Sökresultat:
6095 Uppsatser om Handhćllet verktyg - Sida 59 av 407
Alternativa visualiseringsmetoder för inlÀrning av arkitektur
Syftet med denna studie var att se pÄ alternativa metoder för inlÀrning av ismer inom arkitektur. Teori frÄn omrÄdet pedagogik, liksom kognitiva teorier var viktiga verktyg för att kunna skapa ett grÀnssnitt till en interaktiv utstÀllning. Syftet med detta lÀromedel var att skapa en inlÀrningsmiljö som frÀmjar sjÀlvstyrt lÀrande och skapar intresse för fortsatt inlÀrning för vuxna. Det var viktigt att granska och jÀmföra alternativ för teori och programvara för att kunna vÀlja lÀmpliga verktyg.Programvaran Autodesk 3D Studio Max anvÀndes för att visualisera tvÄ typexempel inom tvÄ ismer. Dessa var: Barcelonapaviljongen av Ludwig Mies van der Rohe, och Vitra brandstation av Zaha Hadid.
Ăvervakning av databaser i virtuella miljöer
Virtualisering och övervakning Ă€r tvĂ„ snabbt vĂ€xande omrĂ„den inom IT-branschen. Denna rapport behandlar övervakningen av databas-servrar med hjĂ€lp av tvĂ„ olika verktyg, op5 monitor samt VMware vCenter.Det svenska företaget op5 AB har utvecklat op5 monitor och detta verktyg anvĂ€nds idag av flera stora företag för att övervaka deras nĂ€tverkselement, Data Ductus Ă€r ett av dem. Ductus ligger i framkant nĂ€r det kommer till systemövervakning men Ă€r i behov att utöka sin övervakning pĂ„ databas-servrar. Uppdraget antogs dĂ€rför av oss att hitta en lösning som ska kunna implementeras i deras produktionsmiljö.Beskrivningar presenteras av de teoretiska delar som ingĂ„r i övervakning och virtualisering med VMware ESXi. En lösning för att övervaka Microsofts databasserver i op5 tas fram och testas, lösningen görs sĂ„ generell som möjligt för att den lĂ€tt ska kunna tas i bruk.Ăven en jĂ€mförelse mellan fysisk och virtuell övervakning granskas och perl-programmet check mssql health anvĂ€nds som mall för att skapa checkar av intressanta mĂ€tvĂ€rden att övervaka hos en databas-server.FelkĂ€llor och förbĂ€ttringar samt framtida arbete diskuteras och slutsatsen dras att op5 Ă€r det överlĂ€gsna övervakningsverktyget pĂ„ grund av dess flexibilitet..
Dramapedagogiska verktyg i undervisningen - en vÀg till kunskap
Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad sex lÀrare menar att pedagogiskt drama
tillför i deras undervisning samt undersöka vad dramapedagogiken kan bidra med i
elevernas kunskapsinhÀmtning. Vi har undersökt detta med hjÀlp av fyra
frÄgestÀllningar: Vilka dramapedagogiska verktyg anvÀnder informanterna i sin
undervisning? I vilket syfte anvÀnder informanterna pedagogiskt drama? Vad har
utbildningen i pedagogiskt drama tillfört deras lÀrarroll? Hur upplever informanterna
att eleverna pÄverkas av pedagogiskt drama?
Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ sex frÄgeformulÀr. Urvalsgruppen bestÄr av
sex informanter som Àr lÀrare och har utbildat sig i pedagogiskt drama vid Malmö
Högskola som en del i lÀrarprogrammet eller som fristÄende kurs. Materialet
bearbetades efter fyra kategorier kopplade till vÄra frÄgestÀllningar och respondenternas
svar.
Kan skapande i bild och illustration till text verka som sprÄkutvecklande redskap? : Intervjuer med en speciallÀrare, en klasslÀrare och med elever med eller utan diagnosen dyslexi.
Genom kvalitativa intervjuer med en klasslĂ€rare, en speciallĂ€rare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka pĂ„ vilket sĂ€tt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i sprĂ„kliga lĂ€rprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig Ă„t pĂ„ grund av deras olika sprĂ„kförmĂ„gor. Ambitionen har ocksĂ„ varit att synliggöra goda inlĂ€rningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt pĂ„ vilket sĂ€tt dessa strategier kan utveckla den sprĂ„kliga förmĂ„gan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi Ă€r i behov av multisensoriska lĂ€rprocesser för gynnsam sprĂ„kutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det Ă€r betydelsefullt att eleverna anvĂ€nder sig av skapande i bild och illustration för att komma Ă„t sin metakognition. Ăven eleverna upplever detta viktigt, sĂ€rskilt eleven med dyslexi.
