Jällaskolans upper secondary School is situated on a big farm just outside Uppsala. The School is focused on agriculture, forestry, gardening, animal care and science. Jällaskolans staff has whished for a school garden for educational purpose where students can practice their gardening skills and learn more about plants. But most important, a specially adapted outside environment such as a garden, would be a great advantage for the students with special needs. This garden could even be an asset for other visiting school classes in the region.

Valet av ämne grundar sig i det rådande intresset av reHabiliterings- och Habiliteringsformer i natur- och utomhusmiljö. Arbete ska leda fram till ett gestaltningsförslag av en stimulerande utemiljö för personer med autistiskt syndrom. Platsen för gestaltningen är dagligverksamheten, Margaretahemmet i Lund. Verksamheten efterfrågar ett gestaltningsförslag till deras atriumgård i anslutning till byggnaden. Att utevistelse och gröna miljöer har en positiv inverkan på människan är forskarna överens om. Det finns en efterfrågan av behovsanpassade utemiljöer i anslutning till Habiliteringsverksamheter. Vid ett samarbete mellan professionerna kan dessa utemiljöer förändras och förbättra.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, Habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar.

I denna kvalitativa intervjustudie är syftet att beskriva och analysera erfarenheter och uppfattningar från föräldrar till barn som tillhör barn- och ungdomsHabiliteringen. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med föräldrar utifrån en temainriktad intervjuguide. Frågeställningarna var hur det första mötet var med kuratorn, vilken roll kuratorn haft för familjen och vad som kan förbättras när det gäller kuratorns arbete.Studien är grundad på 8 intervjuer med föräldrar. Resultatet i studien visade att föräldrarna önskade sig en kurator som var mer aktiv än vad deras erfarenheter visade. Med aktiv menade man en person att vända sig till, som var som en spindel i nätet.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat närmare på hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrån både lärares perspektiv och barns perspektiv. Målet med undersökningen var att få djupare kunskaper inom ämnet. Under undersökningens gång har vi genomfört både lärare och barnintervjuer där vi har fått svar på hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. Lärarna använder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

Science has shown that siblings to children with a disability are affected by the family situation. The siblings often let their own needs and requests come secondary to their family members. This study illustrates how different professionals, who keep in contact with families with a disabled child, works with its siblings. The purpose with this study was to see how professionals, working as administrators, counselors at the habilitation and kin supporters in the region of Kalmar, include siblings while working with the families. Representatives from the professionals have been interviewed with a semi structured interview manual.The result showed that professionals have various opinions how siblings are affected by the family situation.

Syftet med studien var att undersöka arbetsterapeuters erfarenheter kring förskrivning av kognitiva hjälpmedel till vuxna personer med utvecklingsstörning. En kvalitativ ansats valdes och författaren utförde telefonintervjuer med tolv arbetsterapeuter verksamma inom Habilitering i olika delar av landet. Intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys och kategorierna; vikten av att kartlägga behov inför förskrivning av kognitiva hjälpmedel, att främja delaktighet i förskrivningsprocessen, olika tillvägagångssätt vid förskrivning av kognitiva hjälpmedel, omgivningens betydelse för användandet av kognitiva hjälpmedel samt vem ansvarar för uppföljning av kognitiva hjälpmedel?, identifierades och presenterades i resultatet. Resultatet visade på olika tillvägagångssätt vid kartläggning av behov och förskrivning av hjälpmedel.

Då barn kommer till en barn- och ungdomsHabilitering är de i behov av hjälp med olika saker som inskränker och försvårar deras liv. Att få ett barn motiverat till att prova ut hjälpmedel eller träna sådant som deras kamrater kunnat i flera år, kanske inte alltid är så lätt. Studiens syfte var att undersöka hur arbetsterapeuter inom barnHabilitering beskriver vad som är betydelsefullt för barns motivation. Metoden för datainsamlingen var att intervjua fyra arbetsterapeuter på olika barn- och ungdomsHabiliteringar. Intervjuerna bearbetades genom att materialet kategoriserades.

