Vårt syfte med denna uppsats är att ta reda på vilka nyckeltal som de undersökta företagen använder och hur de ingår i företagens strategiarbete när det gäller personalbefrämjande åtgärder. Vi har konstaterat att personalbefrämjande åtgärder och nyckeltal ingår i strategiarbetet hos de undersökta företagen. Företagen ser sin personal som en resurs värd att vårda. Vår uppfattning är att det lönar sig att satsa på en frisk och välmående personal som i slutändan ger lönsamhet för företagen.

Syftet med denna undersökning har varit att ge kunskap om hur personal och intagna förhåller sig till, och ser på varandra, på en svensk anstalt med omfattande säkerhets- och kontrollarbete. Distansen mellan personalgruppen och gruppen av intagna har varit en mycket viktig faktor, och de problem som kan uppstå med olika grad av distanstagande har undersökts och analyserats. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och deltagande observationer har tillämpats som främsta metod. Två intervjuer med personal i arbetsledande funktion har genomförts för att öka generaliserbarheten samt förståelsen för observerade fenomen. Kommunikationen mellan personal och intagna har utgjort en annan mycket viktig del i studien.

Studien är kvalitativ med en hermeneutisk utgångspunkt och insamlingsmetoden är semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte var att belysa hur personal inom barn- och ungdomspsykiatrin uppfattar självskadebeteende och insatser hos barn och ungdomar samt vilka överväganden de gör vid val av insatser. Frågeställningarna var: hur uppfattar personal inom barn- och ungdomspsykiatrin självskadebeteende, hur uppfattar personalen de insatser som barn- och ungdomspsykiatrin erbjuder barn och ungdomar med självskadebeteende och vilka överväganden gör personal inom barn- och ungdomspsykiatrin i val av insatser till barn och ungdomar med självskadebeteende? Resultatet tolkades med hjälp av Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. Resultatet visade att självskadebeteende är ett beteende med flera orsaker där ångest och relationsproblem är mest framträdande.

The aim of this study was to examine how heads of unit in charge of personal assistance (PA)for the disabled experience and handle ethical dilemmas and situations within theirworkgroups when The Work Environment Act and The Swedish Act Concerning Support andService for Persons with Certain Functional Impairments collide with each other. The methodof the study was to use semi-structured interviews based around three main topics; the head ofunits opinions about the value and purpose of The Work Environment Act in theadministering and implementation of personal assistance services, the problem solvingprocess and the head of units own individual experiences of ethical dilemmas or workenvironment-related conflicts or situations within their workgroups. Four heads of unit wereinterviewed for this study. The results of this study showed that the interviewed heads of unitexperienced a lack of clear and factual information about how they were meant to solvedilemmas emerging from the two laws conflicting with each other regarding the rights of thecare recipient to layout their personal assistance to their liking, versus the rights of thepersonal assistant to have acceptable working conditions. The heads of unit could not rely onlegislation and/or other specific directive documents when work environment-relatedproblems arose.

I princip samtliga företag runt om i världen har ledare, vars största uppgift är att skapa förutsättningar för deras personalstyrkor att uppnå företagens mål och visioner. Tidigare forskning har visat att den transformativa ledaren är den mest effektiva ledarstilen sett till resultat, effektivitet och tillfredställelse. Den transformativa ledaren arbetar med sin personal genom att influera, inspirera, stimulera och ta individuella hänsyn. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur ledare vid Luleå kommun arbetar med sitt ledarskap, hur de försöker motivera personalen samt vilka effekter de kan se till följd av sitt ledarskap. För att uppnå syftet har tio kvalitativa intervjuer genomförts med ledare anställda av Luleå kommun.

Syftet med denna studie var att studera hur personal på gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjälp av frågeställningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gällande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vår studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frågor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet människor med utvecklingsstörning och deras sexualitet är ett tabubelagt område som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av människans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och därför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

Syftet med studien var att studera hur förskolan och förskoleklassen arbetar med överlämning av barninformation. Frågor som ställdes var hur förskollärare i förskolan förbereder och hanterar den information som lämnas vidare till personalen i förskoleklassen och hur förskoleklassens personal uppmärksammar den information som tillägnas dem. Fokus har legat på barn i behov av särskilt stöd. I bakgrunden bearbetades forskningslitteratur. Fem kvalitativa intervjuer genomfördes i både Norrbottens och Värmlands län i syfte att bredda den geografiska aspekten.