Kunskapskampen : Ett brÀdspel som individualiseringsverktyg
Vi har tillverkat en brÀdspelsprototyp som Àr tÀnkt att fungera som ett verktyg för lÀrare vid individualisering av undervisningen. BrÀdspelet Àr ocksÄ tÀnkt att fungera som ett engagerande och interagerande verktyg för elever. Spelet Àr ett frÄgespel som frÀmst behandlar de naturorienterande Àmnena, NO och de samhÀllsorienterade Àmnena, SO, men Àven Àmnena bild, engelska, matematik, musik, svenska och teknik behandlas. Vid utformning av brÀdspelet och brÀdspelets frÄgekort utgick vi frÄn utvalda delar av det centrala innehÄllet i Lgr 11, för Ärskurs 1-3. Kopplat till frÄgorna utformades ett underlag som eleverna kan fylla i och som lÀraren sedan kan anvÀnda som ett hjÀlpmedel i sitt arbete med att individanpassa undervisningen, och dÀrmed individualisera den efter varje elevs olika förutsÀttningar.
Lek och Matematik i förskolan : NÄgra pedagogers instÀllning till leken som ett pedagogiskt verktyg vid matematikinlÀrning
MÄnga teoretiker tycks vara överens om att leken spelar en grundlÀggande roll i förskolebarnens utveckling. Att leken ska genomsyra hela förskolans verksamhet Àr nÄgot som Àr vÀl förankrat i lÀroplanen. Det gÀller ocksÄ Àmnet matematik som Àven inrymmer en rad strÀvansmÄl. Jag upplever att vÄr förskolemetodik verkar bristfÀllig nÀr det gÀller lek sammankopplat till inlÀrning. Det finns tydliga intensioner om vad som ska frÀmjas hos barn och riktningar att strÀva mot, vilket gör att pedagogerna fÄr en betydande roll i barns utveckling.
KartlÀggning och förbÀttringar av vÀrdeflöden genom vÀrdeflödesanalys : En empirisk fallstudie
Pa? Kongsberg Automotive (KA) i Mullsjo? tillverkas bland annat va?xelfo?ringssystem till en gemensam plattform av personbilar. Fo?retaget ser idag potential i att fo?rba?ttra flo?det av produkterna och dess inga?ende komponenter genom fabriken. KA tillverkar dessutom ma?nga av komponenterna i samma fabrik som slutmonteringen sker vilket skapar goda fo?rutsa?ttningar till att uppra?ttha?lla effektiva flo?den.
Implementering av BIM i ett projektledningsföretag inom byggindustrin : Implementation of BIM in a project management company within construction industry
Syftet med rapporten Àr att skapa en förstÄelse om vad BIM Àr och undersöka vad BIM för med sig i projekteringen. Det som kommer behandlas Àr BIM-samordnarens uppgifter, de olika negativa aspekter som pÄtrÀffats vid anvÀndandet av BIM samt en presentation av olika program sÄ kallade verktyg som anvÀnds vid BIM-projektering. .
Styrning av lagerhÄllning och artikelplacering
Examensarbetet Àr utfört pÄ Lifco Dental, som Àr ett distributionsföretag i Enköping undervÄrterminen 2013 och omfattar 30 högskolepoÀng. Lifco Dentals huvudsakliga verksamhet Àrlagerhantering av tandlÀkarartiklar och det rör sig om cirka 40 000 artiklar i varierandestorlek.Examensarbetet avser i första hand styrning av lagerhÄllning och artikelplacering. AndraomrÄden som har bearbetas Àr ergonomi och personalfrÄgor. Arbetet kretsar kring följandeforskningsfrÄgor;1. Enligt vilka principer kan man placera artiklar?2.
Generic Compare Tool
NĂ€r dagens datorsystem utvecklas ökar i de flesta fall ocksĂ„ dess komplexitet under utvecklingens gĂ„ng. Detta för med sig negativa konsekvenser i form av svĂ„rare testning och felsökning av systemen. Denna uppsats har för avsikt att förklara vilka fel som kan uppstĂ„ och varför. Ăven lösningar i form av modifieringar av system kommer att tas upp.BestĂ€llaren av undersökningen, Saab, ser möjligheter i att pĂ„ ett enkelt sĂ€tt Ă„terskapa fel i deras datorsystem pĂ„ Gripen. Detta skulle kunna minska kostnaderna för felsökning drastiskt.
