Föreliggande uppsats syftar till att problematisera begreppet vÀsterlÀndskt ?kulturarv? i svenskÀmnets A- och B-kurser avseende litteraturundervisningen. Undersökningen studerar tre lÀroböckers litterÀra urval under epokerna renÀssansen, upplysningen och romantiken (Är 1500 ? 1830) genom att kartlÀgga vilka grÀnser mellan ?Vi? och ?De Andra? som anvÀnds och aktiveras, samt hur dessa grÀnser legitimeras. De lÀroböcker som undersöks Àr Natur & Kulturs BRUS #1/#2 (2006), Libers Litteraturen Lever (2005) samt Gleerups Möt Litteraturen (2008).

Sveriges befolkning blir allt Àldre och med hög Älder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland nÄgon form av sÀrskilt boende. Den boendeform som bÀst passar för personer med Alzheimers sjukdom Àr ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rÀtt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men ocksÄ problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansÄgs ocksÄ som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvÀrderades och kvalitetssÀkrades.

Miljonprogrammens trÀdbestÄnd prÀglades generellt vid anlÀggning av ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder pÄ att trÀdbestÄnden pÄ flertalet miljonprogramsomrÄden till stor del prÀglats av en bristande hÀnsyn till vegetationens utveckling över tid. Ett snÀvt antal arter med snabb tillvÀxt och förmÄga att klara av de störda markförhÄllanden som uppstÄtt i och med det mekaniserade byggandet har pÄ mÄnga platser överanvÀnts och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet att utvÀrdera trÀdbestÄnden inom rekordÄrens bostadsgÄrdar ur ett hÄllbarhetsperspektiv och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som kan vara aktuella för att, utifrÄn olika övervÀganden, styra och forma trÀdbestÄndet inom det specifika fallstudieomrÄdet tillika miljonprogramsomrÄdet Vilbergen i syfte att skapa ett mer lÄngsiktigt hÄllbart trÀdbestÄnd. Uppsatsen Àr huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden undersöks i litteraturen hÄllbara trÀdbestÄnd utifrÄn aspekterna trÀd i dynamik, artval, vÀxtteknik och rotutrymme.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilket textilt slöjdande som finns pÄ förskolan och om det varierar vad barnen fÄr lÀra sig. Jag har dessutom undersökt vad litteraturen och lÀroplanerna i skola och förskola anser om slöjdande med barn och hur gamla barnen bör vara nÀr de börjar skapa/slöjda. Jag har anvÀnt mig av kvalitativ metod och genomförde min undersökning i tvÄ omgÄngar. I den första undersökningen intervjuade jag mina informanter utan att spela in. I nÀsta undersökning spelade jag in fyra stycken förskolepedagogers erfarenheter om barnens skapande och slöjdandet i förskolan.Resultatet av mina intervjuer visar att barnen, pÄ de förskolor jag har undersökt, slöjdar i textila material, och i vissa fall med avancerade tekniker.

Har dyslexi nÄgon inverkan pÄ musikens omrÄde? Har notlÀsningsproblematik en koppling till de lÀssvÄrigheter som Àr vanliga hos personer med dyslexi?Jag ville ta reda pÄ hur dyslexi fungerar i samband med musik och musicerande samt belysa de musikpedagogiska konsekvenser detta innebar. Det har jag gjort genom att gÄ igenom litteratur inom omrÄdet och genom intervjuer med 9 musicerande dyslektiker. Jag har dessutom anvÀnt mig av mina egna erfarenheter och teorier som jag utvecklat genom att sjÀlv vara musicerande dyslektiker och jag har relaterat detta till allmÀn kunskap pÄ omrÄdet och till resultaten frÄn intervjuerna.Kunskaperna inom omrÄdet Àr Ànnu inte omfattande och Sverige verkar inte ligga i framkanten nÀr det gÀller att producera eller praktisera kunskaper kring dyslexi och musik.Resultatet av mina intervjuer överensstÀmde till stor del med litteraturen och mina egna erfarenheter. Musicerandet pÄverkas av dyslexi och framför allt utifrÄn det sÀtt som vi hÀr i vÀst oftast valt att nÀrma oss musiken och musikpedagogiken.

Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur pedagogerna arbetar med sprÄket pÄ förskolan med barn som har annat modersmÄl Àn svenska. För att vi skulle fÄ en djupare förstÄelse av pedagogernas erfarenheter och tillvÀgagÄngssÀtt har vi utfört fem intervjuer med verksamma förskollÀrare. Genom intervjuerna framkom hur pedagogerna sjÀlva anser att de arbetar med stimuleringen av flersprÄkiga barn, samt vilken betydelse de och förskolan har för att stödja barnet i dess utveckling av ett andrasprÄk. DÀrefter har vi jÀmfört pedagogernas resonemang med litteraturen samt tidigare forskning. Resultatet av jÀmförelsen visar att pedagogerna Àr viktiga förebilder, dÄ de finns som ett stöd för att hjÀlpa barnet i sin kommunikation med andra svensktalande barn.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete Àr att utröna vilka av de översÀttningsstrategier för hantering av egennamn som rekommenderas inom den befintliga översÀttningsteoretiska litteraturen som bÀst kan appliceras pÄ de typer av egennamn som förekommer i kÀlltexten Radwandern in Schleswig-Holstein. Dessutom syftar undersökningen till att fÄ en hÀnvisning om vilka översÀttningsstrategier som Àr vanligast förekommande i allmÀnhet för dessa typer av egennamn..

Min fascination för mönster har lett mig till att söka svar pÄ vilka olika metoder som finns för att förstÀrka uttrycket i en bild med hjÀlp av olika fÀrger.Syftet med uppsatsen har varit att studera och beskriva olika sÀtt att arbeta med fÀrg för att förstÀrka eller förÀndra uttrycket i en komposition. I detta arbete har jag försökt att förtydliga de begrepp som traditionellt anvÀnds inom omrÄdet fÀrg samt arbetat bÄde praktiskt och analytiskt med fÀrgsÀttningar av egna mönsterkompositioner.De frÄgestÀllningar som behandlats Àr: pÄ vilka olika sÀtt kan man förÀndra uttrycket i en komposition med hjÀlp av olika kombinationer av fÀrg? Hur benÀmner och förklarar man dessa metoder i litteraturen? Kan jag vid eget praktiskt bruk av dessa metoder se det resultat som anges i det studerade materialet?Eftersom jag avsett att skaffa mig en djupare kunskap i Àmnet har jag gjort en kvalitativ textanalys av litteratur inom omrÄdena fÀrg, fÀrgsÀttning och bildanalys. För att praktiskt kunna prova de olika begrepp och metoder som anges i den utvalda litteraturen har jag arbetat med fÀrgsÀttning av ett antal egna mönsterkompositioner. Jag har sedan gjort en bildanalys av dessa dÀr jag anvÀnt mig av de begrepp jag lÀrt mig under arbetets gÄng.Resultatet av min litteraturstudie har lett fram till en liten sammanfattning av omrÄdet fÀrg och dess begrepp samt ocksÄ en redogörelse för olika metoder för kontrastverkan vid fÀrgsÀttning.

Denna juridiska studie beskriver pÄ ett enkelt sÀtt hur Sveriges lagar och regler tillÄter en svensk polisman eller hans befÀl att fatta beslut om att rikta tvÄngsmedel mot en person som pÄ nÄgot sÀtt gjort sig skyldig till ett brott. Studien kan fungera som en snabb informations bank för en nyligen examinerad polis som inte hunnit fÄtt den viktiga erfarenheten av ?verkligt? polisarbete som Àr sÄ viktig för att lÀra sig yrket fullt ut. RÀttegÄngsbalkens kap 23, 24, 27, 28 behandlar de tvÄngsmedel som dels polisskolan tar upp under grundutbildningen men Àven som en polisman troligtvis oftast kommer i kontakt med i vardagen. Litteraturen kring RÀttegÄngsbalken Àr mÄngsidig och nÀr det gÀller kommentarer till tvÄngsmedel finns det en uppsjö av olika författare som gett sig i kast med att försöka förklara dessa, litteraturen som denna studie grundar sig pÄ Àr skriven av en mycket respektingivande överÄklagare som har erfarenhet i att granska ÄklagarvÀsendet och dÀrmed mycket kunnig inom omrÄdet.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett arbetslag praktiskt fungerar och visa hur sprÄkstödjande undervisning genom tematiskt arbete och mÄlinriktat arbete med smÄgrupper kan utföras i Är 4-9 i grundskolan. Jag beskriver arbetslag ur ett inifrÄnperspektiv eftersom jag sjÀlv Àr en del av detta arbetslag. Vidare har jag intervjuat tvÄ lÀrare om varför de anser att arbetssÀttet gynnar elevers sprÄkutveckling och Àven dokumenterat svar frÄn en frÄgestÀllning till tolv elever om deras tankar huruvida de tycker att arbetslaget pÄverkar deras sprÄkutveckling. Jag har ocksÄ studerat vad som stÄr i litteraturen kring min frÄgestÀllning. Litteraturen berör skolan förr och nu, arbetslag i skolan, arbetslagets uppgifter, arbetet i arbetslaget, för och emot arbetslag, sprÄkutveckling genom integrerad undervisning, sprÄkutveckling genom samarbete i smÄgrupper och modersmÄlslÀrarnas delaktighet.

