Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

Uppsatsen försöker utröna om flickboken kommit tillbaka i ny skepnad och i sÄ fall vilka drag Àr nya och vilka som finns kvar frÄn den tidigare flickboken. I teoridelen avhandlas flickbokens historia, bemötandet i form av egen genre och flickboken jÀmförd med pojkboken. I empiridelen analyseras sex skönlitterÀra verk, samtliga utgivna under Ären 2003 eller 2004 och skrivna av svenska kvinnliga författare. Resultatet visar att flickboken Àr pÄ vÀg tillbaka och att den har kommit som en modernisering av den tidigare flickboken. Flickböckerna riktar sig till högstadieelever och fyller det tomrum som tidigare funnits i identifikationsprocessen, men framförallt arbetar litteraturen med att höja flickornas sjÀlvförtroende och sjÀlvkÀnsla.

 Genus i förskolan anser vi Àr intressant eftersom det Àr ett aktuellt Àmne som det forskas mycket om. Med denna bakgrund anser vi att pedagogerna borde ha kommit lÄngt i arbetet kring genus, dÀrför ansÄg vi att det skulle bli intressant att gÄ ut pÄ olika förskolor och observera hur det egentligen sÄg ut. Studiens syfte Àr att utifrÄn ett genusperspektiv undersöka om hur pedagoger bemöter pojkar och flickor under samlingar och i tambursituationer. Syftet Àr Àven att undersöka hur pedagogernas uppfattning Àr om sitt eget bemötande av pojkar och flickor samt hur deras instÀllning Àr till genus i förskolan. De metoder vi har valt Àr observationer och skriftliga frÄgor till pedagogerna för att nÄ ett resultat som svarar mot vÄrt syfte.VÄrt resultat visar att pedagogerna pÄ de förskolor vi har observerat oftast har stor medvetenhet om genus men garderar sig med att nÀmna att om man skulle bemöta barnen olika sker det omedvetet.

LÀroplanens innehÄll har genom tiderna förÀndrats. Enligt dagens lÀroplaner (Lgr 11 och Lgy 11) ska lÀrare och rektorer jobba pÄ ett sÄdant sÀtt sÄ eleverna har möjligheter att uppnÄ undervisningsmÄl genom Àmnesöverskridande arbeten. Syftet med denna studie har varit att undersöka om idrottslÀrare arbetar Àmnesintegrerat mellan Idrott och hÀlsa och andra Àmnen, och dÄ mer specifikt med naturvetenskapliga Àmnen. Syftet har Àven varit att se hur man bedriver denna typ av undervisning samt varför eller varför man inte bedriver sÄdan undervisning. Det som framkommit Àr att man arbetar Àmnesintegrerat i mindre utstrÀckning i form av temaarbeten och det Àr frÀmst med lÀrare inom naturvetenskapliga Àmnen, genom friluftslivet och hÀlsodelen.

Under Är 2002 handskades bistÄndsmyndigheten Sida med 6224 insatser inom olika verksamhetsomrÄden och i över hundra olika lÀnder. Dessa insatser kan innebÀra alltifrÄn vÀgbyggen i Laos, analys av rÀttssektorn i Vietnam till stöd av ombudsmannaÀmbetet för mÀnskliga rÀttigheter i Peru. I större eller mindre utstrÀckning kan dessa insatser ses som olika typer av projekt. Detta dÄ de har de karaktÀrsdrag som ofta tas upp i litteraturen för att beskriva vad ett projekt Àr, det vill sÀga att de Àr avgrÀnsade aktiviteter som strÀvar mot att uppnÄ en specifik uppgift, har en förutbestÀmd kostnad och genomförs inom en faststÀlld tidsram. Sida Àr dÀrmed en organisation som pÄ en övergripande nivÄmÄste kunna hantera ett stort antal projekt och koordinera dessa sÄ att de gemensamt bidrar till Sidas mÄl om fattigdomsbekÀmpning.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka kompetenser pedagogerna anser vara nödvÀndiga och vad de anser vara viktigt i arbetet i dagens etnisk kulturella förskola. För att ta del av pedagogernas kunskaper kring detta intresseomrÄde, gjordes det strukturerade intervjuer.Resultatet visade att pedagogerna anser att kunskap och förförstÄelse om barns kulturella bakgrunder behövs och Àr viktigt. SprÄket Àr ocksÄ en viktig aspekt, nÀr det gÀller integreringen av barn frÄn andra kulturer. Pedagogerna anser dÀrför att kompetensutveckling Àr nödvÀndigt. GenomgÄngen av litteraturen visade att studenter pÄ lÀrarutbildningarna inte anser att de fÄr tillrÀcklig kunskap om mÄngkultur i förskola och skola och som motsvarar de nya krav som stÀlls pÄ pedagogerna i dagens internationaliserade samhÀlle.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstÄ hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utstrÀckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vÄrden. Dessutom var syftet att fÄ en uppfattning om betydelsen av komplementÀr och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrÄn olika bedömningsformulÀr. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvÄrden. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvÄrden samt den information de fick hade stora brister.

En revisor mÄste inom sitt yrke uppfylla flera olika funktioner. I revisionsprocessen ingÄr flera moment dÀr det kan tÀnkas att olika egenskaper behövs, pÄ samma sÀtt som det Àr bevisat att mÀn och kvinnor har olika egenskaper. VÄrt syfte med denna uppsats Àr dÀrmed att undersöka om könens komparativa egenskaper Àr olika betydelsefulla i revisionsprocessens olika moment. För att realisera vÄrt syfte kategoriserade vi, efter en litteraturgenomgÄng, egenskaper efter kön. För att styrka kategoriseringen utfördes en referensundersökning bland vÀnner och bekanta.

