Fysisk sÀkerhet Àr idag en av hörnpelarna nÀr det gÀller sÀkerhetsarbete. Denna sÀkerhet bör tillÀmpas hos alla företag som vill ha sina tillgÄngar och viktiga data skyddad. Organisatorisk sÀkerhet och logisk sÀkerhet Àr andra sÀkerhetsaspekter som börkompletteras med den fysiska sÀkerheten. I detta arbete kommer fysiska sÀkerhetsÄtgÀrder att tas upp och anvÀndas i undersökningen. Eftersom litteraturen ger en generell bild av dessa samt att företagens aspekter inte tas upp syftar arbetet till att kartlÀgga de fysiska sÀkerhetsÄtgÀrderna hos företagen, samt att ta reda pÄ om dessa sÀkerhetsÄtgÀrder skiljer sig mellan stora och smÄ företag.

För att företag ska fortsÀtta vara konkurrenskraftiga i dagens turbulenta samhÀlle krÀvs att de utvecklar bÄde sina produkter och deras organisation.NÄgot som har fÄtt större och större fokus pÄ senare Är Àr att fokusera pÄ att kvalitetssÀkra bÄde processer och produkter för att minska kostnader.Syftet med examensarbetet har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar tillförlitligheten av processen för avvikelsehantering inom producerande företag.Projektet genomfördes pÄ BAE Systems HÀgglunds, ett företag med stor kundanpassning, för att förbÀttra kvaliteten pÄ deras process för avvikelsehantering i monteringen.I ett första skede i projektet kartlades hur BAE arbetar i dagslÀget.Detta gjordes med hjÀlp av att intervjua personer som dagligen anvÀnder processen samt en workshop för att ta fram en processkarta.Genom att studera befintlig litteratur inom omrÄdet skapades bÀttre kunskap om vilka faktorer som Àr viktiga vid kvalitetsarbete och avvikelsehantering.I analysen jÀmfördes litteraturen med hur företag arbetar för att identifiera förbÀttringsomrÄden.Rekommendationerna som delgavs företag rör frÀmst att införa gemensamma rutiner över hela företaget för hur avvikelser registreras i deras affÀrssystem.En sÄdan rutin var att införa ett klassificeringssystem för alla avdelningar istÀllet för de tre klassificeringssystemen som finns i dagslÀget.En annan var att standardisera vilka informationsfÀlt som skulle fyllas i för att kvaliteten pÄ avvikelserna skulle bli tillförlitlig. Det togs Àven fram tre nyckeltal för att mÀta processen i framtiden för att se om den förbÀttrats. LÄngsiktiga rekommendationer blev att se över ansvarsfördelningen för respektive avdelning.Detta för att eventuellt kunna avskaffa roller som Àr överflödiga och att ge personalen mer ansvar för Àrenden de registrerar.

Abstract Denna studie handlar om att lyfta fram elevers intresse och uppfattning inom skönlitteratur. Studien syftar pÄ att ta fram vad det Àr som gör lÀsningen intressant. Hur pojkar och flickor uppfattar litteraturen och vilka böcker de föredrar samt hur klassförestÄndaren och bibliotekarien motiverar eleverna till att lÀsa. Samtliga av flickorna och pojkarna har fyllt i en enkÀt om lÀsintresse och hur mycket tid som lÀggs pÄ fritidslÀsningen. Flickorna och pojkarna har intervjuats liksom klassförestÄndaren och bibliotekarien.

Vi anvÀnder oss av ett positionssystem nÀr vi skriver tal vilket ofta Àr en oreflekterad kunskap, denna kunskap förvÀntas elever tillÀgna sig redan i Ärskurs 1-3. Vi har under vÄr verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svÄrt att förstÄ detta system. DÀrför Àr syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning sÀger om elevers möjligheter och begrÀnsningar i lÀrandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Denna uppsats behandlar fyra svenska böcker för barn i Äldrarna 8 ? 14 Är som varit mest utlÄnade pÄ Halmstad bibliotek under 2008. Titlarna som analyserats Àr Fixa pengar annars?! av Lena Lilleste, Det brinner! av Laura Trenter, Den danske rÄnaren av Petter Lidbeck samt Den trettonde gÀsten av Martin Widmark. Syftet med uppsatsen var att se hur killar och tjejer, samt mÀn och kvinnor, framstÀlls i litteraturen.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoĂ€ngKOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska sprĂ„ket och litteraturen 61-90 hpHögskolan i Jönköping LĂ€rarutbildningenHöstterminen 2007SAMMANFATTNINGSofie Andersson & Sara HellqvistFilm som text?En studie om attityder till och anvĂ€ndning av film i svenskundervisningen pĂ„ gymnasiet__________________________________________________________________________ Antal sidor: 37Syftet med uppsatsen Ă€r att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingĂ„ i svenskĂ€mnet. FrĂ„gestĂ€llningarna vi har arbetat utifrĂ„n Ă€r: Hur förhĂ„ller sig svensklĂ€rarna till det vidgade textbegreppet och dĂ„ framförallt till film i svenskundervisningen? PĂ„ vilka sĂ€tt anvĂ€nder svensklĂ€rarna film i sin undervisning och vad vill de uppnĂ„ med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lĂ€rare med att anvĂ€nda film i svenskundervisningen?Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med Ă„tta svensklĂ€rare pĂ„ tvĂ„ gymnasieskolor.Huvudresultatet vi fĂ„tt fram Ă€r att svensklĂ€rarna i undersökningen Ă€r positiva till film i undervisningen, men tycker att lĂ€sning av skönlitteratur Ă€r viktigare. PĂ„ vilket sĂ€tt lĂ€rarna anvĂ€nder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med anvĂ€ndningen av film Ă€r tĂ€tt sammanbundet med synen pĂ„ vad eleverna bör lĂ€ra sig och pĂ„ vad som anses som hög och lĂ„g kultur.Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskĂ€mnetPostadress Gatuadress Telefon FaxHögskolan för lĂ€rande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585och kommunikation (HLK)Box 1026551 11 JÖNKÖPING.

