Hilma af Klint Àr en av de mest uppmÀrksammade kvinnliga konstnÀrerna ur sin tid trots ellerkanske pÄ grund av att hennes bilder inte uppmÀrksammades förrÀn 45 Är efter hennes död. Detta faktum samt att en stor del av hennes livsverk var andliga, mediumstiskt framstÀllda bilder gör dets vÄrt att placera bilderna i en konsthistorisk kontext. I denna C-uppsats undersöker jag framförallttre aspekter runt Hilma af Klints och hennes livsverk med tempelbilderna. Jag har med hjÀlp avqueerteorier undersökt hur utanförskap och avsaknad av sexualitet kan ha pÄverkat Hilma af Klintsbildskapande. Jag har intresserat mig för en roll som Hilma af Klints bilder tycks ha, som kartor och manualer för andra andliga sökare.

The purpose of this Master?s thesis is to examine similarities and differences in qualitative experiences between formal and informal reading groups from the participants? point of view. The empirical data was acquired from interviews with nine reading group participants, of whom four of them participated in formal reading groups and five in informal reading groups. To analyze the empirical data, Louise M. Rosenblatt?s theory concerning reading and a method concerning reading groups by Immi Lundin were used.

Denna uppsats handlar om arbetssituationen för enhetschefer inom kommunal Àldreomsorg, i en delad organisation. Delad organisation innebÀr att utredningar och prövningar av de Àldres behov och beslut om bistÄnd sÀrskiljs frÄn ansvar för det faktiska utförandet av hjÀlpinsatserna. Ansvar för utredning och beslut har en bistÄndsbedömare och ansvaret för utförandet av insatserna har en enhetschef. Syftet Àr att undersöka hur samordningen mellan enhetschefen och bistÄndsbedömare i den delade organisationen gynnar och/eller motverkar utförandet av besluten och hur man organiserar denna samordning. Jag har valt att studera detta ur ett enhetschefsperspektiv.

Introduktion Till yrket Àr vi narkossjuksköterska och operationssjuksköterska. PÄ det sjukhus vi arbetar Àr de flesta patienterna inneliggande pÄ vÄrdavdelning i ca tvÄ till tre dagar i samband med att de skall fÄ gallblÄsan borttagen med laparoscopisk titthÄlsteknik. Det Àr vÀl kÀnt att pÄ andra sjukhus, i synnerhet utomlands, har man börjat operera patienterna dagkirurgiskt dvs. att patienterna kommer till operationsavdelningen pÄ morgonen och Äker hem pÄ eftermiddagen eller kvÀllen. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av pre- och postoperativ omvÄrdnad nÀr hon/han genomgÄr dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi. Metod Det Àr en litteraturstudie baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ären 2001- 2005. Artikelsökningen skedde i databaserna PubMed och CINAHL. Resultat Vid granskning av artiklarna framkom att merparten av patienternas upplevelser vid dagkirurgisk laparoscopisk cholecystectomi var smÀrta och illamÄende.

Kuratorer och diakoner kan betraktas som pionjÀrer inom socialt arbete inom sjukhusvÄrden och Àn i dag finner vi dem dÀr. De arbetar sida vid sida och till synes med mycket likartade uppgifter pÄ sjukhus. Vi blev nyfikna pÄ hur lika eller olika dessa yrken egentligen Àr och vad som döljer sig bakom en sÄdan hÀr samexistens och bestÀmde oss att undersöka saken nÀrmare. Vi valde att undersöka dessa yrkesroller i vÄrt examensarbete. Uppsatsen som du hÄller i din hand eller har pÄ skÀrmen Àr resultatet av detta arbete.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om, och i sÄ fall hur, skolböckerna i Ärskurs Ätta pÄ högstadiet befÀster traditionella genussystem som finns inom vÄrt samhÀlle och kultur, eller om det finns möjlighet för eleverna att förhÄlla sig öppna för andra synsÀtt. Vi har utgÄtt frÄn ett socialkonstruktivistiskt förhÄllningssÀtt. Det analysverktyg som vi har anvÀnt Àr Norman Faircloughs tredimensionella modell för kritisk diskursanalys samt semiotisk bildanalys. VÄrt urval av undersökningsmaterial har skett genom att först vÀlja ut fyra skolböcker i olika Àmnen frÄn en Ärskurs Ättas lÀromedel. Sedan smalnade vi av undersökningen ytterligare genom att vÀlja ut ett kapitel ur varje skolbok för nÀrmare analys.

