Dagens litteratur som rör hälsofrämjande arbete strålar idag av en positiv aura. Vi har genomvår utbildning läst mycket litteratur inom detta ämne och ställde oss till sist undrande om hälsofrämjande arbete verkligen är så bra som litteraturen beskriver. Vi var av uppfattningen att organisationer inte alltid inför hälsofrämjande arbete med, (eller enbart med) lönsamhets- eller hälsomotiv, vilket är det intrycket vi har fått från litteraturen angående hälsofrämjande arbete. Därför valde vi att vår kandidatuppsats skulle handla om motiven bakom hälsofrämjande arbete, eftersom vi ville ha en mer nyanserad bild som ser mer kritiskt på vinsterna och motiven bakom hälsofrämjande arbete. Syftet med uppsatsen är att genom ett kritisk synsätt få en djupare förståelse för hälsofrämjande arbete, bortom den förskönade bilden som visas i litteratur och media. Vi vill på detta vis undersöka vilka motiven bakom organisationers införande av hälsofrämjande arbete är och om eller hur motiven påverkar effekterna av hälsofrämjande arbete. Vi har gjort detta genom en enkätundersökning samt litteratur kring hälsofrämjande arbete och institutionell teori.

Olika författare menar att vårt samhälle just nu går från att vara ett tjänstesamhälle till att bli ett upplevelsesamhälle. Denna teori bygger på den utveckling av erbjudanden och värdeskapande som hittills skett, från råvaror, via varor, till tjänster och sedan till upplevelser. Då upplevelser efterfrågas i allt större utsträckning av konsumenter så är det intressant att studera problematiken med att förstå vad upplevelser är och hur de skapas ur ett företagsperspektiv. De två huvudfrågor som behandlas är:Hur beskrivs upplevelsen som erbjudande i den studerade litteraturen?Hur beskriver litteraturen de aspekter av upplevelsens möjliggörande som företaget kan påverka?Syftet med denna uppsats är att genom en litteraturstudie beskriva upplevelsen, både som fenomen för individen och som erbjudande från företaget, samt att skapa förståelse för upplevelsens möjliggörande utifrån ett företagsperspektiv.Uppsatsen är en litteraturstudie där sekundära litteraturkällor studerats för att belysa och diskutera problemområdet.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka för- och nackdelar svenska som andraspråkslärare inom grundskolan ser med skönlitteratur istället för traditionella läromedel, hur de väljer sina texter och motiverar sina val och hur de arbetar med skönlitteratur i undervisningen. Uppsatsen utgår från följande frågeställningar: Vilka för- och nackdelar anser svenska som andraspråkslärare att det finns med att använda skönlitteratur istället för traditionella läromedel? Hur väljer de skönlitteratur och hur motiverar de sina val? Hur arbetar de med skönlitteratur i undervisningen? Materialet som använts för att belysa frågeställningarna var en kvalitativ enkätundersökning. Studiens informanter bestod av sex kvinnliga svenska som andraspråkslärare inom grundskolan i olika åldrar. Flertalet informanter har en koppling till en förberedelseklass i en svensk stad.

Samhällets krav på att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i världen med miljöledningssystem i olika former, där standarden ISO 14000 är den främsta. Då kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, är en vanlig lösning att ta hjälp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis låg motivationsnivå och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie är att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som är tänkt att användas av miljökonsulter.

På sistone har allt mer kritik riktats mot forskning inom klassificering. Trots att forskningen har resulterat i en uppsjö av klassificeringsmetoder finns det de som menar att den har varit ett misslyckande och pekar på det faktum att ingen klassificeringsmetod anses vara systematiskt bättre än den andra eller ens rena gissningar. Detta leder till att valet av klassificeringsmetod i många fall vilar på individuella preferenser snarare än på vetenskaplig grund. Enligt litteraturen bottnar detta faktum i ett underliggande samband mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och egenskaperna som karaktäriserar datamaterialet.Uppsatsen tar avstamp från denna problematik och syftar till att undersöka kopplingen mellan det optimala valet av klassificeringsmetod och datamaterialets egenskaper. Denna intention uppnår vi genom att tillämpa logistisk regression, elastic net och boosting tillämpat på klassificeringsträd på sex verkliga datamaterial med varierande statistiska egenskaper.Resultatet visar att den relativa klassificeringsförmågan varierar med datamaterialen.

Då litteraturen och forskningen är begränsad inom ämnet kundnytta i partneringprojekt, väcktes intresset att genomföra en empirisk studie om ämnet. Det har inte visat sig vara lämpligt att genomföra detta mot en specifik fråga eller ett problem då den befintliga informationen behandlar teori och tillämpningar av partnering, inte kundnytta.Med hänsyn till ovanstående problematik syftar denna uppsats till att beskriva hur olika parter, kopplade till partneringverksamhet i Sverige, upplever vilka arbetssätt och faktorer som maximerar kundnyttan i ett partneringprojekt.En kvalitativ metod där sex personer intervjuades, kopplade till partneringverksamhet i Sverige. Intervjuerna är semistrukturerade och anpassade till varje enskilt intervjuobjekt.De viktigaste slutsatserna som besvarar syftet är:? Förstå kundens affär? Välj ersättningsform baserat på grundlagt tillit och projekttyp? Alla parters samlade kunskaper ger rätt förutsättningar för beställaren att fatta rätt beslut? Avsaknad av gemensamma välutvecklade digitala hjälpmedel? Ta beslut i rätt tid? Referensytor och egenslutkontroller istället för besiktningsman.

