I denna studie undersöktes elevers uppfattningar om hur de anser att lÀrares arbetssÀtt, Àmnets lektionsinnehÄll och om vad som motiverar dem till att delta i Àmnet idrott och hÀlsa. Det un-dersöktes Àven om det fanns nÄgra eventuella skillnader mellan könen, det vill sÀga om flick-or och pojkar hade olika uppfattningar i frÄgorna. EnkÀter anvÀndes och delades ut pÄ en gymnasieskola och besvarades av 105 elever i olika klasser som lÀste idrott och hÀlsa 1. Ele-verna som deltog i enkÀten valdes ut genom ett bekvÀmlighetsurval dÄ kontakter pÄ skolan fanns sedan tidigare. Teorin som anvÀnds genom studien Àr Deci & Ryans motivationsteori ?Self-Determination Theory?.

Denna studie baserar sig pÄ det faktum att LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slÄr fast att skolan i allmÀnhet och de utbildade lÀrarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrÄn sina förutsÀttningar och behov fÄ vidareutvecklas i sitt lÀrande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien bestÄr i att beskriva lÀrare och elevers motivation vad gÀller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förstÄelse för relationer dÀremellan. Studien innefattar bÄde en enkÀt-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, dÀr fyra gymnasielÀrare i tyska tillfrÄgats. LÀrarenkÀten har utförts och analyserats med hjÀlp av metoden self report.

Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nĂ„ en utökad dialog med hjĂ€lp av molntjĂ€nster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, SĂ€rskild LĂ€rarutbildning för lĂ€rare i yrkesĂ€mnen pĂ„ gymnasiet, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola.

Skolan Àr en arena som har ansvar att undervisa, uppfostra och frÀmja hÀlsa. Ett redskap i detta arbete Àr skolmÄltiden, som syftar till att ge energi, ge elever möjlighet till social samvaro och ÄterhÀmtning, men ocksÄ ha en utbildande och utvecklade funktion. Syftet med studien var att belysa vad elever kan ha för uppfattningar gÀllande mÄltidssituationen under skollunchen med fokus pÄ skolmÄltiden som social och lÀrande situation och dess pÄverkan pÄ hÀlsa. Avsikten var Àven att undersöka skolmÄltiden i egenskap av att vara skattefinansierad samt granska elevernas uppfattningar ur ett genusperspektiv. UtifrÄn elevernas berÀttelser studerades huruvida deras uppfattningar motsvarade skolmÄltidens syfte.

I skolans styrdokument stÄr att skolan ska gestalta och förmedla jÀmstÀlldhet, attundervisningen ska ha ett jÀmstÀlldhetsperspektiv, att killar och tjejer ska ha sammamöjligheter och rÀttigheter i skolan, att det hör till skolans uppdrag att uppmuntraelever att vÄga bryta könsnormer samt att det Àr förbjudet att elever diskrimineras pÄgrund av kön i skolan. DÀrför Àr syftet med denna studie att undersöka tjejers ochkillars upplevelser av huruvida gymnasieskolan uppfyller styrdokumentensföreskrifter: huruvida de upplever att skolan Àr jÀmstÀlld. Studiens resultat tyder pÄ attkillar upplever att skolan Àr jÀmstÀlld i större utstrÀckning Àn tjejer. Detta eftersom enstörre del av killarna Àn tjejerna upplever att lÀrare talar likadant till killar och tjejer,att lÀrare tillÄter killar och tjejer talar lika mycket i klassrummet, att tjejer och killarhar lika stor möjlighet att fÄ höga betyg, att jÀmstÀlldhet ingÄr i undervisningen samtatt risken att bli diskriminerad och krÀnkt inte finns. Dessutom har killarna i störreutstrÀckning Àn tjejerna svarat ja pÄ frÄgan om de anser att skolan Àr jÀmstÀlld.SÄledes upplever tjejerna i mindre utstrÀckning att skolan Àr jÀmstÀlld.

I denna kvalitativa studie undersöker vi vad som ligger till grund för elevers olovliga frÄnvaro pÄ ett gymnasium i VÀsterÄs utifrÄn elevperspektiv. Delvis i denna studie undersöker vi sen ankomst och vad det fÄr för konsekvenser för studiemiljön i klassrummet. I den tidigare forskningen tar vi upp de tvÄ huvudteman om olovlig frÄnvaro/skolk, Skolk pÄ grund av skolans brister samt skolk pÄ grund av kriminell livsstil. Dessutom tar vi upp de riskfaktorer som den tidigare forskningen tar upp kring elevers riskbeteenden och elevernas vanligaste förklaringar som anges som skÀl till olovlig frÄnvaro. Den metod vi anvÀnts oss av Àr Grundad teori (GT) dÀr vi valt Glasers sÀtt att arbeta pÄ.

Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt som specialpedagogik tillÀmpas pÄ en gymnasieskola i Litauen. Hur agerar pedagogerna i klassrumssituationen nÀr det Àven förekommer en elev med en fysisk funktionsnedsÀttning och som följer samma kurs som övriga elever. Hur initieras specialpedagogiska insatser eller ÄtgÀrder och har elev och förÀldrar kunnat ta aktiv del i hur ÄtgÀrderna skall utformas? Vad Àr specialpedagogernas roll i elevarbetet och i lÀrarkÄren nÀr det gÀller elever med en fysisk funktionsnedsÀttning. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer har jag samlat in kvalitativa data som sedan har bearbetats med en hermeneutisk ansats.

Studiens syfte Àr att undersöka hur elever pÄ praktisk gymnasieskola anvÀnder minirÀknaren och hur de ser pÄ anvÀndandet. Studien gÄr ocksÄ ut pÄ att undersöka hur elevernas lÀrare ser pÄ anvÀndandet av minirÀknaren och vilka attityder de har gentemot anvÀndningen av den. Det ingÄr ocksÄ att se vilka skillnader som finns i attityden till minirÀknare hos elever och lÀrare.En elevenkÀt och lÀrarintervjuer pÄ tvÄ praktiska program ligger till grund för arbetet. Resultatet visar pÄ en positiv attityd bland eleverna dÀr mÄnga anser att minirÀknaren inte har nÄgra nackdelar. LÀrarna Àr mer ÄterhÄllsamma och framför viss kritik mot minirÀknaren.

In which purpose, for who and when does equality get fullfilled in the education system? This studie takes aim on the upper level and second upper level school system to study what the curriculum says on the one hand and what the system brings out on the other. With critical theory as method, with Herbert Tingsten as founder, this studie analyzes the logic of the education system to set out if the pupils choice of education, after the upper level lower secondary school, in second upper level is legit with democratic principles such as freedom (of choice). The theory, used to analyze the individuals progress to be autonomous, uses Adam Swifts definition of freedom as an individual being autonomous. The findings of the study shows that what politicians chases as equality really iÂŽsnt equality.

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

I denna uppsats undersöktes genom halvstrukturerade kvalitativa intervjuer hur elever i gymnasieskolan upplevt att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. De intervjuade skulle samtliga ha fÄtt diagnosen inom de tre senaste Ären och gÄr pÄ olika program pÄ en gymnasieskola i Mellansverige. Syftet var att beskriva hur elever upplever att det Àr att fÄ en diagnos pÄ en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning. Hur det pÄverkar relationen med vuxna och med kompisar samt hur det pÄverkar deras mÄende och framtidstro.   De intervjuade tillfrÄgades om sin medverkan av respektive speciallÀrare som arbetar med dem. Samtliga respondenter hade möjligheten att avböja erbjudandet eller avbryta samarbetet nÀrsomhelst under arbetets gÄng.

Sammanfattning Kristina Adolfsson Anna Thelander Vad ska du bli nÀr du blir stor? Maj 2006 Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar elevers val av yrken och studier. Idetta examensarbete har vi velat ta reda pÄ hur eleverna sjÀlva anser sig ha blivit pÄverkade till detta val. Syftet med detta arbete Àr att undersöka vilka faktorer som pÄverkar och har betydelse i valet till eftergymnasiala utbildningar för elever som gÄr ett studieförberedande program pÄ gymnasiet. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ vad de vÀrderar som viktigt i kommande yrkesrollsamt vikten av studievÀgledning de fÄtt innan sitt val. I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av kvantitativ metod och gjort en enkÀt undersöking bland avgÄngselever pÄ de studieförberedande programmen pÄ en gymnasieskola. LitteraturgenomgÄngen utgÄt frÄn frÄgestÀllningarnas olika omrÄden.

Distansundervisning ses som ett sÀtt att erbjuda fler individer möjlighet att studera pÄ egna villkor. Hittills Àr det mest vuxna som erbjudits detta, men distansunder-visning förekommer ocksÄ i gymnasieskola och grundskola men i en lite annorlunda form. Distansundervisningen definieras pÄ flera olika sÀtt med allt frÄn videoöverförda förelÀsningar till sjÀlvstudier vid datorn. FjÀrrundervisning Àr en helt ny typ av distansundervisning som bedrivs pÄ grundskolenivÄ och har vuxit fram till följd av det minskade elevunderlaget i glesbygderna dÀr avstÄnden till nÀrmaste skola Àr alltför lÄnga för att eleverna ska kunna förflyttas. Detta har tvingat fram nya lösningar varav en Àr fjÀrrundervisningen.