Vår uppdragsgivare Filip Asp, på Cochleaimplantat-sektionen vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, utvecklar en ny psykoakustisk mätmetod som är ett ljudlokalisationstest (LLT) för små barn. För att jämföra den med dagens psykoakustiska mätmetoder för små barn har en litteraturstudie och intervjuer gjorts. I samband med detta undersöktes även barns hörselutveckling då det finns en nära relation till mätmetodernas utformning. Efter att ha identifierat de psykoakustiska mätmetoder som i nuläget finns tillgängliga jämfördes dessa med LLT och vi anser att LLT kommer vara till nytta vid diagnostik, Habilitering och forskning. I nuläget styrs LLT:s applikationer av MATLAB tillsammans med insticksprogrammet Playrec. Om mätmetoden skulle göras om ville uppdragsgivaren veta vilket programmeringsspråk som var till störst nytta för metoden.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Drygt fem gånger så många pojkar som flickor diagnostiseras inom paraplybegreppet högfungerade autismspektrumtillstånd (AST). En konsekvens av det är att forskning kring tillståndet främst utgår från pojkar. Baserat på journaler och register mellan år 2011-2014, syftade denna studie till att undersöka insatser för och möjligheter att uppnå individuella mål vid Barn- och ungdomsHabiliteringen i Västerbotten hos pojkar (n=23) och flickor (n=23) mellan 7 och 18 år. Resultaten visade att pojkar och flickor generellt fick lika insatser med avseende på antal, typ och tid. Fler pojkar än flickor uppnådde dock sina mål med uteslutande goda resultat, medan en större andel av flickornas mål var långt ifrån uppfyllda.

Syftet är att belysa hur funktionsnedsatta gymnasieelevers identitetsutveckling påverkas av kontakten med Habiliterings-professioner.På vilket sätt bidrar funktionsnedsättning ochmötet med Habiliteringsprofessioner till unga människors identi-tetsutveckling och vilka svårigheter och möjligheter finns det i det-ta?Kvalitativ studie med intervjuer.Eleverna möter både svårigheter och möjligheter i sin identitetsutveckling irelation till Habiliteringsprofessionerna. Svårigheterna kommer av kulturellaoch strukturella omständigheter i organiseringen av Habiliteringsprofessioner-nas arbete som kan påverka elevernas deltagande och initiativförmåga nega-tivt. Elevernas självbild kan också påverkas av att införlivas i ett system avHabilitering där den oavsiktliga konsekvensen blir att eleverna definieras somspeciella och inte som andra. Integriteten kan bli lidande då många vet myck-et om eleverna och de kan uppleva sig belysta på ett sätt som andra elever inteär.Möjligheterna är att kunna utmanas av Habiliteringsprofessionerna i synen påvad eleverna klarar av.

Examensarbetets övergripande syfte är att beskriva föräldrars upplevelse av stödinsatser under tre tidsperioder: tiden före utredning, tiden under utredning och tiden efter fastställd diagnos, utifrån att vara förälder till barn med autismspektrumstörning. Genom intervjuer med tre tjänstemän har vi även fått inblick i tre olika områden: historiken om autismspektrumstörning, intresseföreningar och specialiserad Habilitering. Datainsamling har skett i form av en kvalitativ intervjustudie med 6 familjer (4 mammor, en pappa och ett föräldrapar). Vi har utgått ifrån en induktivt ansats, och samlat in empirin genom familjernas berättelser. Resultatet visar på att tiden före utredning av autismspektrumstörning hade föräldrarna olika erfarenheter av stödinsatser beroende på om deras barn hade ett tilläggshandikapp.

Idag anser de flesta professionella världen över att autism är en organisk skada. Ett barn med autism bearbetar information och uppfattar världen annorlunda än andra. Det mest utmärkande draget hos dessa barn är att de har svårt med den sociala kompetensen. Syftet med studien var att belysa och öka förståelsen för hur föräldrar till ett barn mellan åldrarna noll till tolv år med diagnosen autism, upplever sin livssituation. Vi valde att genomföra en intervjustudie med fem föräldrar till barn med detta funktionshinder.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.