Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur påverkar även arbetsgruppens och organisationens totala resultat. Utgångspunkten för studien är arbetslivets förändrade förutsättningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att även introduktionen antas ha fått en mer framträdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar på att fördjupa sig i hur detta har påverkat introduktionsprocessen av nyanställda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanställda, försöker påverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, värderingar och arbetssätt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information från organisationens hemsida, tillhandahållna dokument samt intervjuer som därefter tolkats och analyserats med hjälp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen är att Handelsbanken använder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanställda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstämmer med organisationens behov.

När konkurrensen på arbetsmarknaden ökar så krävs det en funktionell strategi hos företagen för att behålla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anställda med tydliga mål och klara visioner skapas goda förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjälp av Atlas.ti och NCT-modellen.

Många företag uttalar att personalen är dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krävs det ett långsiktigt friskvårdsarbete. Medarbetare som mår bra presterar bättre vilket leder till att även företaget mår bättre. En ökad hälsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare är väldigt medvetna om vad de vill ha från sin arbetsgivare och det är viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvårdsaktiviteter som efterfrågas av medarbetarna för att i fortsättningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Vår slutsats är att det finns en relation mellan ledarskap och hälsa men att gå så långt som att påstå att det finns något som kan kallas för "det hälsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. Vår analys visar på vikten av att skapa förutsättningar för ett psykiskt välmående i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hälsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förväntningar som medlemmarna inom organisationen har på varandra, både chefer och medarbetare, överensstämmer. Om ledarskapet är auktoritärt eller mer coachande är egentligen inte av betydelse så länge medarbetare och chefer är överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta är kommunikation ett viktigt verktyg.

Inledning: Human Resources Strategy tar upp viktiga begrepp för hur man ska hantera och behandla sina medarbetare, vilket är ett relevant ämne i dagens samhälle där man har fått upp ögonen för hur strategier genom human resources kan genera vinst i företaget.Syfte: Syftet är att analysera hur ledare på fyra utvalda hotell i Stockholm och Oslo arbetar för att få sina medarbetare att prestera optimalt ur ett serviceperspektiv utefter den etablerade modellen Human Resources Strategy, och därefter finna det hotell som lägger mest vikt vid strategierna i modellen.Metod och material: Uppsatsen är baserad på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer, 14 vetenskapliga artiklar, litteratur och en icke-deltagande/enkel observation på fyra utvalda hotell, som ingår i något av medlemskapen; The Leading Hotels of the World eller Design Hotels.Resultat: Undersökningen visade att ledarna i studien ansåg att det var av stor vikt att medarbetarna har kognitiv kompetens, blir utbildade inom företaget, får motivation, belöning och förmåner, samt känner delaktighet och att de får regelbunden feedback på sitt arbete. Allt detta för att skapa en positiv arbetsmiljö och trivsel hos medarbetarna, eftersom det skapar förutsättningar för att leverera en högklassig service, men i vilken utsträckning beror dock på hotellets storlek, förutsättningar och resurser.Slutsats: Det är viktigt att hitta rätt strategier för att på så sätt få medarbetare att prestera efter hotellets direktiv gällande service. Det gäller att hitta en balans och rätt strategier som stämmer överens med hotellets storlek, förutsättningar och resurser, för att skapa en positiv arbetsmiljö, vilket i sin tur påverkar medarbetarnas trivsel och prestationer.Nyckelord: Direktiv, Service, Strategier, Värdskap..

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervärde för sin organisation. Arbetspassion är en värdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att få engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebär att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gärna lägger ned tid och energi på. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fått fram åtgärder som kan främja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att främja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur ledningen kan främja medarbetarnas arbetspassion.

När förändringar genomförs finns det lika många bakomliggande syften som det finns förändringar. När vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förändringsarbetet som företaget befann sig i väcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förändringsarbete som har genomförts vid företaget, i fråga om delaktighet och förväntningar på framtida effekter. Vi ville även undersöka vilka tankar kring förändringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. Utifrån detta syfte utarbetades sedan tre frågeställningar ?Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förändringsarbetets olika delar??, ?Hur ser medarbetare respektive ledare på effekterna av detta förändringsarbete??, ?Hur upplever konsulten förändringsarbetet??.

Vårt syfte med detta arbete är att ge en inblick i hur empowerment som styrkoncept fungerar i praktiken. Detta undersöker vi för att nuvarande och framtida ledare ska få en bättre förståelse för empowerment och de effekter som uppstår när det används, för att kunna bidra till att de får större nytta av konceptet i framtiden. En hermeneutisk tolkningsmetod är använd för att uppnå det syfte vi har med arbetet. Genomförandet av arbetet är baserat på en kvalitativ metod, där en fallstudie med fem intervjuer utförts. Då arbetet kommit fram till ändpunkten har vi fått en förståelse för att de medarbetare i en organisation som använder empowerment som styrkoncept till största del ser på konceptet så positivt som teorierna säger om det.

Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstå mina intervjuade informanter och valde därför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnå syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide använts.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och hinder finns vad gäller utveckling.

Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning.

Det finns idag många olika sätt att benämna och utföra utvecklingssamtal. En av de samtalsmodeller som den senaste tiden nått framgång inom området är Amforas Samtalsmodell Komfortgränsen(R). Denna studie är en beskrivning av hur medarbetare upplever utvecklingssamtal som förs i grupp enligt ovan samtalsmodell samt vilka effekter av gruppdialogen som erfars. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Medarbetarna beskrev tre övergripande delar: gruppdynamiken och processen, effekter av gruppdialogen och gruppdialogens effekt på organisationen.

Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga.

Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter.