Syfte: Syftet är att genom litteraturstudier samt med utgångspunkt i ett antal intervjuer med respondenter, skapa en förståelse för vad som motiverar professionella medarbetare på deras arbetsplats.Metod: Vi har använt oss av ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har motiverat till att göra en abduktiv studie samt att använda oss av kvalitativ metod i våra intervjuer. Totalt genomfördes fyra intervjuer, alla med respondenter som vi ansåg passa in i vår definition av professionella medarbetare. Resultaten från dessa intervjuer har vi sedan tolkat utifrån ett hermeneutiskt synsätt. För att skapa ett trovärdigt resultat har vi valt att redovisa stor del av vårt empiriska material med hjälp av citat från respondenterna. Vi har även utvecklat samt skrivit slutsatser utifrån dessa citat.Resultat och slutsats: Utifrån vårt empiriska material kan vi se att en motiverande miljö för medarbetarna, bland annat kan skapas genom att arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och utmanande.

Syftet med studien var att undersöka (1) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll och medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen, (2) relationen mellan chefers upplevda stress och kontroll samt, (3) medarbetares arbetstillfredsställelse med chefen relaterat till angivna demografiska parametrar. 25 chefer besvarade en webbenkät om arbetsrelaterad stress och kontroll och 206 av deras medarbetare besvarade en webbenkät om arbetstillfredsställelse med sin chef. Resultaten visade ett samband mellan medarbetarnas arbetstillfredsställelse med chefen och chefens yrkesroll (delmått i stressinstrumentet) samt att medarbetarnas arbetstillfredsställelse påverkades av deras anställningstid och utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att cheferna upplevde en högre grad av arbetsrelaterad stress än kontroll. Dessa resultat indikerar att chefer med en tydligt definierad yrkesroll har mer arbetstillfredställda medarbetare samt, och i linje med tidigare forskning, att medarbetarnas anställningstid och utbildningsnivå har betydelse för arbetstillfredsställelsen med chefen. .

I dag har de flesta arbetstagare förvandlats till medarbetare, åtminstone i teorin. Arbetsgivare söker numera "medarbetare" och kallar sina anställda så. Det låter trevligare - att "arbeta med", istället för det mera passiva "att ta arbete".Allt fler företag och organisationer har uppmärksammat vikten av medarbetarskap, i syfte att utveckla ansvarstagande och förändringsförmåga på arbetsplatserna.Den här uppsatsen är kvalitativ intervjustudie om hur anställda i en matbutik uppfattar medarbetarskap. Syftet med studien är, att få en djupare förståelse för hur de anställda i den organisation vi har valt att studera, upplever medarbetarskap och hur detta påverkar deras personliga utveckling. Som en del i medarbetarskapskonceptet påvisas också vikten av ledarskap, samt hur ett komplext begrepp som medarbetarskap upplevs av anställda i en platt organisation där alla strävar efter samma mål.Komplexitet av medarbetarskapet resulterar i att vi, i vår strävan att få en djupare förståelse i den här studien, tar upp olika aspekter som ledarskap, lärande och reflektion, som alla, enligt oss, spelar en viktigt roll i medarbetarskapet..

Bakgrunden till studien var att verksamheten SÄBO (särskilt äldreboende) på ?Distansgatan 7? önskade erhålla ett vetenskapligt perspektiv på förändringen som har skett sedan enheten var med i tv programmet ?Uppdrag granskning? utifrån Kotters åttastegsprocess vid förändring (Kotter, 1996).Syftet med studien är att kartlägga hur anhöriga, medarbetarna, enhetschefer och politiker upplevt organisationsförändringen på äldreboendet Distansgatan 7 som har använt sig av John P. Kotter (1996) och budskapet i boken ?Leda förändring?. Kotters budskap bygger på en åttastegsmodell som styr förändringen.

Syftet med denna studie har varit att studera kulturskillnader mellan Sverige och Baltikum upplevda av medarbetare på nyckelpositioner inom Swedbank. Medarbetare från både Sverige och de baltiska staterna har intervjuats för att ge sin syn på Swedbanks internationalisering. Studien har utgått från Geert Hofstedes begreppsapparat om kulturskillnader och senare forskning inom ämnet, samt forskning om svenska bankers internationalisering. För att operationalisera syftet har fyra frågor skapats med utgångspunkt i teorin, dessa frågor används senare för att kategorisera källmaterialet. Studien visar att kulturskillnader upplevs tydligare i samband med organisatoriska förändringar eller när en lågkonjunktur inträffar och att den svenska synen på konsensus inte är gällande överallt.

