Introduktion: Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning är Downs syndrom (DS). Vid DS ses en rad olika funktionsnedsättningar, varav muskuloskelettala problem är vanligt. De muskuloskelettala problemen kan innefatta nedsatt muskelstyrka, hypotona muskler, ledlaxibilitet och felställningar i fötter och händer. Sjukgymnastens roll i Habilitering av personer med DS är att stödja den motoriska utvecklingen, stimulera aktivering av rörelseförmågan samt stärka individernas muskulatur. Syfte: Syftet med studien var att sammanställa den vetenskapliga litteraturen över sjukgymnastiska insatser för personer med DS samt sammanställa insatsernas evidens och effekt.

BakgrundI bakgrunden ges en beskrivning för forskning kring ämnet diagnosen autism. Det kommer även en forskning kring vad forskningen säger om diagnosen autism idag. En framställning av olika styrdokument som förskolan ska följa i sitt arbete för att förhindra diskriminering i arbetet med barnen. I undersökningen tas inkluderingsbegreppet upp samt specialpedagogers förhållningssätt, arbetsmetoder och likabehandlingsplanen. Den teoretiska utgångspunkt som används i undersökningen är Bengt Perssons teori som belyser det relationella och kategoriska perspektivet med barn som har särskilda behov.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka och analysera hur några specialpedagoger i förskolan arbetar med de barn som har fått diagnosen autism.

Syfte Studiens syfte har varit att ta reda på hur föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar upplever bemötandet från professionella inom socialtjänstens funktionshinderenhet och inom Habilitering och skola samt att undersöka hur föräldrarna upplever insatser och deras funktioner.Metod För att undersöka föräldrarnas upplevelser har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Vi har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv i vår analys för att fånga personernas upplevelsevärldar. Vi har intervjuat sex föräldrar som har barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som bor i samma kommun.Vi har använt ett empirinära förhållningssätt vilket innebär att vi utifrån vår empiri har skapat teman. Vi beskriver resultatet utifrån fem övergripande huvudteman och 14 underteman som vi tog fram genom vår analys. De huvudteman vi skapat är relationer, kommunikation, kunskap, stöd och förslag till förändring och de underteman vi tagit upp belyser det som vi sett som viktiga delar till huvudtemana.

Detta är en examination skriven inom lärarprogrammet på Stockholms universitet under institutionen för specialpedagogik. Examinationen berör regnbågsbarn, barn som växer upp med samkönade föräldrar och den miljö de möter i skolan. Undersökning faller under det kvalitativa perspektivet och innehåller observationer samt intervjuer på totalt tre olika skolor i en storstad.Intervjuerna som genomförts på skolorna har uppgått till nio stycken och har då innefattat lärare, förskollärare samt fritidspedagoger. Utöver dessa intervjuer har även en amerikansk lärare intervjuats i Ventura, Kalifornien där hon bor och arbetar.Observationerna och intervjuerna har resulterat i liknande slutsatser vilka vittnar om att regnbågsbarn och deras familjer har ett litet till obefintligt utrymme på skolorna.Observationerna, som till stor del har fokuserats kring den skönlitteratur som funnits tillgängligför eleverna, visade att ingen skönlitteratur som benämner regnbågsbarn finns att tillgå utan istället är det kärnfamiljen som ges det största utrymmet. Pedagogerna, varav många utan erfarenhet av att ha mött regnbågsbarn, var trots det på det klara med hur dessa barn och familjer bör bemötas på bästa sätt, något som kan sammanfattas med ordet synliggörande.

Denna uppsats undersöker vad specialpedagoger vid rehab- och Habilitering upplever att elever, som har varaktig kognitiv funktionsnedsättning efter behandling av hjärntumör, behöver för stöd i sin skolgång. I studien söks svaret på vilka utmaningar eleverna står inför efter sjukdom och behandling samt vilka anpassningar, metoder och strategier som eleverna kan behöva. Studien har inspirerats av innehållsanalys som vetenskaplig metod och resultatet bygger på intervjuer med åtta informanter. Analysen av datamaterialet resulterade i ett övergripande tema Elevens främlingskap till sig själv och strategier för nyorientering och tre kategorier Identitet- en utmaning, Samverkan vid anpassningar samt Råd till pedagoger.Resultatet visar att eleverna har en spretig kunskapsprofil med ojämna kognitiva förmågor och att svårigheter blir synliga då kraven ökar. Många elever upplevs känna ett främlingskap till sig själv vilket påverkar hur stödet tas emot i skolan.

