Sök:

Sökresultat:

1259 Uppsatser om Högsta ledning - Sida 44 av 84

Att bygga ett starkt Employer brand med hjÀlp av sina medarbetare : Privata företags strategiska arbete med Employer branding och Employee advocacy

Syftet med den hÀr essÀn Àr att synliggöra svÄrigheter i förskolans vÀrld. I förskolan Àr man omgiven av mÀnniskor med olika bakgrunder, kunskaper och erfarenheter. Jag som pedagog, ska kunna förhÄlla mig professionellt till medarbetare, förÀldrar och ledning. Men nÀr man uppfattar brister i barnsÀkerheten uppstÄr flera svÄrigheter. I essÀn undersöker jag en frÄga utifrÄn tvÄ arbetsroller.

Att översÀtta hÄllbar utveckling ? en fallstudie om miljöledning pÄ 8848 Altitude

Dagens modemarknad Àr prÀglad av hög omsÀttning och lÄga priser vilket möjliggörs genom outsourcing av produktion till lÄgkostnadslÀnder, samtidigt som hÄllbar utveckling fÄr ökat utrymme i samhÀllsdebatten. Modeföretag stÀlls dÀrför inför dilemmat att kombinera anvÀndningen av denna affÀrsstrategi, och simultant sÀkerstÀlla att de ökade krav pÄ ansvarstagande som stÀlls av samhÀllet uppfylls. SMEs har ett annat utgÄngslÀge för miljöledning i försörjningskedjan, i jÀmförelse med större verksamheter. DÄ SMEs har en avgörande roll i modebranschen Àr det av största vikt att studera deras förutsÀttningar nÀrmare. Vi Àmnar bidra till denna utforskning genom att studera hur miljöledning fungerar pÄ 8848 Altitude.

Utevistelse vid Àldreboende : möjligheter och hinder

DÄ positiva hÀlsoeffekter av utevistelse pÄvisats inom forskning Àr det angelÀget att det skapas möjligheter för de Àldre att pÄ olika sÀtt dra nytta av sin utemiljö. Möjlighet till utevistelse vid Àldreboende Àr beroende av strukturer i den fysiska, sociala och kulturella miljön. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns, för att de boende ska tillgodogöra sig utomhusmiljön. Teoretiska utgÄngspunkter har varit miljöerbjudanden och kÀnsla av sammanhang. Ett Àldreboende med salutogen omsorgsprofil och tillgÄng till ute-miljö med mÄnga möjligheter har studerats.

LÄRARROLLEN : Den komplexa lĂ€rarrollen-sex lĂ€rares syn pĂ„ sin lĂ€rarroll

I dagens skola har lÀraren fÄtt en starkare roll Àn tidigare, till stor del beroende pÄ förÀndrade familje- och arbetsförhÄllanden. LÀrarens kompetens och förhÄllningssÀtt har stor betydelse för elevernas förmÄga att ta till sig ny kunskap och att interagera med andra elever och vuxna i skolan. I litteraturgenomgÄngen har olika aspekter av lÀrarkompetens belysts ur aktuella forskares synvinkel och fem kompetenser utkris-talliserade sig: ledarskap, kommunikation, lÀrareelevrelation, interaktion och hand-ledning. I syfte att belysa vilka speciella kompetenser lÀrare kan anses sig behöva, hur lÀrare kan uppfatta sin lÀrarroll samt hur medvetna lÀrare kan vara om elevers uppfattning om lÀrarens betydelse har intervjuer genomförts med sex lÀrare, en kvin-na och fem mÀn. Intervjupersonen arbetade med för- och grundskoleelever och hög-skolestuderande.

Utbildning i arbetslivet: en analys av begrepp i en lÀrmodell.

Uppsatsen Àr en teoretisk genomgÄng av begrepp och begreppsomrÄden som avser vuxnas lÀrande. Fokus Àr progressiv pedagogik dÀr de som lÀr Àr aktiva att söka sin egen kunskap. FörförstÄelsen Àr en lÀrmodell som har konstruerats med ledning av författarens praktiska verksamhet som ansvarig för en ledarskapsutbildning och tidigare pedagogisk erfarenhet frÄn studier pÄ A-och B-nivÄn. BegreppsomrÄden i lÀrmodellen vars syfte Àr att analysera Àr; formellt lÀrande, motivation, deltagare, pedagog och pedagogisk metod. Ett grundlÀggande begrepp i förförstÄelsen Àr problembaserat lÀrande, PBL, och andra metoder för grupplÀrande.

