Denna studie tar upp hur diskussionen kring ?hedersrelaterat? vÄld har sett ut i den offentliga debatten. Med hjÀlp av litteraturen och intervjuer har jag Àmnat undersöka hur detta vÄld ser ut och hur det har tolkats i den offentliga debatten. Efter mordet pÄ Fadime Sahindal uppstod en intensiv debatt som försökt bringa reda i vad som hade hÀnt. Mordet tolkades utifrÄn skilda stÄndpunkter, vilket medförde olika förklaringsmodeller.

I denna studie har jag undersökt vilka kommunikationshinder som finns inom offentlig sektor med fokus mot en hierarkiskt byggd organisation och till min hjÀlp har jag haft en basenhet vid ett landsting i Sverige som studieobjekt.Den medicinska utvecklingen har gÄtt fort fram och som en respondent i denna studie berÀttade har utvecklingen gÄtt frÄn en smÀrtstillande spruta och vÀntan vid en hjÀrtattack till ballongsprÀngningar och andra avancerade  behandlingar. Dessa behandlingar Àr vÀldigt dyra men priset för vÄr vÄrd nÀr vi besöker sjukhus har inte ökat nÀmnvÀrt, inte heller har skatteintÀkterna ökat nÀmnvÀrt för landstinget. Detta gör att jag blir intresserad av att undersöka hur landstinget kan skapa vÀrde bÄde inom och utom sin organisation i andra former Àn pengar.I litteraturen som jag lÀst Àr det största fokuset pÄ hur organisationer, bÄde offentliga och privata, kan generera vÀrde i form av att ha en effektiv kommunikation med sina externa intressenter till exempel investerare. VÀldigt fÄ studier har fokus pÄ de interna intressenterna, bland annat anstÀllda, som Àr med och bygger upp organisationen och arbetar mot organisationens mÄl. Studierna tar dÀremot upp förtroende som vÀldigt viktigt inom en organisation eftersom det har, i flera studier, visat sig ha mÄnga positiva effekter.Min studie fokuserar pÄ hur ledningen inom en offentlig styrd organisation kan kommunicera för att skapa internt förtroende.

Vi anvÀnder oss av ett positionssystem nÀr vi skriver tal vilket ofta Àr en oreflekterad kunskap, denna kunskap förvÀntas elever tillÀgna sig redan i Ärskurs 1-3. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svÄrt att förstÄ detta system. DÀrför Àr syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning sÀger om elevers möjligheter och begrÀnsningar i lÀrandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Arbetet behandlar barnets rörelsebehov och den grovmotoriska utvecklingen för barn mellan ett till fem Är. LikasÄ behandlas förskolans inredning och utrustning i ute och innemiljön och vilken betydelse den kan ha för barnets grovmotoriska utveckling. De tvÄ iakttagelserna som gjordes beskriver hur miljön i tvÄ förskolor i tvÄ kommuner planeras och utrustas. Intervjuerna belyser skolledningens uppfattningar om fastighetens begrÀnsningar och möjligheter för barns grovmotoriska rörelse i de tvÄ förskolorna. Resultatet visar bland annat att det skiljer sig bland kommunerna nÀr det gÀller utformning och planering av förskolors ute- och innemiljö.

Syftet med detta arbete Àr att utreda de motiv, faktorer och vÀrderingar som pÄverkar lÀraren i texturvalet. ArbetssÀtten det vill sÀga hur litteraturen sedan anvÀnds i undervisningen Àr Àven en aspekt som detta arbete belyser. Genom intervjuer har jag kunnat utröna ett antal bakomliggande motiv och faktorer som pÄverkar lÀrarna i texturvalet. Ett eventuellt införande av en officiell litterÀr kanon har sedan stÀllts i förhÄllande till de texturval lÀrarna har gjort samt hur lÀrarna tycker i frÄgan om en officiell litterÀr kanon. Resultaten visar frÀmst pÄ att lÀrarna vÀljer litteratur som Àr uppskattade av eleverna och för att vÀcka lÀslust och intresse för litteratur.

