Sökresultat:
6095 Uppsatser om Handhćllet verktyg - Sida 60 av 407
SWOT-analys av företagsavdelning
1997 förvĂ€rvades Ericssons fabrik i Kristianstad av Nolato AB i Torekov. 1998 delades Kristianstadsfabriken upp i tre bolag, Nolato Mobile, Nolato Alpha och Nolato Autec. Totalt hade dessa tre bolag 901 anstĂ€llda 1998. TvĂ„ Ă„r senare, Ă„r 2000, var de uppe i cirka 1200 anstĂ€llda. Ă
r 2001 skedde en uppbromsning av telekommarknaden som ledde till stora omstruktureringar inom Nolato.
KULTUR OCH HEDERSRELATERAT V?LD: En studie av socialsekreterares f?rst?else f?r kultur och kulturell kompetens i samband med v?ld och f?rtryck i hederns namn
Hedersmorden p? Pela Atroshi och Fadime Sahindal v?ckte stor uppm?rksamhet p? den sociopolitiska agendan i Sverige i b?rjan av 2000-talet och blev startskottet p? en splittrad hedersdebatt, om huruvida morden kunde f?rklaras kulturellt eller som en del av det universella patriarkatet. Idag ?r de flesta politiker och forskare eniga om att hedersrelaterat v?ld och f?rtryck ?r kulturellt betingat och fenomenet har f?tt ett erk?nnande i det svenska samh?llet. Denna kvalitativa studie unders?ker socialsekreterares f?rst?else och resonemang kring kulturella f?rest?llningar i relation till v?ld och f?rtryck i hederns namn samt hur hedersv?ld utm?rker sig fr?n v?ld i n?ra relation.
Individualisering pÄ en Montessoriskola : En kvalitativ studie av hur Montessoripedagoger i grundskolan arbetar med att individualisera i praktiken.
VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur tre pedagoger pÄ en Montessoriskola i Är F-1 arbetar praktiskt för att individualisera undervisningen. Vi ville Àven ta reda pÄ vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan ha till eleven och vilka verktyg den kan anvÀnda dÄ den individualiserar undervisningen. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod dÄ vi ville förstÄ och urskilja olika handlingsmönster hos de pedagoger vi intervjuade och observerade. Detta för att fÄ sÄ personliga och redogörande svar som möjligt kring hur de individualiserar undervisningen i praktiken. Litteraturen som ingÄr i studien redogör för Montessoripedagogikens grundtankar och dess syn pÄ lÀrarens roll samt forskning kring vilket förhÄllningssÀtt en lÀrare kan inta vid olika individualiseringsformer.
PÄ vÀg mot en grönare distribution : En studie av möjligheter till miljövÀnligare transportupplÀgg för Polarbröd AB:s export till den franska marknaden
Syfte: Huvudsyftet med uppsatsen Àr att undersöka ett företags givna transportstrukturs miljöpÄverkan i vÀxthusemissioner eller CO2e. Detta genom att med hjÀlp av olika verktyg och teorier ta fram ett antal scenarion som har en lÀgre miljöpÄverkan Àn befintlig transportstruktur. Det sekundÀra syftet Àr att ta fram modeller som hjÀlper företaget att ta hÀnsyn till de ekonomiska kostnader som kan vara kopplade till en omstrukturering av transportstrukturen.Metod: Kvalitativa intervjuer om grön logistik och vilka verktyg som anvÀnds i detta arbete samt en kvantitativ datainsamling i berÀkningar av emissioner med hjÀlp av NTMCalc.Slutsatser: Ett antal olika scenarion togs fram dÀr miljöpÄverkan uppskattades, utifrÄn dessa valdes 5 stycken ut som hade en lÀgre miljöpÄverkan Àn befintlig transportstruktur. I dessa utvalda scenarion tas hÀnsyn till ytterligare faktorer som exempelvis ledtider, hur mÄnga landsgrÀnser som mÄste korsas, tÀtortskörning etc. DÄ det inte finns ett ekonomiskt underlag för vad ett transportstrukturbyte skulle kosta förs det en diskussion med rekommendationer över ÄtgÀrder vid ett byte av transport..
Intranet som verktyg: med avseende pÄ informationsbehov och kommunikationsmönster
I vÄr uppsats valde vi att undersöka hur kommunikation och social interaktion förÀndras vid anvÀndande av intranet. Vi ville Àven se vilka fördelar/nackdelar anvÀndandet kunde medföra för individen i relation till dennes arbetssituation. Detta dÄ vÄr erfarenhet av intranetlitteratur var att den utlovar guld och gröna skogar till sina anvÀndare. Vi frÄgade oss, upplever Àven individerna intranet sÄ bra. För att kunna studera dessa fenomen utfördes en fallstudie pÄ United States Information Service, (USIS), vid Amerikanska ambassaden i Stockholm.