Skit under naglarna ger högskolepoÀng: valideringsprojekt
breddar synen pÄ kunskap?

Sedan slutet av 1990-talet har vuxenutbildningen i vÄrt land varit ett viktigt utvecklingsomrÄde. Begreppen livslÄngt lÀrande och livsvitt lÀrande har diskuterats. Med avsikt att utveckla det livslÄnga lÀrandet har en rad utvecklingsprojekt startats. Ett av dem Àr CV i SkellefteÄ som verkat som ett centrum för information, vÀgledning och validering. Validering Àr en metod att undersöka individens kunskap, bÄde teoretisk och praktisk.

?Schenker information? En kvalitativ studie av internkommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör Ät Schenker.

Titel ?Schenker information? ? En kvalitativ studie av intern-kommunikationen mellan Schenker och de chaufförer som kör Ă„t Schenker.Författare Pierre DelangKurs PĂ„byggnadskurs, D -nivĂ„nMedie- och kommunikationsvetenskapInstitutionen för journalistik och masskommunikation (JMG) vid Göteborgs universitetTermin VĂ„rterminen 2007Intern handledare Monica Löfgren Nilsson (Göteborgs universitet)Uppdragsgivare Bo Hallams (Informations chef, Schenker Sverige)Syfte Är att kartlĂ€gga och skapa en djupare förstĂ„else för hur intern-kommunikationen mellan Schenkers ledning och de chaufförersom kör Ă„t Schenker ser ut och fungerar, samt vilken betydelse detta har för chaufförerna nĂ€r det gĂ€ller att kĂ€nna tillhörighet till Schenker.Metod Kvalitativ metodMaterial Tolv samtalsintervjuer samt fem informantintervjuer.Huvudresultat Den information som nĂ„r ut till chaufförerna Ă€r oftast arbetsrelateradinformation. Fraktsedlar och transportledaren Ă€r de mest tydliga kommunikations kanalerna. Mobiltelefon, mobitext och komradion Ă€randra kommunikations kanaler som de anvĂ€nder sig mer frekvent av.NĂ€r det gĂ€ller Schenker information sĂ„ Ă€r detta svĂ„rt att nĂ„ enligt respondenterna sjĂ€lva. Detta mycket pĂ„ grund av att de inte uppleveren tydlig kanal för var man kan vĂ€nda sig för att fĂ„ sĂ„dan information.

Elektronisk ledningskommunikation : Nav eller alibi?

AnvÀndningen och betydelsen av intranÀt, det vill sÀga en slags organisationsinterna webbplatser, ökar i mÄnga organisationer i takt med en ökad IT-anvÀndning nÀr allt mer kommunikation sker via elektroniska kanaler. Fungerande intern kommunikation, inte minst ledningskommunikation, Àr samtidigt en förutsÀttning för organisering, ledning och styrning. Ju otydligare organisationens mÄl Àr ju större betydelse fÄr en fungerande intern ledningskommunikation för att omsÀtta t.ex. visioner i konkreta ÄtgÀrder. Detta framstÄr som sÀrskilt angelÀget i offentlig förvaltning dÀr politiska visioner, mÄl och prioriteringar ofta kan vara vaga eller motsÀgelsefulla.

NÀr personlig kompetens blir organisatorisk : kunskapsöverföring inom Uppsalas studentnationer

Att hantera kunskapen inom organisationer blir allt viktigare för att kunna förbÀttraorganisatoriska utvecklingsmöjligheter och den konkurrenskraft som följer av detta. Fören organisation med hög personalomsÀttning Àr sÄledes kunskapshanteringen av störstavikt. Misslyckas organisationen att föra över kunskap och motverka de kunskapsglappsom kan uppkomma nÀr individer lÀmnar organisationen Àr risken att förlora avgörandekunskapsresurser överhÀngande.Uppsalas studentnationer utgör ett tydligt exempel pÄ organisationer som brottas med denhÀr problematiken. Studentnationernas ledning byts ut betydligt oftare Àn vad som Àr vanligti nÀringslivet och problematiken kring kunskapsöverföring vid hög personalomsÀttning draspÄ sÄ vis till sin spets. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för kuratorer pÄ Uppsalasstudentnationers upplevelse av kunskapsöverföring i samband med kuratorsskiften. DetÀr sÄledes de enskilda kuratorernas upplevelse av kunskapsöverföring som Àr i fokus föruppsatsen.

