MÄnga av vÀrldens stÀder Àr pÄverkade av kyla, snö och is. Vinterklimatet pÄverkar den enskilda mÀnniskan och landskapet som helhet. SÀttet vi bygger vÄra stÀder kan antingen anpassas till problemen och möjligheterna med vinterklimatet eller ignorera möjligheterna och förvÀrra problemen. Vad sÀger litteraturen om stadsplanering och stadsbyggnad i vinterklimat? Hur anpassar sig stÀder till vinterklimat? För att svara pÄ dessa frÄgor antar denna uppsats ett holistiskt perspektiv till Àmnet med hjÀlp av en litteraturstudie och en kompletterande fallstudie.

Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. DÀrför Àr underrÀttelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vÀgledande för svensk underrÀttelsetjÀnsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrÀttelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ?i alla avseenden tydlig? metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktÀriseras av olika faktorer, vilka ej framgÄr i IPB, existerar hÀr ett problemomrÄde.

Det talas idag mycket om Sveriges satsningar pÄ en skola för alla. Samtidigt mÄr mÄnga elever dÄligt. Det Àr nÄgot som inte stÀmmer. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur elevernas sjÀlvbild pÄverkas av specialpedagogiskt stöd. Avsikten Àr att beskriva sjÀlvbild, sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, ur den enskilde elevens synvinkel.

VÄrt syfte var att undersöka lÀrares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lÀrande. VÄr undersökning strÀcker sig mellan Ärskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lÀrare i de olika Ärskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhuspedagogik. De sÄg naturen som ett hjÀlpmedel för lÀrande, och att det ger mÄnga möjligheter som Àr positiva för barns lÀrnade.

Dagens organisationer Àr alltmera beroende av aktuell och relevant information vid rÀtttillfÀlle. DÀrför Àr det ytterst viktigt att kunna utbyta information mellan heterogenainformationssystem. Problemet uppstÄr nÀr data ska tolkas av anvÀndare. Olikadefinitioner pÄ begrepp och termer kan leda till misstolkning av data och dÀrefter felaktiginformation. Syftet med studien Àr att kunna visa de svÄrigheter som finns för att kunnauppnÄ den semantiska interoperabiliteten genom att visa illustrerande exempel frÄnsvenska sjukvÄrden.

Bakgrunden till denna undersökning Àr den vÀxande ASP-marknaden samt sÀkerhetsproblematiken som finns i en ASP-lösning.Syftet Àr att utreda de sÀkerhetsaspekter som bör beaktas vid en Application Service Provider (ASP)-lösning. Olika aspekter har samlats in dels frÄn litteraturen och dels med hjÀlp av intervjuer. En uppdelning har gjorts med avseende pÄ mÄl, hot och kontroll. De mÄl som först och frÀmst behandlas Àr de som berör integritet, konfidentialitet och tillgÀnglighet. De hot som tas upp och som delvis Àr specifika för en ASP-lösning Àr ASP-företagets ekonomi och personal samt kommunikationskanalen mellan ASP-företag och ASP-kund.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur mÄltider pÄ förskolor ser ut idag. Det undersöktes kring hur barns och pedagogers möjligheter till att pÄverka och samspel pÄverkar mÄltiden. DÀr fokus lÄg pÄ om barn har delaktighet och inflytande över sin situation. Litteraturen har haft sin utgÄngspunkt kring barn och deras inflytande i förskolan. För att undersöka kring hur barns inflytande ser ut och pedagogernas möjligheter till att pÄverka densamma anvÀndes det strukturerade observationer.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hÀlsa. PÄ tvÄ förskolor har vi undersökt bÄde naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jÀmfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstÄ och tolkat de olika uppgifter vi fÄtt fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkÀter samt nÀrvarostatistik. Genom dessa har vi fÄtt svar pÄ vÄra frÄgor om naturens koppling till barns hÀlsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

I denna uppsats har jag lagt min fokus pÄ hur begreppen frihet och ofrihet har pÄverkat hur vi individer upplever frihet och ofrihet i vÄr vardag och jÀmfört svaren jag fick frÄn intervjupersonerna med nÄgra av de existerande teorierna kring detta. Jag tar Àven upp hur konsumtion, individualisering och identitet pÄverkar individen och hur dessa begrepp har pÄverkat individens syn pÄ sin omkringliggande miljö. Mitt tillvÀgagÄngssÀtt blev kvalitativa intervjuer med individer som inte har studerat beteendevetenskapliga Àmnen pÄ högre nivÄ, detta för att fÄ en diskussion med dem som aldrig berört Àmnet tidigare och dÀrför fÄ svar som aldrig har pÄverkats av den sociologiska litteraturen. För att fÄ tag pÄ teorier valde jag att anvÀnda mig huvudsakligen av böcker. Mitt resultat blev att ofrihet och frihet hÀnger ihop, att man mÄste ha den ena för att kunna kÀnna av det andra och att vi stÀndigt pÄverkas av vÄr ofrihet för att uppnÄ vÄr individuella version av vad frihet Àr..

AbstraktSyftet med mitt arbete var att undersöka hur medvetna pedagoger i förskolans verksamhet arbetar. Vet de alltid varför de gör det de gör, och speciellt hur medvetna Àr dem nÀr de anvÀnder sig av musik som pedagogiskt verktyg.För att komma fram till resultatet bestÀmde jag mig för att följa fyra pedagoger en hel arbetsdag och gjorde videoobservationer. Dessutom genomförde jag kvalitativa djupintervjuer för att knyta ihop pedagogernas handlande och intervjusvar. Vid intervjuarna fick pedagogerna se filmsekvenser och fick dÀrefter frÄgan, varför de gjorde som de gjorde.I mitt arbete jÀmförde jag mina resultat frÄn undersökningen med vad det sÀgs i litteraturen.Det framkom i det slutgiltiga resultatet att pedagogerna Àr medvetna om sitt handlande och bemöter barnen pÄ ett professionellt sÀtt..