Den nionde november 1989 föll Berlinmuren som sedan flera decennier hade delat Tyskland i en kommunistiskt Östtyskland och kapitalistisk VĂ€sttyskland. Berlinmurens fall symboliserade slutet av kalla kriget och kommunismens nederlag. Tyskland skulle förenas och en gemensam politik och ekonomi skulle utformas. Återföreningen av ett splittrad Tyskland innebar stora förĂ€ndringar för den östtyska befolkningen och de östtyska företagen. De flesta företagen fick det mycket svĂ„rt att anpassa sig till de nya omstĂ€ndigheterna och konkurrera med de modernare vĂ€sttyska företagen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger upplever ljudnivÄn, hur de blir pÄverkade av den pÄ förskolan och hur de arbetar för att göra den bÀttre. Jag har Àven hÀmtat tips frÄn litteraturen pÄ hur man kan arbeta för att fÄ god ljudmiljö pÄ förskolan. EnkÀter och intervjuer har genomförts med verksamma pedagoger. Undersökningen visar att personalen dagligen störs av för hög ljudnivÄ: 89 % av de medverkande upplever problem med ljudnivÄn pÄ sin arbetsplats. De pÄverkas pÄ olika sÀtt, genom stress, trötthet och huvudvÀrk.

Syftet var att undersöka graden av upplevd stress i hem- och arbetsmiljö ur ett könsperspektiv. Syftet var Àven att undersöka om antal barn och ansvarsnivÄ i hemmet har nÄgon betydelse för upplevd stress. SjÀlvskattad stress i hem- och arbetsmiljö undersöktes med Perceived Stress Scale hos 126 arbetande eller studerande mÀn och kvinnor.  Studien visade att kvinnor upplevde högre stress Àn mÀn frÀmst i hemmet. Det framkom ocksÄ att mÀn upplever högre stress i arbetet Àn i hemmet, medan kvinnor inte uppvisade nÄgon skillnad mellan de bÄda miljöerna.  Huvudslutsatsen var att upplevd stress kan förklaras av kön.

Syftet med arbetet Àr att belysa olika ledarstilar och undersöka vilka som uppfattas som vÀl fungerade utifrÄn ett elev- och lÀrarperspektiv. I litteraturen finns en stor mÀngd ledarstilar beskrivna och jag har tittat nÀrmre pÄ auktoritÀr-, demokratisk-, lÄt-gÄ-mÀssig- och situationsanpassad ledarstil. Jag har utifrÄn en enkÀt undersökt hur lÀrare och elever pÄ tvÄ gymnasieskolor upplever dessa ledarstilar.Resultatet av arbetet visar att den demokratiska ledarstilen Àr den ledarstil som, bÄde lÀrare och elever, tillÀmpar och uppskattar mest samt att lÀrarens ledarstil i stor utstrÀckning Àr situationsanpassat. AuktoritÀr- samt lÄt-gÄ-mÀssig ledarstil anvÀnds ocksÄ och upplevs fungerande i vissa situationer. Det som skilde lÀrare och elevers Äsikter var att lÀrarna upplevde att de behövde leda och styra eleverna medan eleverna ansÄg sig sjÀlvgÄende och ville ha egenansvar..

Syftet med denna undersökning Àr att studera det laborativa materialet vid namn Cuisenairestavar. Hur ska Cuisenairestavar anvÀndas enligt beskrivning i litteraturen? Hur anvÀnds Cuisenairestavar i undervisningen? Hur förhÄller sig det tÀnkta bruket frÄn det faktiska bruket av dem i skolan? Jag har genomfört en fallstudie med litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Data frÄn referenskÀllorna har tematiserats, tolkats och jÀmförts. Resultatet av fallstudien har synliggjort att Cuisenairestavarna bör anvÀndas som ett relationsmaterial för att skapa förstÄelse för matematiska relationer och samband.

