Samtida, kritisk design som företeelse Àr ett, om inte helt nytt, ÀndÄ moderniseratfenomen inom det designkulturella omrÄdet som under kort tid blivit tÀmligen utbrett. Undersökningens syfte Àr att fÄ en fördjupad kunskap för omrÄdet för mig som blivande lÀrare inom design. Det kÀnns viktigt att vara uppdaterad i samtida designrörelser för att ge undervisningen ett aktuellt perspektiv. För att söka kunskap om omrÄdets profession undersöker jag med vilka intentioner formgivare har arbetat inom omrÄdet samtida kritisk design. Litteraturstudier hjÀlper till att synliggöra utmÀrkande teman, frÄgestÀllningar och arbetssÀtt inom omrÄdet.

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka i vilken grad gymnasielĂ€rare kĂ€nner sig motiverade. Vi har valt att inrikta studien mot nyexaminerade lĂ€rare samt lĂ€rare med lĂ€ngre Ă€n 15 Ă„rs erfarenhet av lĂ€raryrket. Genom intervjuer har vi försökt analysera hur lĂ€rarna ser pĂ„ sitt arbete och vilka faktorer som pĂ„verkar deras motivation positivt respektive negativt. För att ge uppsatsen ett ytterligare perspektiv har vi sedan jĂ€mfört de nyexaminerades syn med de lĂ€rare som har lĂ„ng erfarenhet för att se om det finns nĂ„gra skillnader nĂ€r det gĂ€ller hur de ser pĂ„ arbetet som lĂ€rare. För att kunna uppnĂ„ studiens syfte valde vi att intervjua totalt 12 lĂ€rare i tvĂ„ olika lĂ€n, Östergötland och Kalmar lĂ€n.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att studera studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat och ÄtgÀrdsprogram som upprÀttades under lÀsÄret 2008/09 pÄ ett av gymnasieprogrammen pÄ Hammargymnasiet (fiktivt namn). UtifrÄn detta syfte stÀlls följande frÄgor: ? Vilka diskurser kÀnnetecknas gymnasieprogrammets studiekontrakt, anmÀrkningar pÄ studieresultat samt ÄtgÀrdsprogram av? ? Hur förhÄller sig diskurserna som framtrÀder i skolans dokument till styrdokument och tidigare skolforskning?Teoretisk utgÄngspunkt: ForskningsfrÄgorna besvaras med hjÀlp av en kritisk diskursanalys. Resultat: Studiekontraktet som elev och mÄlsman undertecknar uppvisar ett asymmetriskt maktförhÄllande mellan skola och elev. Kontraktet förmedlar att skolan har lÄngtgÄende rÀttigheter gentemot eleven.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en inblick i lÀrarens uppfattningar om hur de kommunicerar med sina elever under en körlektion, - och ta reda pÄ hur en körlektion kan se ut. Ett bisyfte Àr att ta reda pÄ hur elever upplever en körlektion. Mina frÄgestÀllningar var: Hur kan en körlektion se ut? Hur fungerar kommunikationen mellan lÀrare och elever? Vi mÀnniskor har ett medfött behov av att kommunicera och vi kommunicerar pÄ olika sÀtt. Det hÀnder att vi kommunicerar antingen vi vill eller inte, vi behöver inte yttra ett enda ord, för kroppssprÄk betyder rent av mer Àn ord.

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle dÀr den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gÄ framÄt sÄ krÀvs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. BÄde forskare och politiker anser att det Àr inom skolsystemet som det Àr möjligt att mest effektivt pÄverka individer och dÀrför bör det vara dÀr som insatser först och frÀmst bör sÀttas in. Problematiken ligger dock i att Àmnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende pÄ vem som ser pÄ det. Det finns inga konkreta hÀnvisningar och definitiva svar pÄ hur entreprenörskapsutveckling ska nÄs vilket försvÄrar det arbete som lÀggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt Àr frÄgan huruvida Sverige ska satsa pÄ att utbilda fler individer som startar egna företag eller om mÄlet Àr fler individer som agerar entreprenöriellt?UtifrÄn teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svÄrigheten med Àmnet och de definitioner som finns men Àven hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.