Mitt syfte Ă€r att beskriva de öst- respektive vĂ€stjudiska invandrarnas vĂ€g till integration och tillhörighet i det svenska samhĂ€llet, samt att spegla skillnaderna dem emellan. Ett bakomliggande syfte blir dessutom att belysa den judiska historien, som ett stĂ€llningstagande, för att ge en historisk relevans till problematiken. Det har forskats mycket litet inom detta omrĂ„de, dĂ„ det material som finns nĂ€stan uteslutande har Ă„stadkommits genom studier av de judar som invandrade frĂ„n VĂ€steuropa, emedan de judar som invandrade i ett senare skede frĂ„n Östeuropa knappt har Ă€gnats nĂ„gon forskning alls. Jag vill dĂ€rmed pĂ„visa de olikheter som dessa bĂ„da invandrargrupper stod för och den problematik som detta förde med sig. Vad krĂ€vdes t.ex.

Dagens undervisning i tyska Today?s teaching in German Arbetet syftar till att lÀgga fram en bild om hur dagens undervisning i tyska brukar ske pÄ ett antal grund- och gymnasieskolor. Med hjÀlp av den aktuella forskningen i litteraturen samt nÄgra intervjuer med lÀrare i tyska ska bilden huvudsakligen belysa lÀrarens arbetssÀtt och strÀvande att ge en meningsfull sprÄkundervisning för alla elever. Dessutom ska bilden belysa det som anses vara svÄrast med tyskan hos elever samt vilket stöd som brukar ges till elever i behov av sÀrskilt stör för att de ska kunna utveckla sitt sprÄk. En annan frÄga som ska belysas Àr sprÄkinlÀrning hos elever med annat modersmÄl Àn svenska1 nÀr det gÀller tyska. Alla dessa aspekter ska tas upp och jÀmföras med den existerande forskningen i dem relevanta litteraturen. Efter en litteraturgenomgÄng som har presenterat aktuell forskning kring Àmnet för arbetet, har genomförts sex intervjuer med lÀrare i tyska som undervisar pÄ bÄde grund- och gymnasieskolor.

Fritidspedagogyrket Àr en viktig yrkesgrupp ute  i vÄra verksamheter  som besitter en vÀldigt stor  kompetens  vad  det  gÀller  konflikthantering,  genus,  barns  sociala  och  emotionella utveckling vilket framgÄr av detta arbete. I detta arbete ingÄr litteraturstudier som visar pÄ hur viktig kommunikation, vÀrden och normer, genus och jÀmstÀlldhet Àr. HÀr finns en kvantitativ undersökning  med  frÄgor  om  konflikter,  om  vuxna  bemöter  pojkar  och  flickor  olika  i konfliktsituationer  och  i  sÄ  fall  varför. UtifrÄn  vad  som  framkommit  i  enkÀtsvaren  har  jag försökt knyta det  till  litteraturen. Ur svaren kan man se att fritidshemmens personal hanterar konflikter pÄ ett bra och rÀttvist sÀtt dÀr det inte Àr sÄ stora skillnader i hur pojkar och flickor bemöts.

Syftet med uppsatsen Ă€r att undersöka hur fyra samhĂ€llskunskapslĂ€rare agerar i situationer dĂ€r Ă„sikter som gĂ„r i strid med vĂ€rdegrunden i Gy 11 kommer fram i klassrummet. De lĂ€rare som var med i undersökningen blev intervjuade och intervjuerna analyserades sedan med en hermeneutisk utgĂ„ngspunkt, vilket innebĂ€r att vi inte gör ansprĂ„k pĂ„ att fĂ„ fram nĂ„gra generella resultat i det hĂ€r arbetet. De teorier som Ă€r centrala i arbetet Ă€r Anders Sannerstedts teori kring begreppen förstĂ„, kan och vill. Dessa begrepp anvĂ€nds för att undersöka hur implementeringen av styrdokumenten ser ut för de undersökta lĂ€rarna. Även Anders Hanssons teori om paradoxer i samband med tolerans och Hanna Kjellgrens genomgĂ„ng av vĂ€rden i vĂ€rdegrunden för gymnasieskolan spelar en central roll i arbetet.

Organisationsutveckling kan enligt vÄr litteraturstudie indelas i tre viktiga utvecklingsomrÄden: verksamhet, informationssystem och kompetens. Utveckling i ett av dessa omrÄden kommer att pÄverka de andra tvÄ omrÄdena. För att organisationer ska fÄ bÀttre resultat med sin organisationsutveckling bör dessa utvecklingsprocesser samordnas vilket dÄ benÀmns som samordnad organisationsutveckling. Men enligt vÄr litteraturstudie sker inte samordnad organisationsutveckling, likasÄ visar litteraturen inte en helhetsbild över hur denna samordning ska ske. Syftet med uppsatsen var att undersöka om och i sÄ fall hur stora organisationer samordnar IS-, kompetens- och verksamhetsutveckling.

Som lÀrare vill man hjÀlpa elever att lÀra sig sÄ mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet Àr dÀrmed att undersöka hur man som lÀrare kan stödja elevers lÀrprocesser. En utgÄngspunkt i studien Àr de tre lÀrteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete Àr ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frÄgestÀllningen har besvarats och tematiserats utifrÄn den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lÀrteoretiska perspektiv.Som slutsats kan man som lÀrare stödja elevers lÀrprocesser genom att anvÀnda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att anvÀnda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som vÀlkomnar misstag..