I litteraturen antyds ibland att dominansÄsikter och uppfattningen att hundar ska behandlas med hÄrda tag för att uppnÄ lydnad tycks hÀnga ihop. DÀremot verkar det inte ha genomförts nÄgra studier för att undersöka om sambandet verkligen existerar. En Internetbaserad enkÀtundersökning med 355 deltagare genomfördes för att undersöka om ett antal personlighetsdrag predicerar klassiska dominansattityder mot hundar. Dessutom undersöktes om samma variabler plus klassiska dominansattityder predicerar en överseende attityd till plÄgsamma metoder för att uppnÄ hundlydnad. Av variablerna visade sig manligt kön och klassiska dominansattityder vara de viktigaste för att predicera en överseende attityd till plÄgsamma metoder.

Mitt syfte med den hÀr undersökningen var att belysa problem som uppstÄr dÄ musiker med olika bakgrund och genretillhörighet samarbetar i ett gemensamt projekt. Undersökningen utfördes pÄ ett konsert- och showprojekt kallat ?SMASK? ? Sveriges MusikAkademikers SÄng KÄntest vid Musikhögskolan i PiteÄ 2007. Uppsatsen bestÄr av tvÄ delar dÀr den första utgör reflektioner kring genremöten. Jag kombinerar dÀr deltagande observation med egna tidigare erfarenheter, information ur litteraturen och frÄn andra informationskÀllor sÄsom radio, VHS/DVD och Internet.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur de existentiella och andliga behoven uttrycks pÄ vÄrdcentralen utifrÄn personalens perspektiv. Vi ser att vÄrden stÀller sig positiv till att det finns tydliga existentiella och andliga behov hos mÀnniskor. Dessa behov Àr grundlÀggande i mÀnniskors liv och nÀr det uppstÄr kris uttrycks behoven pÄ olika sÀtt. Om de existentiella och andliga behoven inte tillgodoses kan det ge ett förlÀngt lidande. Litteraturen och teorin bekrÀftar vad personalen pÄ vÄrdcentralerna sÀger om att det finns existentiella och andliga behov som bör tillgodoses.

The aim with this essay is to look into what literature has been published in 2006 and 2007 for boys between the ages of twelve and sixteen in order to analyse six of the titles. Our two main questions are as follows:?How is the teenage boy depicted in six of these books? - To what extent is the teenage boy depicted in a gender stereotypical way?.We chose the titles for analysis based on our mapping of the published literature and took into account the authors? gender and age as well as the main themes of the books. As theoretical base for our analysis we used Marias Nikolajeva?s table of gender stereotypes in literature.

Jag har under min egen skoltid i VÀsterbotten aldrig kommit i kontakt med vÀsterbottnisk litteratur. Med denna uppsats vill jag undersöka om och hur man jobbar med lokalt förankrad litteratur i skolorna idag. Jag har intervjuat fyra lÀrare pÄ tre olika gymnasieskolor i VÀsterbotten. Det visar sig att det knappt förekommer nÄgon vÀsterbottnisk litteratur i undervisningen alls. LÀrarna Àr överens om att tidsbrist Àr en bidragande faktor till att den lokala litteraturen prioriteras bort.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur framtidsbeskrivningen ser ut i böcker om journalistik. Blandannat stÀlls frÄgor kring hur framtidsbeskrivningen ser ut, vilka hot och möjligheter som finns samtvilka kÀrnvÀrden som lyfts fram i diskursen. Eventuella motsÀttningar inom diskursen kartlÀggsocksÄ.Uppsatsen anvÀnder sig av diskursanalys som metod för att frilÀgga de element som nÀmnts ovan.Diskursen antas vara en specifik sÄdan som rör just ?journalistikens framtid?.Materialet som undersökts Àr fyra böcker som frÀmst riktar sig till journalister, forskare ijournalistik eller studenter i journalistik.I den aktuell litteraturen kan man identifiera tre teman i diskursen:1) Man upplever att det kommer ske en grundlÀggande förÀndring av journalistiken och helamediesystemet.2) Det finns en ovilja och osÀkerhet nÀr det gÀller att göra prognoser eller tydliga uttalandenom hur framtidens journalistik kommer se ut.3) Man identifierar ett antal hot mot journalistiken i framtiden, men ocksÄ ett antal möjligheter.Dessa hot, och möjligheter, Àr ofta kopplade till den tekniska utvecklingen.I den efterföljande diskussionen förs det fram ett antal olika möjliga förklaringar till varför dessateman dominerar diskursen NÄgra förklaringar kan vara: positionering av journalister i förhÄllandetill en uppfattat hotande framtid, en ovilja att gissa om en framtid som upplevs som mycket osÀkeroch att de senaste Ärens förÀndringar för första gÄngen inneburit ekonomiska hot mot journalisterna..