Studien fokuserar pÄ nÄgra tjejers gymnasieval, framtida utbildnings- och yrkesval samt framtidssyn. Det övergripande syftet Àr att tolka och analysera pÄverkansfaktorer i tjejers identitetssökande till vuxenlivet.Den teoretiska delen och dess centrala begrepp Àr genus, att ha rÀtt kunskap, identitet och etnicitet samt kulturell jÀmstÀlldhet och att vÀlja arbete. Studiens identitetsperspektiv bygger pÄ Kultursociologen Mats Trondmans beskrivning av identitet, men samhÀllsteoretiker som Anthony Giddens och Thomas Ziehe lyft ocksÄ fram.För att analysera fenomen, företeelser och variationer i tjejers komplexa verklighet anvÀnds kvalitativ forskningsintervju. Som metod inspireras studien av Grounded Theory. I Grounded Theory Àr det meningen att man ska upptÀcka, beskriva och förklara nya fenomen.

Syftet med detta examensarbete har varit mÄngfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen pÄ sina program, generellt sett och i samhÀllskunskap A. I detta har vi Àven undersökt skillnader mellan mÀns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de Àr nöjda med inflytandet pÄ sin utbildning. Slutligen Àr syftet att skapa en modell för utvÀrdering av elevinflytande.Undersökningen Àr baserad pÄ en enkÀtundersökning, som vi har genomfört pÄ fyra program, pÄ en gymnasieskola i Mellansverige.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att belysa möjligheter och hinder för motivation i lÀrandet hosgymnasieelever i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr gjord utifrÄn forskningsfrÄgorna:Vilka faktorer pÄverkar motivationen i relation till lÀrandet i skolan för elever i behov avsÀrskilt stöd? Samt PÄ vilket sÀtt pÄverkar dessa faktorer motivationen hos elever i behovav sÀrskilt stöd?TeoriEn elev skall ges stödundervisning om det kan befaras att eleven inte kommer att nÄ dekunskapsmÄl som anges i kursplanerna eller om eleven av andra skÀl behöver sÀrskiltstöd (Gymnasieförordningen, 1992). Detta Àr nÄgot som den svenska gymnasieskolandelvis misslyckats med. En grundlÀggande problematik Àr att elever i behov av sÀrskiltstöd har olikartade behov för att uppnÄ lÀrandemÄlen.

Bakgrund Forskningen om lÀrares arbetssituation har mestadels utgÄtt frÄn det patogena synsÀttet och identifierat problem och riskfaktorer. DÀrför behövs det mer salutogen forskning som lyfter fram hÀlsoskapande faktorer och uppmÀrksammar samt ger underlag för att utveckla goda arbetssÀtt och arbetsformer. Dessa kan sedan underlÀtta arbetet och dÀrigenom förbÀttra hÀlsan och vÀlbefinnandet i arbetslivet för lÀrare. Syfte Syftet med studien var att utifrÄn teorin om kÀnsla av sammanhang (KASAM) identifiera arbetsrelaterade faktorer och processer som lÀrare uppfattar som stÀrkande och hÀlsofrÀmjande. Metod Tre fokusgruppsintervjuer, varav en i en gymnasieskola och tvÄ i en grundskola i södra Sverige, genomfördes med sammanlagt tio lÀrare. Materialet analyserades med deduktiv innehÄllsanalys med teorin om kÀnsla av sammanhang som analysmatris. Resultat Arbetsrelaterade specifikt stÀrkande resurser för lÀrare har identifierats och analyserats in i KASAM-teorins tre komponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Meningsfullhet finns inbyggd i lÀrarnas uppdrag.

I denna kvalitativa studie undersöks hur vÀl det lokala betygssÀttningsarbetet pÄ en svensk gymnasieskola överensstÀmmer med styrdokumentens bestÀmmelser och riktlinjer för arbete med betyg och bedömning. TvÄ rektorer och tvÄ lÀrare intervjuades om arbetssÀtt vid betygssÀttning i nuvarande betygssystem.PÄ flertalet punkter tycks det arbete som förs med betyg och bedömning vara förenligt med befintliga nationella kriterier och föreskrifter för gott betygssÀttningsarbete.Resultaten vittnar emellertid om klara samverkansbrister. Paradoxalt nog blir detta Àn tydligare genom intervjuade rektorers Äsikt att skolan ifrÄga har mycket goda förutsÀttningar för samverkan. LÀrarna i studien Àr av klart avvikande uppfattning och hÀvdar att samverkansmöjligheterna Àr tÀmligen begrÀnsade, och att samverkan bör utökas pÄ sÄ gott som alla nivÄer i skolverksamheten; framförallt mellan gymnasieprogram, skolor och kommuner. Vidare efterfrÄgas en person som fÄr till stÄnd fler bedömningssamtal.