"Vi anvÀnder inte ordet utan vi anvÀnder mer hur man beter sig mot andra" : FörskollÀrares upplevelser om etik och etiska dilemman i förskolan
Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrares upplevelser och tankar om etik i förskolan, samt synliggöra vilka etiska dilemman som finns mellan förskollÀrare och barnen i förskolan utifrÄn förskollÀrares upplevelser Syftet med studien Àr Àven att undersöka vilka val av metoder och verktyg som förskollÀrarna finner Àr viktiga för att undvika etiska dilemman i arbetet med barnen. I undersökningen valde vi kvalitativ intervjumetod som metod. Vi har samlat in empiriskt material via intervjuer med tio stycken förskollÀrare med en lÄng erfarenhet av yrket i södra Sverige. Samtliga förskollÀrare har fÄtt svara pÄ samma frÄgor om etik, etiska dilemman i samspel med barnen och vilka metoder och verktyg som förebygger etiska dilemman. I studien sÄ framkom det att etik Àr nÄgot personligt och individuellt samtidigt som det skiljer sig utifrÄn olika bakgrunder.
Operationssjuksk?terskans erfarenheter av att kommunicera med operationsteamet
Bakgrund: M?nskliga faktorer utg?r i m?nga fall grunden f?r misstag som sker inom
h?griskorganisationer. Operationsavdelningen ?r en h?griskmilj? och d?r arbetar det
interprofessionella operationsteamet. Operationssjuksk?terskan ?r en av professionerna i
teamet och genom att anv?nda olika kommunikationsstrategier samt bidraga till en
psykologisk trygghet inom teamet kan kvaliteten p? kommunikationen inom operationsteamet
?ka.
Förlaga ? javisst! : En undersökning om hur förlagor kan anvÀndas i bildundervisningen idag
AbstraktDen hÀr undersökningen har sin utgÄngspunkt i en observation under en bildlektion. BildlÀraren kopierade en bild ur mÄlarboken ?MÄla med mÀstarna? och anvÀnde den som förlaga som skulle fÀrglÀggas. Lektionens syfte upplevde jag som otydligt och valet av gamla mÀstare som förebild var provocerande. Mot denna bakgrund började jag undersöka förlagornas relevans för bildundervisningen idag.
?Pa? internet va?gar jag mer? : En studie om elever syn pa? digitala mediers roll i engelsk spra?kinla?rning.
Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.
SocialtjÀnsten 2.0 : En kvantitativ enka?tstudie om insta?llningen till socialra?dgivning pa? internet bland studenter pa? Linko?pings Universitet
Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.
Relationskompetens : att bygga relationer i individuell instrumentalundervisning
Underso?kningen har syftat till att beskriva en la?rares syn pa? hur hon go?r na?r hon arbetar med att skapa, bevara och fo?rdjupa den professionella relationen till sin elev i individuell instrumentalundervisning. Fo?r att na? syftet har jag intervjuat tva? instrumentalla?rare pa? en kulturskola. De teoretiska begreppen och verktygen fo?r arbetet med relationen, fann jag i det terapeutiska och psykologiska fa?ltet.
Strömmingsspelet : Ett pedagogiskt spel om nÀrmiljön i Hudiksvall
Syftet med arbetet Àr att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och mÄltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare Àr tanken att se hur barnlitteraturen kan anvÀndas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som anvÀnds Àr enkÀtundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar nÄgon form av mÄltidsvanor och kost kopplad till mÄltidsvanor samt att den hÀlsosamma kosten skildras i större omfattning Àn den ohÀlsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska mÄltider dÀr personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de anvÀnder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.
Datorn som artefakt : Fyra lÀrare beskriver sina uppfattningar av metoden skriva sig till lÀsning
Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.
ICDP som verktyg i förskolans kvalitetsarbete : "man Àr sÄ mycket mer med barnen nu"
Syftet med studien Àr att undersöka förskolechefers och pedagogers uppfattning av implementeringen avICDP programmet i förskolans pedagogiska vardagsarbete.  Den metod som anvÀnts i studien Àrfokusgruppsintervjuer och i analysen av dessa har ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrandet varit utgÄngspunkt. Studien fokuserar pÄ respondenternasuppfattning om hur de utvecklar och anvÀnder programmet i bemötandet av barnen,vilka möjligheter och hinder de uppfattat att de mött vid implementeringen samtderas uppfattning om hur de kommunicerar och samarbetar med varandra ivardagsarbetet kring implementeringen av programmet. Studiens resultat visaratt förskolechefer och pedagoger upplever ICDP programmet som ett verktyg medvilket det gÄr att utveckla förskolans verksamhet, pedagogernasprofessionalitet och samspelskvalitén med barnen. Hinder respondenternabeskriver att de mött vid implementeringen kan ligga i hur sjÀlva implementeringensker, till exempel att den inte sker tillsammans med kollegorna i arbeslageteller individens instÀllning till förÀndring. Hur förskolechefer och pedagoger tÀnker om programmet skiljer sig dockÄt.
AI i omv?rdnadens tj?nst! : En litteratur?versikt om sjuksk?terskors erfarenheter och attityder inf?r AI som digitalt hj?lpmedel inom h?lso- och sjukv?rden
Bakgrund: Artificiell intelligens tar en allt st?rre plats i samh?llet och s? ?ven inom h?lso- och sjukv?rden. Anv?ndningen av AI kantas av lagar, regler och rekommendationer f?r hur AI ska anv?ndas som hj?lpmedel. Sjuksk?terskorspelar en viktig roll att s?kerst?lla en god och s?ker v?rd och att anv?ndningenav AI sker p? ett etiskt korrekt s?tt med fokus p? patientens v?lbefinnande.