JÀmkningsreglerna i ABL och 36 § AvtL

Enligt 7 § 2 st. lagen (1982:80) om anstÀllningsskydd (LAS) krÀvs för att en uppsÀgning ska vara sakligt grundad att arbetsgivaren bereder arbetstagaren annat arbete hos sig. Skyldigheten föreligger bÄde vid en uppsÀgning pÄ grund av arbetsbrist och vid en uppsÀgning av personliga skÀl. I synnerhet vid en omplacering av en arbetstagare i en stor kommun kan det uppstÄ frÄgor kring vad som ska omfattas av omplaceringsskyldigheten. Syftet med denna uppsats Àr att utreda omfattningen av en kommuns omplaceringsskyldighet.I praxis och doktrin finns det stöd för att en kommun och ett landsting kan begrÀnsa omplaceringsanstrÀngningarna till att avse endast berörd gren av verksamheten.

TjÀnsteföretag ? En studie av immateriella tillgÄngars betydelse vid kreditgivning

Idag lever vi i ett tjÀnstesamhÀlle dÀr företag konkurrerarmed tjÀnster vilket gör medarbetare och ledning till deviktigaste resurserna i ett sÄdant företag. Dessa immateriellatillgÄngar Àr svÄrvÀrderade och kan dÀrmed inte tas upp ibalansrÀkningen vilket mÄnga gÄnger leder till att de blirosynliga och inte beaktas.MÄnga företag mÄste tillföras kapital för att finansiera sinverksamhet vilket ofta sker genom belÄning. DÄtjÀnsteföretag bestÄr av mycket dolda vÀrden Àr detproblematiskt för kreditgivarna att bedöma dessa företagsfaktiska vÀrde. Baserat pÄ ovanstÄende har syftet med dennauppsats dÀrför varit att undersöka huruvida tjÀnsteföretagsimmateriella tillgÄngar pÄverkar finansiÀrer i sittbeslutstagande vid kreditgivning och hur dessa mjuka vÀrdenkan ligga till grund för bankernas sÀkerhet.Studien tar sin utgÄngspunkt ur ett bankperspektiv. För attbesvara syftet har vi utgÄtt frÄn en kvalitativ metod dÀrintervjuer har genomförts med respondenter frÄn fyrastorbanker i Sverige.Vid kreditgivning tenderar bankerna att vÀrderatjÀnsteföretag pÄ samma sÀtt som ett tillverkande företagvilket medför att riskerna inte blir större för dem i dessasituationer.

Material och lager vidtillverkning av rostfri trÄd- en studie av fysisk materialhanteringi ett trÄdvalsverk i Bergslagen

PÄ operativ och högre taktisk ledningsnivÄ inom den svenska Försvarsmakten anvÀndsidag ledningssystemet Sweccis, Swedish Command and Control Information System.Detta system kan anvÀndas till planering och genomförande av insatser inom riketsgrÀnser. Sweccis samlar ett antal funktioner, exempelvis en kartfunktion, ettgeografiskt informationssystem, en logistik-funktioner och en portal förinformationsspridning, i ett system. Till skillnad frÄn tidigare system som anvÀnts förledning pÄ högre nivÄ inom Försvarsmakten Àr Sweccis ackrediterat för att hanteraHemlig/Secret-information.Sweccis syftar till att möjliggöra funktionen ledning pÄ operativ och högre taktisknivÄ, i enlighet med de doktriner som Sverige idag anvÀnder. MÄlet Àr att samordnafysiska faktorer, exempelvis vÄra arméförband, för att genomföra aktiviteter som skallleda till effekter hos motstÄndaren. Dessa effekter skall sedan kunna utvÀrderas för attanvÀndas som grund för ett kommande genomförande tillsammans med yttre faktorer,sÄ som en ny uppgift frÄn en högre chef.