Syftet med denna undersökning är samspelet och kommunikationen mellan elever och personal i skolans tidiga årskurser. Vi har använt oss av litteraturstudier och intervjuer i den här undersökningen. Det har visat sig att det finns brister i samspelet och kommunikationen på de skolor vi undersökt. Den största bristen visade sig vara kommunikationen mellan rektorer och lärare. Den litteratur som vi har läst i ämnet har belyst hur viktigt det är med samspelet och kommunikationen för en väl fungerande relation människor emellan.

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

Digitization is a concept that has become popular in terms of collections of old heritage-related material such as books, photographs and paper documents. This work is a study of the Swedish composer Allan Pettersson (1911?1980) and his personal archive stored at Section for Manuscripts and Music at Uppsala University Library. My issues are What happens to the archive of the digitized? Will there be a "new" archive of the digitized? What guidelines are Uppsala University Library using for their digitizing and how do they look? What will be the result after digitization? What about copyright and the material? Allan Pettersson's personal papers consist a large collection of sketches of musical notes, newspaper clippings and concert programs.

Det är viktigt för blivande och befintliga butikschefer att skapa arbetsmotivation hos sin personal då medarbetarna är företagets viktigaste resurs. Butikschefer får vara beredda på att personalmängden kan variera och det är därför viktigt att kunna motivera såväl få som många medarbetare till att arbeta. Denna uppsats syftar till att, utifrån butikschefens perspektiv, beskriva hur butikschefen agerar när det gäller att motivera sin personal till att arbeta, i en stor butik med många medarbetare respektive en liten butik med få medarbetare. Detta görs för att kunna klarlägga de likheter och skillnader som finns i butikschefens agerande med medarbetarnas arbetsmotivation beroende på dennes personalmängd. För att få en inblick i verkligheten har vi intervjuat två butikschefer, en i en stor butik respektive en i en liten butik och jämfört deras tillvägagångssätt i att motivera sin personal till att arbeta.

En undersökning att motivera säljare och administrativ personal i en misslyckad fas i en förändringsprocess..

Ett återkommande problem är att IT-verksamheten fungerar som en stat i staten: att IT-verksamheten inte är i enhetlighet med affärsverksamheten som den ska stödja. Det finns forskningsområden där teorier utvecklats för att kunna hantera detta problem och jag har titta på Alignment och IT-management. Istället för att kalla det Alignment har jag valt att kalla detta för länkning: att man ska länka samman IT-verksamhet med affärsverksamhet så att de går i samma riktning. Jag har förstått att det mest grundläggande, när det handlar om länkning, är att via strategier försöka få IT-verksamheten att harmonisera med affärsverksamheten. Men strategier är artefakter och det är IT-personal som utför arbetet som ska stödja affärsverksamheten.

The main focus of the essay is to investigate if bugging can be justified from two ethics perspectives, the teleological and the deontology. I?ve chosen to emanate from two specific values which I believe is especially relevant to the ethical problems of bugging, efficiency in fighting crime and the personal integrity. To be able to illustrate this conflict between different values did I do an analysis of an official report which had the task to explore if Sweden should introduce bugging as a new means of compulsion. The official report's statement was that the police should have modern instrument to fighting crimes efficient, including bugging.My examination of the report showed that they used several arguments derived from both the efficiency in fighting crime perspective and the personal integrity perspective.

I denna rapport undersöker vi om en personal shopper tjänst är bra att införa i en modekedja med en bred målgrupp inom lågprissegmentet. Vi samarbetar med Gina Tricots huvudkontor där vi ska utveckla tjänsten tillsammans med Fredrik Appelqvist, retail ansvarig på Gina Tricot. I rapporten tar vi reda på om målgruppen är intresserad av tjänsten och hur de i så fall vill att den ska vara utformad. Detta för att se om det är ett strategiskt val för modekedjan Gina Tricot att starta upp en personal shopper tjänst ute i butik.I detta arbete har vi tillämpat några modeller för att undersöka på vilket sätt kunderna tar sina köpbeslut. Modellerna används för att se vart personal shoppern kan komma in och påverka kundens köpbeslut, för att kunden ska bli nöjd och sprida en positivitet om företaget.