SammanfattningDet har skrivits mycket om ämnet organisationskultur och hur en sådan kan användas för att skapaframgångsrika företag men något som saknats i litteraturen är det pedagogiska perspektivet somhandlar om hur en organisationskultur kan läras ut. Vi har därför valt att använda oss av ettpedagogiskt perspektiv i vårt arbete.Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om några medarbetare vid två Ikea-varuhus,ett i Sverige och ett i Spanien, uppfattar att de lärt sig företagskulturen via formellt eller informelltlärande. En litterär studie gav oss en teoretisk ram att utgå ifrån och sedan genomfördes intervjuermed fyra anställda samt en personalchef på respektive varuhus.Det resultat vi har kommit fram till är att medarbetarna vi intervjuat lärt sig om kulturenbåde genom informellt och formellt lärande. Det informella lärandet sker främst genominteraktion med kollegor och det formella lärandet sker genom utbildningar, då främst genomintroduktionsutbildningen och genom olika former av ledarskapsutbildningar. Vi har också settatt det formella lärandet är något som påverkas av den för tillfället rådande ekonomiskasituationen och minskar eller prioriteras bort vid en ekonomisk kris.

En lojal arbetsstyrka är eftersträvansvärd i alla typer av organisationer eftersom det med lojaliteten även följer ett känslomässigt band mellan medarbetarna och företaget. Detta band bidrar till att medarbetarna gör sitt yttersta för att nå företagets mål och vision. I en organisation som Apoteket AB, vilken har genomfört stora organisatoriska förändringar, aktualiseras betydelsen av lojalitet då monopolets upphörande sätter företaget i en ny situation, nämligen en konkurrens om arbetskraften. Genom ökad förståelse för hur de olika hierarkiska nivåerna i organisationen ser på begreppet lojalitet och hur dessa uppfattningar förhåller sig till varandra möjliggörs konkurrensfördelar gentemot andra aktörer på marknaden. I denna kvalitativa studie har medarbetare från apoteket Kungsmyntan i Stockholm intervjuats om hur de ser på lojalitet och hur denna syn påverkats av omregleringen.

Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka kulturprogrammet K specials profil kontra image, samt vad programmets medarbetare och tittare associerar till begreppet kultur.Metod: Studien är genomförd med kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer och telefonintervjuer samt en nätundersökning.Resultat: K specials projektledare har en samlad bild av hur de vill att tittarna ska uppfatta programmet. Tittarna som har medverkat i denna studie har i många anseenden en positiv likartad uppfattning om programmet. Det finns dock en skillnad i hur en del tittare associerar till namnet K special, då namnet stundtals associeras med frukostflingor. Gällande kultur visar det sig att K special är en kultur i sig och utgör en livsstil hos tittarna som medverkar i denna studie. Både tittarna och programmets medarbetare ser begreppet kultur som ett samlingsnamn på livet och människors uttryck, allt som inte platsar inom ramarna för naturvetenskap.

SammanfattningDenna undersökning behandlade en del av kommunikationen mellan ledare ochmedarbetare, avseende utvecklingssamtal på arbetsplatser. Syftet med undersökningenvar att försöka uppmärksamma en av de faktorer som kan ha en inverka på utfallet av ettutvecklingssamtal, denna faktor var possible selves. Tidigare forskning visade på attutvecklingssamtalet spelade en viktig roll i våra arbetsliv och privatliv. Den tidigareforskningen om possible selves uppmärksammade att detta begrepp är komplext ochanvändbart i många olika livssituationer. Vi valde att angripa detta ämne genom enkvalitativ metod där vi använde ett kvalitativt instrument, Possible Selves StatementTest.

Korta utlandsuppdrag har blivit ett sätt för multinationella företag att överföra kunskap mellan enheter. Det finns flera barriärer för överföring av tyst kunskap (know-how).   Eftersom tid till anpassning och kunskapsöverföring i värdlandet är begränsad vid korta utlandsuppdrag kan förberedelser inför uppdragen underlätta kunskapsöverföringen. Syftet med vår studie var att utforska hur korta utlandsuppdrag förbereds av företagsledningen och av medarbetare på huvudkontoret inom det internationella diagnostikföretaget Phadia, för att skapa förutsättningar till värdeskapande kunskapsöverföring till andra enheter. Datainsamlingen genomfördes med kvalitativa personliga intervjuer av två chefer och tre medarbetare på Phadias huvudkontor i Uppsala. Företagsledningens och medarbetarnas förberedelser bestod främst av praktiska förberedelser inför flytten till värdlandet.