Varför misslyckas Mergers & Acquisitions?

Inledning: M&A har blivit ett synnerligt omdebatterat omrÄde dels för att frekvensen av M&A harökat och Àven för att merparten av förvÀrven inte lyckas uppnÄ de anteciperade fördelarna medförvÀrvsprocessen. Det finns undersökningar som tyder pÄ att 60-80 % av alla M&A misslyckasvilket gör Àmnet Àn mer intressant att forska i.Syfte: Att öka förstÄelsen för M&A, undersöka de bakomliggande motiven till företagsförvÀrv ochvarför de sÄ ofta misslyckas. Genom studien vill vi belysa problematiken i M&A samt fÄ en godinblick i hur en sÄ omfattande bransch som M&A alltjÀmt misslyckas.Metod: Vi har valt en kvalitativ metod med abduktiv ansats varpÄ vi genomfört intervjuer medpraktiskt erfarna utövare av M&A för att ta reda pÄ varför företag misslyckas med förvÀrv.SekundÀrdata har hÀmtats frÄn vetenskapliga artiklar och litteratur. Metoden omfattar vidareuppsatsens validitet och reliabilitet. Det empiriska materialet har analyserats med hjÀlp av deteoretiska utgÄngspunkterna.Teori: Omfattas av grundlÀggande teoretiska utgÄngspunkter sÄsom agency, behavioral ochneoklassiskt teori tillsammans med tidigare studier i form av vetenskaplig artiklar för att ökaförstÄelsen för vad som kan föranleda M&A, hur förvÀrvsprocessen bör ske samt tÀnkbara orsaker tillnegativa utfall.Resultat och slutsatser: Vi har funnit att destruktiva motiv och skild motivbild mellan köpar- ochmÄlföretag kan pÄverka förvÀrvets utfall negativt vad gÀller motiven till företagsförvÀrv.

Jo, vi Àlskar att lÀsa!

Den hÀr undersökningen studerar pojkars attityder till lÀsning dÄ de befinner sig i en grupp tillsammans med andra pojkar. För att se hur deras svar pÄverkats har de i förvÀg fÄtt fylla i nÄgra svar som rör olika frÄgeomrÄden. Under en efterkommande gruppintervju med fyra pojkar ur samma skolklass i Ärskurs nio, ges de ett andra tillfÀlle att svara pÄ nÄgra lite mer specifika frÄgor. Samtalet leder till att nÄgra elever blir tystare Àn andra dÄ det handlar om den egna lÀsningen i hemmet, men ocksÄ under lektionstid. Inledningsvis Àr det i synnerhet en elev som inte lÀser sÄ mycket hemma som gÄr i ledning för att svara pÄ hur lÀsningen ser ut i hans vardag, varvid en annan tenderar att hÄlla med i det mesta. Samtidigt Àr det tvÄ elever som svarat att de lÀser betydligt fler böcker Àn vad vi ser att de andra gör.

Valet Montessori : NÄgra förÀldrar och pedagogers olika perspektiv

I dagens samhÀlle uppstÄr det nya friskolor samt vanliga kommunala skolor, som erbjuder nÄgot extra utöver den svenska lÀroplanen. Montessoripedagogiken Àr en pedagogik som lockar mÀnniskor, vilket jag har fÄtt tagit del av i mitt arbete med uppsatsen. Trots att sjÀlva grundfilosofin uppstod under ledning av Maria Montessori för över hundra Är sedan lever den fortfarande kvar. Det svenska Montessoriförbundet verkar för att breda ut Montessoripedagogiken i Sverige och de deltar i mÀssor och liknande för att sprida information. Syftet med arbetet Àr att dels beskriva och förklara vilka faktorer som spelar in för nÄgra förÀldrars val till att deras barn ska skolas in i en förskola/skola med Montessoripedagogik, dels ta del i nÄgra Montessoripedagogers sÀtt att samverka med förÀldrar/vÄrdnadshavare.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->