Bakgrund: PatienttillfredsstÀllelse Àr ett mÄtt pÄ hur nöjda patienterna Àr. Patienter förvÀntar sig att bli bemötta med vÀnlighet och att uppleva trygghet vid hembesök av distriktssköterskan. I litteraturen finns flera olika instrument som mÀter patienters tillfredsstÀllelse med sjuksköterskans vÄrd inom slutenvÄrden. Det finns endast fÄ instrument som mÀter patienttillfredsstÀllelse med sjuksköterskans vÄrd i hemsjukvÄrden.Syfte: Syftet var att ta fram ett svenskt instrument som kan mÀta patienters tillfredstÀllelse med distriktssköterskans vÄrd vid hembesök. Syftet var ocksÄ att testa detta instrument i en pilotstudie.Design: Denna studie har en kvantitativ och deskriptiv design.Metod: Client Satisfaction Scale (CSS) har översatts till svenska, validerats med hjÀlp av litteratur och en expertgrupp samt reliabilitetstestats.

Bakgrund och problem: Intellektuellt kapital har pÄ senare tid blivit en viktigare del avföretags vÀrdeskapande. Samspelet mellan intern och extern rapportering av intellektuelltkapital Àr dÀremot inte sÀrskilt utvecklat. Enligt vissa författare bör kunskap om ickefinansiellavÀrdedrivarmÄtt pÄverka sÄvÀl val av interna prestationsmÄtt som externrapportering. Detta har dock ofta förutsatts implicit i litteraturen inom omrÄdet, senareforskning ger Àven anledning att betvivla styrkan i kopplingen mellan intern och externrapportering.Syfte: Uppsatsens syfte Àr att beskriva samspelet mellan företags interna- och externarapportering av intellektuellt kapital.Metod: Information till teoretisk referensram samlades frÀmst in frÄn vetenskapliga artiklaroch böcker. Den empiriska informationen har samlats in via innehÄllsanalyser av deundersökta företagens Ärsredovisningar och genom intervjuer av respektive företagsekonomichefer.Resultat och slutsatser: Vi har undersökt tre börsnoterade, Göteborgsbaserade bolag för attfÄ en inblick i hur den interna och externa rapporteringen av intellektuellt kapital ser ut.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur naturen och mÀnniskans relation till naturen beskrivs i barnböcker, riktade mot förskolan, för att diskutera det i förhÄllande till utbildning för hÄllbar utveckling. I föreliggande examensarbete har en ekokritisk studie av materialet genom textanalys gjorts för att analysera hur barnlitteraturen beskriver mÀnniskans förhÄllningssÀtt till naturen. Studiens resultat visar att biocentrismen, som frÀmjar ett samspel mellan mÀnniska och natur, Àr dominerande i litteraturen samt att den senmoderna antropocentrismen, med mÀnniskan i centrum men med fokus pÄ ett resursvist leverne, var tydligt representerad.     Slutsatsen av studien Àr att flera av böckerna i urvalet verkar vara möjliga att anvÀnda i utbildning för hÄllbar utveckling dÄ de fokuserar pÄ naturen, visar pÄ mÀnskligt ansvar samt tillskriver naturen ett egenvÀrde. Trots att studien har fokus pÄ den ekologiska dimensionen av hÄllbar utveckling sÄ Àr Àven övriga tvÄ dimensioner nÀrvarande. MÀnniskan uppmanas att vara resursvis vilket kan kopplas till den ekonomiska dimensionen.

SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och sammanstÀlla befintlig forskning om de etiska konflikterna, som ambulanspersonal stÀlls inför i samband med HLR och att inventera om prehospitala HLR riktlinjer tar hÀnsyn till etiska aspekter pÄ HLR. En litteraturstudie genomfördes dÀr tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visade att etiska konflikter uppstod nÀr det gÀllde ambulanspersonalens beslut om att pÄbörja HLR eller inte, pÄ patienter som av litteraturen beskrevs som terminalt sjuka eller Àldre terminalt sjuka patienter. Ibland krÀnkte ambulanspersonalen patienternas autonomi genom att pÄbörja HLR mot patienternas och de anhörigas vilja, trots att det existerade en Ej HLR önskan frÄn patienterna och deras anhöriga. Den huvudsakliga orsaken till att sÄdana situationer uppstod var oklarheter i lagstiftningen omkring prehospitala HLR riktlinjer i USA och Kanada.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka skillnader och likheter i motivation mellan ideellt och kommersiellt ledarskap genom att beskriva och analysera hur ledare i sex organisationer arbetar med motivation.Fottler (1981) visar pÄ de skillnader som finns mellan dessa organisationstyper. Vidare beskrivs Herzbergs (1964 tvÄfaktorsteori som behandlar hur medarbetare kan motiveras genom antingen inre- eller yttre motivationsfaktorer, sÄ kallade motivations- och hygienfaktorer.Den ideella sektorn saknar mÄnga av de incitamentsinstrument som den kommersiella besitter, exempelvis lön, vilket medför att de i större utstrÀckning motiverar med hjÀlp av Herzbergs (1964 motivationsfaktorer som litteraturen föreskriver. De kommersiella ledarna verkar dock medvetna om vikten av att motivera genom dessa. En annan faktor som ocksÄ pÄverkar ledarskapet Àr organisationsstorleken..