Syfte med studien är att beskriva fyra lärares uppfattning och tankar om specialpedagogisk Handledning, hur den går till och om det finns några hinder/svårigheter. Arbetet utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande utifrån Vygotskij där jag tar fasta på att lärandet är en helhetsprocess där flera faktorer påverkar. Studien är av ett kvalitativt slag med ett fenomenologiskt förhållningssätt. Intervjuerna är semistrukturerade och är gjorda med fyra lärare som arbetar i grundskolan. Frågorna var öppna där följdfrågor kunde formuleras utifrån den intervjuades svar.Resultatet redovisas i fem olika teman.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare på en grundskola som undervisar i teoretiska ämnen uppfattar sin roll som handledare för eleverna i verksamheten, men även hur lärarna arbetar med Handledning av elever. Studien genomfördes med en kvalitativ ansats och den datainsamlingsmetod som användes var den halvstrukturerade intervjun och totalt intervjuades åtta lärare. De resultat som framkom i studien var att lärarnas definition av Handledning bestod av två aspekter, dels den sociala delen och dels den pedagogiska. Lärarnas definition visade att de båda aspekterna är lika betydelsefulla och har lika stor plats i definitionen av Handledning. Lärarnas upplevelser av Handledning handlade om den didaktiska och pedagogiskt praktiska situationen och sociala aspekter.

Att vara första linjens chef inom väfärdstjänstesektorn förutsätter förmågan att kunna hantera organisatoriska påfrestningar och krav. Handledning i en arbetsplatskontext är ett verktyg som  innebär hjälp för lärande, utveckling och förändring. Studien syftar till att undersöka och beskriva hur personer med chefsbefattning upplever Handledning som betydande för utvecklandet av yrkesrollen samt förändrade strategier och handlingar. Den metodologiska utgångspunkten var inspirerad av grundad teori och datan bestod av kvalitativa intervjuer med sex enhetschefer från privata och kommunala verksamheter inom socialt arbete. Den teoretiska utgångspunkten var ett sociokulturellt perspektiv och situerat lärande ? legitimt perifert lärande.

Det saknas studier hur handledarna upplever Handledning på avancerad nivå inom psykiatrisk omvårdnad. Rollen handledarna har är komplex, de ska både fungera som en mentor och som den som bedömer studenternas prestationer samt ge god vård åt patienten. Syftet med denna studie är att belysa hur Handledning upplevs av den handledande sjuksköterskan under Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för specialistsjuksköterskor i psykiatri. Att få kunskapen studien genererar skapar förutsättningar för organisationen och universitetet att anpassa utbildning och återkoppling som gynnar handledarna och studenternas utveckling samt höjer vårdkvaliteten för patienterna. En explorativ kvalitativ ansats enligt fokusgruppsintervjuer har ansetts lämplig för studien då målet är att fånga vidden och komplexiteten i Handledning.

Den här studien är en undersökning av hur organisationskulturen i en svensk polismyndighet tar sig uttryck i personalens förväntningar på Handledning. Metoden som använts är enkel fallstudie. Sjutton intervjuer har genomförts, varav femton individuella och två i grupp. De totalt trettio deltagarna är indelade i fem grupper; ledning, yttre befäl, ordningspoliser, projektledare och handledare.Resultaten visar på tre kulturella fenomen som kommer till uttryck i gruppernas förväntningar på Handledning. Dessa består i vertikala och horisontella spänningar i myndigheten samt ett fenomen som vi valt att benämna "den enda chansen".

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom Handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  är att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadsHandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadsHandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Bakgrund: Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är en central del av sjuksköterskeutbildningen i Sverige. Den genomförs i huvudsak under Handledning av en yrkeshandledare som är utbildad sjuksköterska utan några formella krav på pedagogisk kompetens. Syfte: Studiens syfte var att beskriva handledares kännedom om styrdokument samt beskriva deras strategier för Handledning utifrån dessa. Metod: Studien genomfördes som en enkätstudie vid tre vårdavdelningar och utgick från frågeställningar om yrkeshandledarnas kännedom om kursmål, ansvar för måluppfyllelse, och tillvägagångssätt för att uppnå detta. Resultat: Resultatet visade att handledarnas kännedom om kursmål hade brister, både utifrån deras egen beskrivning såväl som deras förståelse för kursmålens formuleringar, trots en god informationsspridning.

Det övergripande syftet är att beskriva betydelsen av yrkesprofessionell Handledning i socialt arbete. Syften preciseras utifrån tre frågeställningar; att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever yrkesprofessionell Handledning, att beskriva och skapa förståelse för hur socialarbetare upplever handledarens roll, och att beskriva och skapa förståelse för varför gruppHandledning upplevs som en viktig del i den yrkesprofessionella Handledningen. För att söka svar tillämpades halvstrukturerade intervjuer i samtal med socialarbetarna. Analysmetoden är inspirerad av grundad teori. I analysprocessen tolkades det empiriska materialet utifrån ett systemteoretiskt perspektiv.Resultatet visar att yrkesprofessionell Handledning ger möjlighet till reflektion, vilket är utvecklande för socialarbetares kompetens i arbetet i med klienterna.

Syfte: Studiens syfte var att tolka och beskriva hur tio huvudmän uttryckte sin syn på specialpedagogisk Handledning samt hur huvudmännen uttryckte styrningen av specialpedagogisk verksamhet i relation till de statliga intentionerna med ett förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan.Teori & Metod: Studien är kvalitativ och dess teoretiska ram är hermeneutisk och utgår från förståelse och tolkning av specialpedagogisk Handledning samt hur huvudmännen erfar styrning av specialpedagogisk verksamhet. Metoden som användes var semistrukturerade intervjuer med nio huvudmän för fristående och kommunala skolor.Resultat: Huvudmännen uttryckte specialpedagogisk Handledning som ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. Handledning uttrycktes både ur ett lång- och kortsiktigt perspektiv. Några huvudmän hade centralt organiserad Handledning och erbjöd kompetensutveckling i Handledning för dessa specialpedagoger. Samtliga huvudmän uppgav att rektor avgör om specialpedagogisk Handledning ska erbjudas i verksamheten.

