Sök:

Hemvårdsbidrag ? ersättning eller erkännande? En kvalitativ studie om några biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag och ansvaret för äldres omsorg


Anhöriga bär en stor del av ansvaret för äldre men i olika lagar och riktlinjer diskuteras sällan anhörigas roll eller samhällets ansvar för anhöriga. Hemvårdsbidrag är ett kontantbidrag som ges av kommunen till en person i ordinärt boende för att betala en anhörig för utförd hjälp i hemmet. Vilka effekter ett hemvårdsbidrag får som stöd för anhöriga problematiseras sällan. Är det så att pengarna fungerar som ett stöd eller är det ett sätt för samhället att fly från sitt ansvar? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera några biståndsbedömares syn på vem som har ansvar för äldres omsorg; samhället eller anhöriga? Vidare är syftet att studera biståndsbedömares syn på hemvårdsbidrag, hur hemvårdsbidraget påverkar situationen för de anhöriga och om detta resonemang skiljer sig beroende på i vilken typ av stadsdel biståndsbedömarna arbetar. I den kvalitativa studien görs dels en litteraturstudie och dels intervjuas åtta biståndsbedömare i åtta olika stadsdelar i Göteborg. Resultatet visar att biståndsbedömare huvudsakligen menar att syftet med bidraget är att minska på samhällets kostnader och att samhället vill uppfylla sitt ansvar för äldre på ett så billigt sätt som möjligt. Resultatet visar också att biståndsbedömare som kommer ifrån stadsdelar med en rikare befolkning och låg andel utlandsfödda är betydligt mer positiva till hemvårdsbidrag. I dessa stadsdelar fungerar bidraget som ett erkännande. Biståndsbedömare som arbetar i stadsdelar med en lägre medelinkomst och högre andel utlandsfödda är mer negativt inställda och menar ofta att det får negativa konsekvenser och blir en kvinnofälla. I den senare delen av stadsdelar är hemvårdsbidrag också betydligt vanligare. Utefter biståndsbedömarnas resonemang tolkas resultatet till att hemvårdsbidrag fungerar positivt när det inte gör någon faktisk nytta för de anhöriga. Det fungerar mindre bra och ger flera negativa konsekvenserna när pengarna man får gör någon faktisk nytta för de anhöriga, vilket påverkar både omsorgstagarna och de anhöriga själva.

Författare

Monique Johansson Birte Sandberg Emma Kristiansson Kristin Larsson Kristofer Osberg Linda H Axelsson Jennie Andersson Johanna Hedin Karin Grahnquist Hanna Blomberg Karolina Lausten-Thomsen NIKLAS NORDSTRÖM Charlotte Mårtenson Pet

Lärosäte och institution

Göteborgs universitet/Institutionen för socialt arbete

Nivå:

Detta är en C-uppsats.