Byte av ett affärssystem är ofta en stor och ibland traumatisk händelse i ett företag. Affärssystemet är alltid en väsentlig del av applikationsportföljen och ett utbyte kan innebära att stora problem uppstår i företagets övriga applikationsportfölj och tekniska infrastruktur.Det kan också innebära väsentliga förändringar för olika intressenter, inom och utom företaget. Användarna kan uppleva att deras arbetsmiljö förändras i väsentlig omfattning vilket ibland kan medföra inskränkningar i möjligheten att utforma sin arbetsmiljö. Förändringsarbetet kan också innebära att ansvar omfördelas och att den rådande ?maktbalansen? mellan olika befattningshavare förändras.Många stora IS/IT-projekt försenas och/eller fördyras gentemot plan samt når kanske inte alltid det ursprungliga syftet.

Problembeskrivning: Begreppen företagskultur och mångfald sätts inom litteraturen i motsatsförhållande till varandra där det menas att en stark företagskultur tenderar till likriktning inom personalen medan mångfald kännetecknar olikheter hos människor genom exempelvis kön, ålder och etnicitet. Vi ansåg det därmed vara spännande att genom grundad teori som metod undersöka hur begreppen företagskultur och mångfald förhåller sig till varandra. Ikea har en stark uttalad företagskultur samtidigt som de även arbetar med mångfald. Därför ansåg vi skulle vara ett lämpligt företag för oss att undersöka för att besvara vår ställda problematik. Syfte: Syftet med vår undersökning är att genom grundad teori undersöka om en stark företagskultur hämmar eller främjar mångfalden i ett företag.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt där lärandet sker utomhus i verkliga miljöer, barnen får upplevelser de senare får reflektera över. Lärandet blir handlingsbaserat. När barnen får uppleva och använda alla sinnen i lärprocessen så ökar deras minneskapacitet. Syftet med examensarbetet var att belysa vad pedagogerna på en förskola ser för möjligheter och hinder med utomhuspedagogik. För att kunna detta måste även pedagogernas tankar om vad utomhuspedagogik är belysas.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Inom geotekniken har under en lång tid fokus legat på finkorniga jordar och deras mekaniska egenskaper. Orsaken har inte bara varit att finkorniga jordar representerar svårigheter vid byggande, till exempel i form av sättningar och tjälskador, utan också för att det inte funnits möjligheter att göra laboratorieförsök på material av grövre fraktioner på grund av laboratorieutrustningens ringa storlek. Metodiken vid laboratorieförsök av blandjordar har varit att plocka bort grövre fraktioner och enbart testa jordens finare fraktioner. Den vanliga metodiken med att enbart testa jordens finare fraktioner fungerar i regel. Men ju mindre finmaterial som finns i det undersökta materialet desto mer kan metodiken ifrågasättas.

Abstrakt Studien syftar till att få en ökad förståelse för vilka faktorer som påverkar gymnasielärares bedömning och betygssättning samt problematiken med likvärdighet. För studien har kvalitativa intervjuer använts som undersökningsverktyg, vilket  har resulterat i en bild av de fyra intervjuade lärarnas upplevelser kring bedömning och betygssättning. Resultatet som framkommit genom intervjuerna har analyserats utifrån den valda teorin och i analysen framgår det tydligt att de intervjuade lärarnas upplevelser på många punkter har likheter med litteraturen. Det studiens resultat visar på är att de faktorer som påverkar lärares bedömning och betygssättning i huvudsak är: sociala relationer, yrkeserfarenhet, kollegialt samarbete och arbetsbörda.        .

Denna studies huvudsyfte är att ta reda på hur pedagoger planerar och arbetar med att hos sina elever utveckla de fem stora förmågorna inom matematik. Dessa fem förmågor är: Begreppsförmåga, kommunikationsförmåga, procedurförmåga, analysförmåga samt metakognitiv förmåga.För att finna svar på den frågeställning som studien har, gällande hur planeringen och arbetet med förmågorna ser ut, användes en kvalitativ forskningsmetod. Genom kvalitativa forskningsintervjuer med sex pedagoger samlades data in. De data som intervjuerna genererade analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning och litteratur inom området.I den tidigare forskningen och litteraturen presenteras hur en planering och arbetet med de fem stora förmågorna kan och bör se ut. I studien presenteras även en bakgrund till begreppet The Big Five samt hur dessa kan och bör planeras och arbetas med i relation till matematiken.Avslutningsvis presenteras de resultat som framkommit.

Dagens brottslighet blir alltmer organiserad, ty ny teknik, grövre vapen samt öppnare gränser innebär att polisen får allt svårare att hålla jämna steg. Behovet av nya arbetsmetoder är en förutsättning för att överhuvudtaget komma åt den organiserade kriminaliteten. Brotts- och bevisprovokation är metoder som redan används, men som p.g.a. av bristande lagstiftning inte kan användas så effektivt som är önskvärt. Rapportens syfte är att belysa vad bevis- och brottsprovokation är och hur den används.

I vårt examensarbete har vi valt att förkovra oss inom matematikens värld, en studie av skolorsanvändning av konkret och laborativt materiel. Syftet för undersökningen är attundersöka möjligheter och anledningar till att använda konkret och laborativ materiel vidinlärning av matematik.I litteraturdelen lyfter vi fram teorier om lärandet med extra fokus på matematiken. Utifrånlitteraturen är det tydligt hur viktigt det praktiska arbetet är för inlärning. Det framkommeratt konkret och laborativt materiel synliggör matematiken på ett sådant sätt atteleverna kan lösa svårare uppgifter. När eleven ges möjligheten att få använda konkret ochlaborativt materiel kan de nå en högre abstraktionsförmåga.Metoden vi använt oss av är kvalitativ undersökningen.