This master?s thesis deals with problems and opportunities when it comes to cooperation between compulsory schools, upper secondary schools, school libraries and public libraries on Gotland. The goal of this thesis is to investigate which ideas exist among public librarians, school librarians and headmasters when it comes to taking responsibility for the students? information literacy, basic library knowledge and passion for books. It also examines some of the problems they meet when trying to work together around these tasks.

2003 Àndrades bestÀmmelsen om hets mot folkgrupp i 16 kapitlet 8 § brottsbalken sÄ att Àven hets mot homosexuella blev straffbart. Det skulle i fortsÀttningen vara brottsligt att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella i ett uttalande eller meddelande som sprids. I förarbetena till lagÀndringen förklarades att samma principiella avvÀgningar skulle göras vid bedömningen av hets mot homosexuella som vid hets mot andra grupper. Under lagstiftningsÀrendets beredning restes frÄgan om hur kriminaliseringen skulle komma att pÄverka till exempel predikningar om homosexualitet utifrÄn Bibeln. I förarbetena framhölls bland annat att det inte skulle vara tillÄtet att anvÀnda Bibeln för att hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, men att det Àven i fortsÀttningen skulle vara tillÄtet att citera och diskutera religiösa urkunder och uppmana Ähörarna att följa urkundernas inriktning.I NJA 2005 s.

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighet vill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö? Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄ olika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄda punkterna? metod: Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hur mÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olika platser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr det gÀller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter pÄ plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att det funnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta för omvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Traditioner och berÀttelser lever idag kvar om sockensamerna. Sockensamerna har en egen historia i mellersta Sverige. I de flesta socknarna i lÀnet finns det spÄr kvar efter dem. Det förekommer till exempel lÀmningar frÄn dÀr de bodde, bevarande föremÄl samt ortnamn som Äterger ett samiskt ursprung. Dessutom har de satt spÄr i texter och till exempel domstolsförhandlingar.

Sammanfattning: Vid min granskning av mottagandet av de sex böcker jag har behandlat i denna uppsats kan man se vissa likheter och skillnader hos recensenter och bloggare. Att gestalta könsöverskridande hos flickor verkar överlag vara lÀttare Àn nÀr det gÀller pojkar och inte alls lika uppmÀrksammande.  OcksÄ könsneutralitet verkar kunna passera som nÄgot positivt inom vissa grÀnser Men det Àr tydligt att flickpojkarna fÄr mest plats i recensionerna och bloggarna eftersom detta alltid Àr nÄgot som nÀmns.  Detta gÀller dock inte Kivi och monsterhund, som ju introducerade ett nytt begrepp inom barnlitteraturen, hen. Kanske Àr det sÄ att flickpojken och böcker som anvÀnder ordet hen Ànnu Àr ett sÄ ovanlig perspektiv att man reagerar mest pÄ det?Stina Nylén som skrev en recension om Kivi och monsterhund i Göteborgs-Posten slÄr nog huvudet pÄ spiken nÀr hon skriver att författarna aldrig kan göra rÀtt nÀr de skapar könsöverskridande barnbokskaraktÀrer. Böckerna fick nÀmligen kritik frÄn alla hÄll som jag har visat hÀr ovanför, Àven om de ocksÄ hyllades i mÄnga fall.

Anhöriga bĂ€r en stor del av ansvaret för Ă€ldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sĂ€llan anhörigas roll eller samhĂ€llets ansvar för anhöriga. HemvĂ„rdsbidrag Ă€r ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinĂ€rt boende för att betala en anhörig för utförd hjĂ€lp i hemmet. Vilka effekter ett hemvĂ„rdsbidrag fĂ„r som stöd för anhöriga problematiseras sĂ€llan. Är det sĂ„ att pengarna fungerar som ett stöd eller Ă€r det ett sĂ€tt för samhĂ€llet att fly frĂ„n sitt ansvar? Syftet med denna studie Ă€r att undersöka och analysera nĂ„gra bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ vem som har ansvar för Ă€ldres omsorg; samhĂ€llet eller anhöriga? Vidare Ă€r syftet att studera bistĂ„ndsbedömares syn pĂ„ hemvĂ„rdsbidrag, hur hemvĂ„rdsbidraget pĂ„verkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende pĂ„ i vilken typ av stadsdel bistĂ„ndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas Ă„tta bistĂ„ndsbedömare i Ă„tta olika stadsdelar i Göteborg.

Product development cycles become shorter and shorter. The time from idea to market has become an important competitive factor. Despite this, methods used for making the product development process faster are surrounded with uncertainty about their efficiency. The purpose of the thesis is to describe the pros and cons of ?best practice? methods for shortening lead times and how these methods effect the lead times in research and development.