??I ett systemutvecklingsprojekt Àr kravspecifikation en av de frÀmsta nyckelfaktorerna för att Ästadkomma ett system som samtliga inblandade aktörer kÀnner sig tillfredsstÀllda med. Teorin innehÄller ett stort antal riktlinjer och tekniker som hjÀlpmedel i arbetet med att ta fram komplett kravspecifikation.  NÀr ett system vÀl har implementerats och sats i drift Àr vidareutveckling, anpassning samt underhÄll av stor betydelse för hur vÀl systemet kommer att fungera i framtiden, som prÀglas av förÀndring. Trots detta förekommer det betydligt fÀrre rekommendationer angÄende hur receptet för ett lyckat systemförvaltningsarbete kan uppnÄs. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur processen för att samla in krav under systemförvaltningsfasen och med vilka tekniker krav detta sker och pÄvisa likheter och skillnader teori och praktik emellan.

Syftet med vĂ„rt arbete var att undersöka elevers förhĂ„llningssĂ€tt till lĂ€xor och lĂ€xans olika effekter. Förutom litteraturen vi lĂ€st sĂ„ har vi utfört enkĂ€ter och observationer pĂ„ tvĂ„ olika skolor i Ă„r 4. FrĂ„gorna i enkĂ€ten var bĂ„de kvantitativa och kvalitativa. I vĂ„rt resultat har det visat sig att de flesta eleverna med ett tydligt förhĂ„llningssĂ€tt tillhör det som Österlind (2001) kallar för ett godvilligt förhĂ„llningssĂ€tt. Det innebĂ€r att de accepterar lĂ€xorna, trots att de inte alltid ser dem som givande eller roliga.

Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

Syftet med den hÀr uppsatsen var att undersöka hur feministiska strÀvanden pÄverkat och eventuellt förÀndrat den religiösa judendomen. Studien har utgÄtt frÄn de fyra judiska inriktningarna: ortodoxi, reformism, konservatism och rekonstruktivism, samt en analys av begreppen ?historik? och ?texter, tolkning och symboler?. I analysen av ovanstÄende kohorter i mitt arbete har jag utgÄtt frÄn en konstruktivistisk teoriram.Jag har uteslutande anvÀnt mig av ett feministiskt angreppssÀtt i detta arbete. Jag har undersökt hur den historiska kontexten, texter, symboler och tolkning bidragit till att cementera kvinnans underordning i förhÄllande till mannen.

Communities Àr ett hett Àmne som idag stÀndigt diskuteras i media. MÀnniskor blir mer och mer benÀgna att interagera online och mÀngden med online communities ökar i takt med detta. I Sverige finns en community som heter Lunarstorm som har blivit ett fenomen som inte har skÄdats nÄgon annanstans. Med sina 1,3 miljoner anvÀndare Àr det absolut störst i Sverige idag. Jag har i min uppsats tagit fram ett antal faktorer ur litteraturen som Àr avgörande för ett online communities framgÄng.

Uppsatsen handlar om litteraturundervisningen i Ă€mnet svenska pĂ„ film- och ledarskaps-programmen pĂ„ gymnasiet i norra Sverige. Syftet Ă€r att undersöka skönlitteraturens roll och funktion i svenskundervisningen, men Ă€ven försöka finna mönster och jĂ€mföra Ă„sikter och kunskapsutveckling mellan Åk 1 och Åk 3. Det Ă€r en kvalitativ och kvantitativ studie och som material och metod anvĂ€nds ett flertal klassrumsobservationer, en lĂ€rar- och ett antal elevintervjuer samt elevenkĂ€ter. Undersökningen visar att informanterna sammantaget anser att den skönlitterĂ€ra undervisningen ger positiva effekter. I vĂ„r undersökning framgĂ„r elevernas framsteg enligt lĂ€raren och eleverna genom fĂ€rre ordföljdsfel, bĂ€ttre stavning och meningsbyggnad och detta bekrĂ€ftar bĂ„de eleverna och lĂ€raren i resultatavsnittet.

Introduktion: Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning Àr Downs syndrom (DS). Vid DS ses en rad olika funktionsnedsÀttningar, varav muskuloskelettala problem Àr vanligt. De muskuloskelettala problemen kan innefatta nedsatt muskelstyrka, hypotona muskler, ledlaxibilitet och felstÀllningar i fötter och hÀnder. Sjukgymnastens roll i habilitering av personer med DS Àr att stödja den motoriska utvecklingen, stimulera aktivering av rörelseförmÄgan samt stÀrka individernas muskulatur. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen över sjukgymnastiska insatser för personer med DS samt sammanstÀlla insatsernas evidens och effekt.