Att vara kreativ är idag en realitet företagen möter och som de måste konfrontera för att kunna hantera globala förändringar. I strävan efter att ta del av kreativitet bör företag placera sig där de kan få tillgång till kreativa medarbetare. Vår studie syftar till att undersöka hur kreativa medarbetare påverkas av den geografiska omgivningen och därmed vilken betydelse den har för företaget. De yttre faktorer som kan ha en inverkan på kreativiteten i företag finns i företagens lokala närmiljö och i staden. Studien har, genom semistrukturerade intervjuer, gjorts på tre Stockholmsbaserade företag inom modebranschen. Av resultatet framgår det att de kreativa medarbetarna blir motiverade till att vara kreativa genom personliga möten och den inspiration som kan hämtas från den kreativa staden.

I tidigare forskning har visats att arbetsgivare gör misstaget att tänka att sammamotivationsfaktorer, som motiverar dem själva också är de faktorer som motiverar medarbetarna. Därför är det viktigt att undersöka vilka faktorer som motiverar medarbetare för att få en välmående personal. En kvantitativ undersökning genomfördes rörande olika motivationsfaktorer inom äldreomsorgen i Piteå kommun och jämfördes med en tidigare undersökning genomförd i Stockholm. Frågeställningarna var: Hur rangordnar medarbetarna inom äldreomsorgen de olika motivationsfaktorerna? och Skiljer sig rangordningen mellan medarbetarna inom äldreomsorgen i Piteå och medarbetarna inom äldreomsorgen i Stockholm åt? Respondenterna i undersökningen var 32 personer, som arbetar inom äldreomsorgen i Piteå.

Syftet med denna studie är att undersöka om det finns någon skillnad mellan hur medarbetarna uppfattar sin chefs ledarskap och hur chefen uppfattar sitt ledarskap. Studien undersöker även organisationsklimatet på arbetsplatsen för att eventuellt kunna dra paralleller mellan organisationsklimatet och ledarskapet. Mätinstrumenten som använts vid mätningen av ledarskapsstil är Multifactor Leadership Questionnaire, utvecklat av Bass (1985) och vid mätning av organisationsklimatet användes GEFA formulär, utvecklat av Ekvall (1986). Deltagarna var medarbetare på Hiltis kundtjänstavdelning samt kundtjänstchefen. 17 av 22 medarbetare medverkade.

Bakgrund: Vad skulle du säga om din chef en dag sa till dig att du skulle vara med i ett projekt? Skulle du tycka att det var roligt och se det som något positivt? Eller skulle du tvärtom inte alls vara intresserad av att var med? Projekt har under de senaste 20 åren varit en organisationsform som ökat i popularitet. Ett brett spektrum av företag använder projekt för att åstadkomma förändringar i sin organisation. Förändring kan dock stöta på hinder, eller misslyckas, om de som ska vara med och förändra inte är motiverade, det blir därför viktigt för företag att förstå vad som motiverar projektovana medarbetare som för första gången går från sitt vanliga arbete till ett projekt.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad som motiverar projektovana medarbetare, när det gäller att delta, och medverka, i projekt. Vi vill även skapa förståelse för vilka delar, dels i övergången från linje till projekt, men även under projektets gång, som är viktiga att hantera ur motivationssynpunkt.Genomförande: Studien har genomförts som en fallstudie baserad på kvalitativa intervjuer.

ABSTRACTSyftet med vårt arbete är att undersöka vilka uppfattningar ett antal chefer och medarbetare har av medarbetarsamtalets syften och mål. Vi fann det intressant att ta reda på detta eftersom vi uppfattar, och även har viss erfarenhet av, att människors uppfattningar av syftena och målen med medarbetarsamtalet kan variera. Studien är av kvalitativ natur, och vi har använt oss av ostrukturerade intervjuer med fyra chefer och tre medarbetare för att samla ihop empiri. Samtliga intervjuer genomfördes på ett informations- och teknikföretag. I resultatet som vi arbetade fram med hjälp av empirin från intervjuerna fann vi som väntat både likheter och skillnader i de intervjuades uppfattningar.