Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå i syfte att undersöka hur motivation, målarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer från ledningen är det samma som kommer ut på golvet. Utöver detta innehåller studien intervjuer av ledning och medarbetare på Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nämnda verksamheter har valts ut på grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa områden. Datan har sedan använts för att kunna se hur andra verksamheter än pappersindustrin, arbetar med dessa frågor. Studien avslutas med förbättringsförslag som är uppbyggda utifrån det resultat som framkommit i analysen.

I dagens arbetsliv är karriär en återkommande drivkraft. Viljan att göra karriär skiljer sig mellan olika individer, men resulterar slutligen i hur en individ utvecklas inom en organisation eller når individuell framgång. Intresset för studien grundade sig i hur organisationskulturer kan verka styrande över individer och vi ville undersöka detta perspektiv på ett hotell, som i texten benämns som ?Hotellet?. Syftet med aktuell studie har varit att undersöka hur Hotellet uppmuntrar sina medarbetare att arbeta i enlighet med organisationens normer och värderingar och på vilket sätt de genom att erbjuda karriär- och utvecklingsmöjligheter kan styra sina medarbetare.

Denna studie är en kvalitativ undersökning om arbetsmiljöarbetet på gymnasieskolan i Halmstad kommun. För att analysera det empiriska materialet har vi använt oss av teorier om engagemang och delegerande ledarskap. Totalt genomförde vi tolv intervjuer med rektorer, skyddsombud och lärare på fyra olika skolor. Vi deltog även vid fyra samverkansmöten där bl.a. arbetsmiljön diskuterades.

Det finns många faktorer som påverkar folkhälsan. Människors inställning och hälsa påverkas ständigt av den omgivande miljön, samspel mellan människor men också av de faktorer som finns nära på grund av livsstil och arv. Fram till i början av 2000-talet var det vanligast att arbetsgivarna jobbade med förebyggande hälsoåtgärder där fokus låg på ohälsa och sjukdom (patogenes). Därefter har ett hälsofrämjande arbete som fokuserar på friskfaktorer (salutogenes) växt sig allt starkare runt om i världen. Forskning visar att fokus på hälsa leder till friskare personal men att det är svårt att få korrekta och mätbara resultat (Karlsson 2010; Goetzel & Ozminowski 2008).Arbetsgivaren Landstinget i Värmland har sedan 2010 utöver förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete satsat på att främja hälsan hos sina medarbetare utifrån det salutogena perspektivet.

Det här är en kvalitativ studie om medarbetarskap som har genomförts på specialförlossningen på Östra sjukhuset i Göteborg. För att genomföra studien har sammanlagt sju kvalitativa intervjuer genomförts, sex med medarbetare och en med vårdenhetschefen. Metoden för att genomföra studien har utgått ifrån hermeneutiken, och jag har intagit ett interpretativt/konstruktionistiskt förhållningssätt till studien.Syftet med studien är att analysera och få kunskap kring hur intervjupersonerna på den undersökta avdelningen upplever sitt medarbetarskap, med betoning på ansvar, påverkan och delaktighet samt kompetensutveckling. Jag vill också undersöka hur chefen på avdelningen kan ge förutsättningar för ett aktivt medarbetarskap.Resultatet karakteriseras av olikheter i synsätt. I en diskussion om ansvar så finns en stark koppling till patientansvar.

Bakgrund och problemdiskussion: IKEA har en uttalad vision att alltid vilja bli bättre. Företaget använder sig av förbättringsarbete men arbetar inte efter någon specifik förbättringsmetod. Trots detta faktum har IKEA varit mycket framgångsrika. Förbättringsarbete påverkar så gott som samtliga i en verksamhet där inställning och engagemang hos medarbetare till sättet att arbeta med förbättringar har stor betydelse för hur väl förbättringsarbetet fungerar. Denna studie kommer att behandla följande forskningsfrågor:Hur ser förbättringsarbetet ut på IKEA Bäckebol som tillämpar förbättringsarbete men som inte har någon utvald metod för förbättringsarbetet?Hur påverkas medarbetarna på IKEA Bäckebol av förbättringsarbetet i det dagliga arbetet?Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera hur IKEA Bäckebol tillämpar förbättringsarbete samt att jämföra deras arbetssätt med utarbetade metoder som är etablerade inom området.

Denna kandidatuppsats ämnar att utreda ämnesområden motivation och belöningssystem påNordeas telefonbank i Uppsala. Undersökningen är gjord på anställda av den lägre nivån iorganisationshierarkin. För att få medarbetare engagerade till att nå företagets krav och målanvänder sig organisationer av system för att motivera och belöna sina medarbetare. Undersökningav de anställda på telefonbanken ska ta reda på huruvida de motivationstekniker ochbelöningssystem som enheten tillämpar verkligen motiverar. Undersökningen grundar sig påpersonliga intervjuer.

AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

En lista med förslag på metoder som kan användas inom vuxenutbildning är resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgångspunkt dels från teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels från ett exempel på hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjälp av en intervjuundersökning. I den undersökningen låg fokus på hur deltagare och medarbetare går tillväga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, åsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förändras. De föreslagna metoderna är uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen från omvärlden har arbetsförhållandena för de anställda på Sveriges arbetsmarknad förändrats. Färre medarbetare känner sig motiverade i sitt arbete på grund av det allt hårdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på två kundkontor i Stockholmsområdet och på Handelsbankens huvudkontor.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.