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer samt semistrukurerade intervjuer med tre olika lÀrare se hur en god lÀrandemiljö kan utformas med stöd av multisensoriska lÀrstilar. Undersökningen visar ocksÄ hur elever fÄr sina multisensoriska lÀrstilar tillgodosedda i undervisningen.Resultaten av de empiriska undersökningarna visar Àven att om elevers olika lÀrstilar ska tillgodoses i undervisningen mÄste lÀrarna ha medvetenhet om hur man lÀgger upp lektioner efter elevers olika förutsÀttningar. Men det rÀcker inte bara med att man som lÀrare har denna medvetenhet utan man mÄste ocksÄ kunna tillÀmpa den i verkligheten. En viktig aspekt som framkommer av litteraturen Àr att ju fler sÀtt vi anvÀnder för att lÀra ut en viss kunskap, desto större chans har vi att nÄ alla elever. De tre lÀrarnas syn pÄ lÀrstilar varierar i studien, vilket i sin tur resulterar i olika sÀtt att nÄ alla elever i dessa klasser..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och beskriva kuratorers arbete med döva och hörselskadade klienter. FrÄgestÀllningar som undersöktes var: - Hur beskriver kuratorerna sitt arbete med döva och hörselskadade klienter? - Vilka arbetsmetoder anvÀnds av kuratorerna i arbetet med döva och hörselskadade klienter? - Vad innebÀr en kulturkompetens och en bikulturell kompetens enligt kuratorerna? Författaren ville belysa Àmnet utifrÄn ett perspektiv dÀr den professionella Àr teckensprÄkig dÄ hon anser att detta perspektiv saknas i litteraturen. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre kuratorer som Àr teckensprÄkiga och verksamma inom dövomrÄdet. Resultatet visar att kuratorernas arbete bestÄr av praktiska ÄtgÀrder och stödsamtal.

Genom att ta del av detta examensarbete fÄr lÀsaren en bild och insyn i hur det grundlÀggande arbetet med lÀs- och skrivinlÀrning ser ut i förskoleklassen. Jag har lÀst mycket litteratur innan om lÀs- och skrivinlÀrning, frÀmst litteratur om hur man kan frÀmja lÀs- och skrivsvÄrigheter. Det jag inte fick svar i litteraturen Àr hur man praktiskt kan arbeta med detta ute i verksamheterna. Jag valde att undersöka hur arbetet kan se ut i förskolklassen genom att intervjua verksamma pedagoger. Att jag valde just arbetet i förskoleklassen beror pÄ att jag haft min verksamhetsförlagda utbildning dÀr och intresserade mig för just den Äldern dÄ den i mitt tycke Àr mer komplex Àn nÄgon annan.

Den hÀr uppsatsen presenterar resultat frÄn intervjuer med Ätta lÀrare pÄ grundskolan angÄende begreppet handledning. Syftet med undersökningen var att fÄ svar pÄ hur lÀrare pÄ grundskolan vill ha handledning, hur handledningen ska ske samt vad som gör att de eventuellt inte har handledning.Rapportens första del tar upp hur lÀrarrollen har förÀndrats, synen pÄ begreppet handledning samt hur olika handledningstillfÀllen kan se ut. I resultatet presenteras respondenternas Äsikter om handledning och uppsatsen avslutas med en diskussion kring lÀrares syn pÄ handledning.Resultatet visar att respondenterna anser att handledning ska ge dem tips och rÄd pÄ hur de ska komma vidare i jobbiga situationer, sÀrskilt nÀr det gÀller elever i svÄrigheter. Respondenterna vill Àven att handledningstillfÀllet ska föregÄs av observation. Detta skiljer sig frÄn vad litteraturen sÀger.

Avsikten med arbetet Àr att undersöka om Junibackens sÀtt att rekrytera i grupp (det vill sÀga flera kandidater och flera representanter frÄn företaget vid samma tillfÀlle) Àr tillÀmpningsbart i rekryteringsprocessen av traineer pÄ ICA och dÄ i vilken utstrÀckning. Att rekrytera i grupp har fÄtt allt större utrymme och metoden har gett positiva effekter. PÄ Junibacken har man lyckats sÀnka personalomsÀttningen och samtidigt fÄ medarbetarna mer delaktiga och engagerade. ICA anvÀnder det vanliga förfarandet vid rekrytering av traineer. (det vill sÀga en kandidat och en rekryterare alternativt en kandidat och flera representanter frÄn företaget).

Syfte. Att belysa vad den vetenskapliga litteraturen skriver om mÀns upplevelser av urininkontinens och erektil dysfunktion efter radikal prostatektomi (RP) och dess pÄverkan pÄ det dagliga livet. Bakgrund. Prostatacancer Àr den vanligaste cancerformen i Sverige och Är 2010 diagnostiserades nÀstan 10 000 mÀn med prostatacancer. Vid lokaliserad prostatacancer Àr ett av behandlingsalternativen radikal prostatektomi.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur verksamma lÀrare upptÀcker och stimulerar elever med en matematisk förmÄga. För att uppnÄ vÄrt syfte studerade vi litteratur och vi ansÄg att en kvalitativ forskningsmetod, i form av intervjuer, var den mest optimala för oss. Litteraturen har vi presenterat i vÄr teoretiska bakgrund och den behandlar författares syn pÄ elever med en matematisk förmÄga. Vilka kÀnnetecken som dessa elever har, varför det Àr viktigt att man stimulerar dem, samt lÀrarens roll i bemötandet med eleverna. Vi valde att intervju fem lÀrare som Àr verksamma i Är F-3, för att fÄ deras bild av elever med en matematisk förmÄga.

Syftet med uppsatsen var att undersöka och identifiera funktions- och designprinciper för en ny typ av webbaserat system, Designbank. Systemet kom att bestÄ av en webbplats och ett verktyg vars uppgift var att generera den nödvÀndiga programmeringen vid skapandet av en dynamisk webbplats. För att utmÀrka sig frÄn konkurrenter sÄ beslutades Designbank drivas som en webbyrÄ för frilansdesigners. En layout för webbplatsen designbank.se byggdes med hjÀlp av en teoretisk ?verktygslÄda? som kom att bestÄ av i litteraturen funna teorier för anvÀndarvÀnlighet och genredesign.