att organisationsmedlemmarna ska förÀndra sitt arbetssÀtt eller tillÀgna sig nya kunskaper och förmÄgor. Det finns dock en risk för att hinder, av olika slag, hindrar medarbetarnas lÀrande frÄn att nÄ upp till de önskade utfallen. Fokus för denna studie Àr ett produktionsföretag inom livsmedelsbranschen dÀr mÄlstyrning ska införas som ett nytt arbetssÀtt i en produktionsavdelning. Processen börjar med att produktionschefen under ett antal möten förmedlar grundlÀggande information till samordnarna, för att skapa ett fundament för deras kommande arbetssÀtt. Samordnarna förvÀntas sedan föra vidare sina kunskaper till de övriga anstÀllda i produktionen.

Med den ha?r uppsatsen vill vi underso?ka vilka fo?rutsa?ttningar, samt vilka hinder och mo?jligheter, som finns fo?r multimediala presentationsformer av journalistik pa? svenska tidningars webbplatser. Vi har underso?kt vilka attityder som finns kring multimedia, pa? vilka sa?tt de underso?kta tidningarna arbetar med multimedia i dag och hur de vill arbeta med det i framtiden. Vi har ocksa? underso?kt hur de ta?nker kring sja?lva utformningen av de multimediala presentationsformerna.Vi har anva?nt oss av explorativa intervjuer med fem personer som har na?ra anknytning till den multimediaproduktion som bedrivs i dag, och analyserat dessa utifra?n Gunnar Nygrens studier av konvergens och divergens, Mark Deuzes teorier om onlinejournalistik, samt Richard E.

Syftet med min studie har varit att undersöka om fritidshemmet kan utgöra en matematisk lÀrandemiljö. Jag har studerat vilka aktiviteter som kan eller skulle kunna bidra till att barn utvecklar grundlÀggande matematiska kunskaper. Dessutom har jag försökt identifiera hinder för fritidshemmet som matematisk lÀrandemiljö. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av deltagande observation som metod samt intervjuer. Datamaterialet har samlats in pÄ tvÄ fritidshem i tvÄ olika kommuner.

Syfte: Syftet med denna studie har varit att undersöka om och i sÄ fall hur grundskolor, hÀr avgrÀnsat till en kommun, arbetar med handledning som redskap att nÄ skolutveckling samt hur skolledare i denna kommun talar om och ser pÄ handledning respektive skolutveckling. Syftet har preciserats med följande frÄgestÀllningar; Vilka förutsÀttningar finns för handledning pÄ skolorna och vilka konsekvenser fÄr det? Vilken Àr handledningens fokus, funktion och syfte enligt skolledarna? Har handledningen potential att leda till utveckling pÄ individ-, grupp- och/eller skolnivÄ och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt anser skolledarna? samt PÄ vilket sÀtt ses handledning som redskap för skolutveckling enligt skolledarna?Teori: Denna studie Àr inspirerad av ett sociokulturellt perspektiv. Inom ett sociokulturellt perspektiv ses sprÄk som handling och mÀnsklig kunskap Àr i huvudsak diskursiv, det vill sÀga sprÄklig. SprÄket och kommunikationens roll betonas vid mÀnsklig utveckling inom detta perspektiv och sprÄket ses som handledningens centrala redskap.

Bakgrund: I dagens sjukvÄrd Àr det mer regel Àn undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försÀmras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvÄrdnad till patienter Àr det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, fÄr bekrÀftelse, kÀnner trygghet, blir stÀrkta i sin yrkesroll och fÄr ökad sjÀlvkÀnsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnÄs om sjuksköterskorna fÄr tillfÀlle att delta i grupphandledning, men Àven handledningens förutsÀttningar och begreppet handledning som process. Syftet Àr att identifiera och beskriva effekter av grupphandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen pÄ Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansÄgs mest lÀmpliga i Organisationens kommunikationsÀrenden. TvÄ fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera dÀr fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsÀrenden diskuterades. Analysmetoden som anvÀndes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvÄrade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.