Detta examensarbete handlar om sorgearbete och sorgereaktioner. Arbetet fokuserar pÄ hur det kan vara att mista en lÀrare och hur man har arbetat kring dennes sjukdom och död. Det handlar ocksÄ om hur en elev har upplevt mötet med skolan under sin sorgetid efter det att hon mist en förÀlder. Jag har velat fÄ kunskap om hur barn upplever sorg och hur man bemöter elever i en sorgereaktion. Jag har förutom litteratur anvÀnt mig av intervjuer för att fÄ kunskap.

Avsikten med vÄr uppsats Àr att lÀrare inom den allmÀnna förskolan ska fÄ mer kunskap om hur man kan arbeta med sprÄkinlÀrning för elever med Downs syndrom. Uppsatsens innehÄll tar upp det vi lÀst i litteraturen och vÄra kopplingar till det vi sett under vÄra empiriska studier pÄ en sÀrskola. Vi har genom vÄra observationer funnit att de arbetssÀtt de anvÀnde pÄ sÀrskolan, kan man till viss del tillgodogöra sig genom att ta del av den forskning som finns i Àmnet. I vÄr uppsats beskriver vi med konkreta exempel hur arbetet med sprÄkinlÀrning gÄr till pÄ en sÀrskola..

I denna studie har vi genom observationer undersökt tvÄ pedagogers val av metoder gÀllande lÀsning av litteratur i undervisningen i svenska. Vi valde att observera klasslÀrare i Ärskurs tre för att pÄ sÄ sÀtt kunna fokusera pÄ de mÄl som finns i kursplanen i svenska för just Ärskurs tre. Syftet med undersökningen var sÄledes att se hur dessa lÀrare arbetade med litteratur i undervisningen. Samtidigt fokuserade vi pÄ hur samtal och samspel anvÀndes i undervisningen. Vi antog dÄ ett sociokulturellt perspektiv dÀr vi anser att eleverna lÀr sig bÀst i samspel med varandra.UtifrÄn de frÄgestÀllningar vi hade, dÀr vi frÄgat oss vad för lÀsmaterial som anvÀnds, hur litteraturen anvÀnds i undervisningen samt huruvida elever och lÀrare samtalar kring det lÀsta, fann vi att det sÄg olika ut frÄn lektion till lektion.

Det hÀr arbetet har med hjÀlp av en kvalitativ undersökning tagit fram framgÄngsfaktorer för parprogrammering. Detta har genomförts med hjÀlp av intervju samt enkÀtundersökningar med sex respondenter. DÄ litteraturen inte behandlar hur parprogrammering kan bli framgÄngsrikt har detta arbete haft som syfte för att göra detta. Resultatet har kategoriserats i fyra nivÄer. Exempel pÄ framtagna framgÄngsfaktorer Àr att:? ledningen mÄste införskaffa kunskaper om parprogrammering? projektledaren uppmuntrar till byte av par ofta? projektdeltagarna Àr öppna och mottagbara för konstruktiv kritik.

I 1 Korintierbrevet finns tvĂ„ ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus pĂ„ kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhĂ„lla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillrĂ€cklig kunskap? GĂ„r det att skilja pĂ„ vad som Ă€r omstritt av exegetiska respektive teologiska skĂ€l?Slutsatsen Ă€r att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den vĂ€rderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra nĂ„got av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och vĂ€ger olika uppfattningar mot varandra.