SammanfattningI inledningen till denna uppsats framkommer det att begreppet Handledning är mångtydigt och svårdefinierat. Denna studie har kommit till genom vårt intresse av och insikt om Handledning som ett värdefullt verktyg för förskolans och skolans pedagoger. Vi har också insett Handledningens komplexitet. Specialpedagogens Handledningsuppdrag finns inte preciserat i något dokument, vilket har till följd att Handledningsbegreppet kan tolkas på många olika sätt. Vi har intervjuat några specialpedagoger med vidareutbildning i Handledning.

Bakgrund: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från student till yrkesutövningen som skrämmande. Det är av vikt att de praktiska utbildningsplatserna till studenterna ska finnas tillgängliga med resurser för praktisk utbildning och Handledning. Syfte: Att belysa nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av sitt första år i sin yrkesutövning. Metod: Allmän litteratur studie, där 14 vetenskapliga artiklar granskades. Resultat: Sex kategorier framkom: Farhågorna i den nya yrkesrollen; Att känna sig redo i den nya yrkesrollen; Arbetskläder- ökad status; Otillräcklig erfarenhet; Stressig arbetsmiljö och Brist på stöd och Handledning.

Syftet med undersökningen är att studera och analysera uppfattningar om personlig Handledning. Särskilt fokuseras lärares uppfattningar om vilka framgångfaktorerna är i personlig Handledning. Forskningsfrågan har formulerats enligt följande: Vilka faktorer i detta sätt att handleda leder till framgångsrikt lärande och utveckling? Mina egna erfarenheter i personlig Handledning har bidragit till att detta blev mitt fokusområde. På ett tidigt stadium kom jag i kontakt med relationell pedagogik, det relationella perspektivet och relationella förhållningssätt, och upptäckte snart många beröringspunkter med personlig Handledning.I syfte att fördjupa min förståelse för dessa beröringspunkter har jag valt att genomföra en kvalitativ tematisk intervjuundersökning med en explorativ och fenomenografisk ansats.

Bakgrund: I dagens sjukvård är det mer regel än undantag att besparingar genomförs. Detta kan leda till att arbetssituationen försämras för sjuksköterskor. För att kunna ge god omvårdnad till patienter är det viktigt att sjuksköterskor ges möjlighet till utbyte av erfarenheter, får bekräftelse, känner trygghet, blir stärkta i sin yrkesroll och får ökad självkänsla. Litteraturen beskriver att detta kan uppnås om sjuksköterskorna får tillfälle att delta i gruppHandledning, men även Handledningens förutsättningar och begreppet Handledning som process. Syftet är att identifiera och beskriva effekter av gruppHandledning för yrkesverksamma sjuksköterskor.

Personal inom vård och omsorg står för de högsta sjukskrivningstalen och rapporterar hög andel arbetsrelaterade besvär. Den psykosociala arbetsmiljön har enligt flera studier försämrats sedan 1990-talet och de höga ohälsotalen har sannolikt ett samband med detta. Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön och kan anlita företagshälsovård för arbetsmiljöinsatser. PersonalHandledning är en liten och marginaliserad del av företagshälsovårdens utbud. Studiens syfte var att via en kvalitativ intervjustudie med handledare och handledda, belysa erfarenheter av företagshälsovårdens Handledning med personalgrupper inom vård och omsorg, för att undersöka dess relevans för arbetsmiljön och dess plats inom företagshälsovården.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete innebär att dagligen möta patienter i olika situationer, ofta  komplicerade  vilket  innebär  många  tankar  och  känsloupplevelser.    För  att  fortsätta utvecklas  som  sjuksköterska  samt  bearbeta  upplevelser  behövs  tid  till  Handledning  och reflektion.  Det  finns  flera  olika  Handledningsmodeller.  Syfte:  Syftet  med  studien  är  att utifrån  tidigare  forskning  beskriva  sjuksköterskors  upplevelser  av  kollegial  Handledning.  Metod:  Litteraturbaserad  studie  med  kvalitativ  inriktning.  Resultat:  Det  framkom  fyra viktiga     huvudkategorier     med     åtta     underkategorier.     Huvudkategorierna     var, Handledningsgruppen,  stöd,  reflektion  och  profession.  De  följande  underkategorierna, trygghet  och  motivation,  välbefinnande  och  kollegialt  stöd,  bearbetning  av  känslor, tillfredställelse och bekräftelse, stärkt yrkesidentitet, personlig utveckling samt kvalitet och engagemang.    Diskussion:  Sjuksköterskor  anser  att  Handledning  är  viktigt.  Ges  de  inte möjlighet   till   reflektion,   riskerar   känslor   och   upplevelser   att   bli   ett   hinder   i omvårdnadsarbetet.  Det  är  dock  viktigt  att  Handledning  utförs  på  rätt  sätt,  för  att  ge sjuksköterskorna  rätt  motivation  att  medverka  i  Handledning.  Sjuksköterskorna  når  både personlig   och   professionell   växt   genom   att   utbyta   erfarenheter   mellan   kollegor. Konklusion: Sjuksköterskor har behov av  Handledning, både i form av reflektion för att undvika att känslor och tankar blir ett hinder samt i sin professionella växt. Detta leder till ökad omvårdnadskvalitet..