Det krÀvs tvÄ för att dansa tango : Om svenska webbjournalisters publiksyn
Tidigare forskning har visat att journalisters publiksyn prÀglats av att de sett sin publik som en passiv part, en mottagare av det material som publicerats eller som en uppdragsgivare för det material som skall publiceras. Webben har gett det journalistiska yrkesfÀltet nya verktyg via vilka publiken kan delta och pÄverka nyhetsflödet. Den hÀr uppsatsens huvudsyfte har varit att undersöka vilken syn dagens webbjournalister har pÄ sin publik.En kartlÀggning av fem svenska mediers webbplatser visar pÄ vilka möjligheter publiken har att delta i det journalistiska arbetet idag via bland annat sociala medier, kommentarsfÀlt och bloggar. KartlÀggningen, tillsammans med en enkÀtundersökning gjord bland redaktionsmedlemmar samt tvÄ separata djupintervjuer med redaktörer frÄn dessa medieföretag undersöker hur dagens svenska webbjournalister tÀnker kring sin publik och kring rollen publiken tagit i det journalistiska arbetet.Resultatet av forskningen visar att webbjournalister ger uttryck för att publikens deltagande Àr en viktig del i deras dagliga arbete. Vidare visar undersökningen att webbjournalister i hög grad anvÀnder sig av sociala medier som ett verktyg för publikinteraktion men att deras syn pÄ kommentarsfunktioner Àr mer splittrad..
Insiktens vÀg : En studie om reflektionsprocessen i den pedagogiska dokumentationen inom Reggio Emilia inspirerade förskolor
Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett sjÀlvklart verktyg i verksamheten, det blev pÄ sÄ sÀtt naturligt att vÀlja pedagoger som arbetar pÄ detta sÀtt. VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi tolkat respondenternas svar utifrÄn ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade pÄ att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion Àr och vad denna stöds av.
FörskolegÄrden en plats för lek och lÀrande : En studie om hur förskollÀrare anvÀnder utemiljön som verktyg för barns lek och lÀrande
I LÀroplanen för förskolan (Lpfö-98) kan vi lÀsa att "utomhusvistelsen bör ge möjlighet till lek och andra aktiviteter bÄde i planerad miljö och i naturmiljö" (Skolverket, 1998/2010, s. 7). Syftet med studien Àr att undersöka hur nio förskollÀrare i södra Sverige uttrycker att de anvÀnder sig av förskolegÄrden i den dagliga verksamheten och vilken betydelse utemiljön har för barnens lek och lÀrande.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:? Hur anvÀder föskollÀarna föskolegÄden i den dagliga verksamheten?? Hur tar förskollÀrarna tillvara pÄ barnens intresse pÄ förskolegÄrden?? Hur ser föskollÀarna pÄsin delaktighet i möet med barnen?Resultatet visar att samtliga förskollÀrare i studien anser att det sociala samspelet Àr viktigt. Flera av förskollÀrarna uttrycker att deras lyhördhet och engagemang Àr av stor betydelse i barnens lek.
Emotioner i spel : Hur emotioner pÄverkar spelupplevelsen
Gör emotioner en spelupplevelse bÀttre? JÀmfört med Àldre narrativa medier sÄsom film och skönlitteratur Àr spelbranschen ung och anses pÄ mÄnga sÀtt vara mindre sofistikerad ifrÄga om emotionellt djup. Spel har, till skillnad frÄn film dÀr emotioner vÀcks genom empati med karaktÀrer, ofta ett förstapersonsperspektiv vilket gör det lÀttare att förbÀttra spelupplevelsen genom att vÀcka emotioner hos spelaren direkt. I detta arbete syftar emotioner pÄ de av djupare slag som traditionellt sett varit sÀllsynta inom spel dÄ dessa ofta Àr primÀrt gameplaydrivna. Verktyg för att förÀndra ett spel till att bÀttre vÀcka emotioner existerar i form av sÀtt att skriva vilket gör karaktÀrer, handling och dialograder djupare och mer intressanta.
Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen
Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.