Syftet med den här studien är att utifrån en litteraturöversikt beskriva hur djur har använts som arbetsterapeutisk intervention med olika terapeutiska intentioner samt dess effekter för klienterna. Datainsamlingen skedde genom en systematisk litteratursökning med bestämda sökord i databaserna CINAHL, AMED, Pubmed och Scopus samt en manuell sökning via referenslistor. I dataanalysen användes interventionstyper för att gruppera in de olikadjurinterventionerna samt analys av graden av bevisvärde i relation till olika effekter. Presentationen av resultatet utgår ifrån frågeställningar med fokus på terapeutisk intention och typ av intervention, effekt samt klientgrupp. Av resultatet framkom att den vanligaste interventionstypen var ?restorative occupation? och att utförandet av interventioner med djur är varierande, samt att samma djurart har använts med olika intentioner.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för reHabilitering och Habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för reHabilitering och Habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

As the use of smartphones and other mobile technology in our society is constantly increasing,so too does the possibilities of visually impaired persons increase as they are becoming moreable to enhance their quality of life with the help of mobile assistive technology. The purposeof this study was to explore how rehabilitation and habilitation organizations, which areworking with the visually impaired, should approach new technology. We have researched thisby examining the possibilities, opportunities and barriers of using mobile assistive technology.Based on this, we formulated the following research question: What factors are important forrehabilitation and habilitation organizations to consider in order to support, promote andcreate quality of life through the use of mobile assistive technology in their work with thevisually impaired? To answer the above question an exploratory study was made at an eyeclinic in the Västra Götaland region. The study was done through a series of qualitativeinterviews with both staff and patients at the eye clinic.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för reHabilitering och Habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården.Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för reHabilitering och Habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har.Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar.Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa.

Studiens syfte är att få kunskap om hur arbetet med en klientgrupp som avviker från normen påverkar socionomers sätt att förhålla sig till det som avviker från normen. Vi vill tydliggöra hur man använder olika strategier för att hantera det avvikande. Genom att använda perspektiv från sociologi och kulturteori vill vi även placera den professionella rollen i ett större sammanhang. Våra frågeställningar är:Hur upplever socionomer som arbetar med funktionshindrade respektive missbrukare, att de förhåller sig till vad som är normalt? Hur har förhållningssättet förändrats sedan man började arbeta med sin klientgrupp? Kan vi se någon skillnad i förhållningssätt och i hur det utvecklats beroende på vilken klientgrupp man arbetar med? Hur kan en sådan eventuell skillnad förstås? För att förstå socionomers förhållningssätt till normalt/avvikande, har vi intervjuat en grupp kuratorer på en Habilitering och en grupp socialsekreterare som arbetar med missbrukare.

Stroke är en världsomfattande sjukdom som orsakar många dödsfall men leder även till funktionsnedsättningar. Att drabbas av stroke innebär för de flesta att deras livs-kvalité försämras. Forskning visar att livskvalitén kan öka, genom stöd från den stro-kedrabbades omgivning, som består av anhöriga och vänner men inkluderar även vårdpersonalen. Syftet med studien är att få kunskap om hur vårdpersonalen inom akut och hemsjukvården upplever att de kan stödja strokepatienten samt vilken funk-tion stödjandet kan ha. Till detta finns ett delsyfte angående någon specifik omvård-nadsmodell som kan tänkas användas inom vården av strokepatienter.

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden.

Denna rapport är ett resultat av det examensarbete som är den avslutande delen på utbildningen industriell design vid Luleå tekniska universitet. Examensarbetet har omfattat 2x20 poäng och har genomförts åt Liko AB i Alvik, Luleå, våren 2006. Liko är en av de ledande tillverkarna av personlyftar och lyftselar i världen. Syftet med projektet var att se över och förbättra en redan befintlig produkt, en lyftväst, som Liko tillverkar och säljer. Lyftvästen har inneburit nya möjligheter för reHabilitering av vuxna och Habilitering av barn.