Behörighetskrav införgymnasial yrkesutbildning -vem innesluts och vem utesluts?Kjell LundbergSammanfattningBakgrunden till mitt valda Àmne Àr att jag arbetar pÄ ett fordonstekniskt PRIV program. Eleversom gÄr detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program pÄ grund av behörighetskraveni Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktÀrsÀmnena pÄ ett nationellt program,men skulle ha stora svÄrigheter i kÀrnÀmnena, Àven med extra hjÀlp.De lÀroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat Àr för: 1955 Ärs yrkesskolreform,Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 FramtidsvÀgen ? en reformerad gymnasieskola (förslagtill gymnasiereform GY-10).Syftet med studien:? Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika lÀroplanerna?? Vad Àr tankarna bakom lÀroplanerna?? Hur kan kraven i utredningarna till lÀroplanerna ses i ljuset av perspektiv pÄ kunskap?Metoden jag har anvÀnt mig av Àr en dokumentstudie och kunskapsbegreppet anvÀnds somteoretiskt perspektiv.Studien börjar med en historisk utblick pÄ yrkesutbildningar.

Det finns omfattande forskning, som behandlar olika sidor av de fristÄende skolornas verksamhet. I uppsatsen presenteras en del av denna forskning översiktligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka kommunikation och beslutsprocess vid etablering av fristÄende gymnasieskolor. Malmö har valts som lÀgeskommun och författaren Àr verksam som lÀrare dÀr. Genom sÄvÀl innehÄlls-som argumentationsanalyser av dokumenttexter i Skolverkets databas och i Utbildningsförvaltningens i Malmö arkiv skildras olika aktörers agerande.

This empirical work and base has been to analyze the government?s investigation (SOU 2008:27): the future road ? a reformed high school, which led to the high school reform that the Swedish government introduced as proposition (2008/09:199) about: Higher demand and quality within the high school. Skolverket (part of the Swedish government) has worked with the development of this steering document within their own mission Gy2011 in connection with the high schools during the transition. The reform comes into effect 1 of July 2011. This led to the main purpose to ask questions what high school principals and teachers think of the reform and to what extent it effects the high school programs, the examination system, what impact they see on the individual and the demand from society, and to some extent what the respondentÂŽs answers about the government?s definition of what the higher demand and quality in the reform signify.

Jag har i detta arbete försökt belysa nÄgra uppfattningar ledning, personal och elever pÄ en skola har rörande en reform dÀr en gymnasieskola gÄr frÄn ett begrÀnsat antal datorer till en dator per elev. Skolan i frÄga befann sig vid undersökningens genomförande i reformens första skede, vilket innebar att det endast var en tredjedel av eleverna som dittills fÄtt sina datorer. Undersökningen har utförts genom intervjustudier med 12 informanter. Dessa studier analyserades sedan genom kvalitativ intervjuanalys, vilken gÄr ut pÄ att lyfta ut de uppfattningar som framgÄr i intervjuerna formulerade i olika kategorier. Uppfattningarna har sedan jÀmförts med varandra samt med annan forskning pÄ omrÄdet. Resultatet undersökningen visar pÄ mÄnga likheter mellan den undersökta skolan och andra skolor med en dator per elev.

The purpose of this study is to examine how outdoor education (friluftsliv) in upper secondary school is perceived by both students and teachers, and to identify the conditions that influence their motivation and commitment to participate in outdoor education activities. The study also aims to analyze the significance of students previous experiences on their perceptions of outdoor education in school. The following research questions were investigated: ? ? ? ?Which factors do students and teachers believe promote or hinder students engagement in outdoor education in upper secondary school? ? ? ? ?How do students and teachers explain the ways in which previous experiences of outdoor activities affect students engagement and motivation in outdoor education? ? ? ? ?How do students and teachers perceive that organizational conditions and teaching design influence the possibilities of creating meaningful outdoor education? The study is theoretically based on Self-Determination Theory (SDT) (Deci & Ryan, 2000) and Sense of Coherence (SOC) (Antonovsky, 1991). SDT was used to understand how autonomy, competence, and solidarity influence student?s motivation, while SOC highlights how comprehensibility, manageability, and meaningfulness shape student?s experiences of outdoor education.