Na?r en student idag utbildar sig vid ett svenskt la?rosa?te beho?ver denne info?rskaffa sig kurslitteratur som ett komplement till undervisningen. Det finns inget sja?lvklart tillva?gaga?ngssa?tt fo?r hur studenten info?rskaffar sig sin kurslitteratur och information om litteraturen presenteras inkonsekvent o?ver olika ka?llor . Vi utvecklar da?rfo?r ett sto?dsystem fo?r so?kning av kurslitteratur, med syfte att effektivisera so?kprocessen samt att exponera studenten fo?r eventuellt tidigare fo?rbisedda ka?llor till kurslitteratur. Systemet utva?rderas i fo?rha?llande etablerade so?kstrategier hos 22 studenter. Resultaten visar att anva?ndandet av detta sto?dsystem inte bara minskar antalet steg markant utan a?ven minskar antalet tja?nster studenten anva?nder fo?r att info?rskaffa sin kurslitteratur ja?mfo?rt med studenters egna so?kstrategi idag..

AbstractRapport om den inre fysiska miljön i nybyggda förskolor. Syftet med examensarbetet Ă€r att ta reda pĂ„ om kommunen och byggherrarna tar till vara pĂ„ pedagogernas erfarenheter om förskolan och dess verksamhet. Metoderna som valdes var observationer och intervjuer. Fyra förskolor byggda under 2000-talet observerades och pedagoger frĂ„n respektive förskola intervjuades. Ämnen som behandlades var: tanken bakom utformningen av rummen samt pĂ„ vilket sĂ€tt pedagogerna och barnen var delaktiga.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska sprĂ„ket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och anvĂ€ndning av film i svenskundervisningen pĂ„ gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen Ă€r att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingĂ„ i svenskĂ€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi har arbetat utifrĂ„n Ă€r: Hur förhĂ„ller sig svensklĂ€rarna till det vidgade textbegreppet och dĂ„ framförallt till film i svenskundervisningen? PĂ„ vilka sĂ€tt anvĂ€nder svensklĂ€rarna film i sin undervisning och vad vill de uppnĂ„ med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lĂ€rare med att anvĂ€nda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med Ă„tta svensklĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fĂ„tt fram Ă€r att svensklĂ€rarna i undersökningen Ă€r positiva till film i undervisningen, men tycker att lĂ€sning av skönlitteratur Ă€r viktigare. PĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€rarna anvĂ€nder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med anvĂ€ndningen av film Ă€r tĂ€tt sammanbundet med synen pĂ„ vad eleverna bör lĂ€ra sig och pĂ„ vad som anses som hög och lĂ„g kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskĂ€mnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lĂ€rande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

Vi stÀller frÄgan om vad som pÄverkar rapportering av naturvetenskap i svensk morgonpress. Vi har frÄgat redaktionellt ansvariga beslutsfattare pÄ fyra morgontidningar hur de motiverar sin naturvetenskapliga rapportering. Vi har Àven frÄgat hur de motiverar att ha eller inte ha specialreportrar och om resonemang kring presentationsformen för den naturvetenskapliga rapporteringen. Vi har bett om deras tankar om framtiden och stÀllt en frÄga om den integreringstrend som beskrivs för naturvetenskaplig rapportering i litteraturen. Norrbottens-Kuriren, Norrköpings Tidningar, Svenska Dagbladet och Sydsvenska Dagbladet valdes initialt dÀrför att de har en sÀrskild sektion för naturvetenskap pÄ sina hemsidor.

VÄr avsikt med denna studie var att undersöka förskollÀrares syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling. Vi har Àven velat belysa vilka aspekter som förskollÀrare lyfter fram som viktiga för att utveckla modersmÄlet samt andrasprÄket hos barnen. Detta Àr en kvalitativ studie innehÄllande semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna Àr gjorda med tio stycken förskollÀrare arbetandes pÄ tre olika mÄngkulturella förskolor. Intervjuresultaten Àr stÀllda mot litteraturen men Àven sjÀlvbÀrande dÄ det har visat sig vara svÄrt att finna litteratur som framhÀver hur modersmÄlsutveckling i förskolan frÀmjas pÄ bÀsta sÀtt.