SammandragAgneta Nylund GuhrénVarför har mÄnga tvÄsprÄkiga elever svÄrt att nÄ mÄlen skolan stÀller pÄ dem?En studie av situationen i en internationell gymnasieklass.Why Do Many Bilingual Students Have Difficulties in Achieving School Targets?A study of an International Class at a Swedish Upper Secondary School.VT 2011 Antal sidor: 55En lÀgre andel av andrasprÄkseleverna nÄr mÄlen för grundskolan Àn de som Àr födda i landet.Forskning och kunskap finns inom omrÄdet om hur framgÄngsrik andrasprÄksinlÀrning skabedrivas. Varför bestÄr och till och med ökar andelen andrasprÄkselever som inte nÄr mÄlen?För att uppnÄ syftet att urskilja faktorer som avviker frÄn dem som enligt forskningen leder tillgoda studieresultat har styrdokument och forskningsrön studerats, en kvalitativ intervjuundersökningbland elever och lÀrare genomförts samt observationer gjorts i en internationell klassvid en gymnasieskola i Mellansverige.Resultatet visar att vissa andrasprÄkselever kommunicerar i lÀgre grad Àn vad som Àr nödvÀndigtför att utveckla sprÄket. I textproduktionen finns krav pÄ elevernas abstraktionsförmÄgamen i muntliga situationer utmanas inte sprÄknivÄn.

Efter den senaste tidens debatter om Laboraskolan sÄ har vi i denna uppsats valt att fördjupa oss i skolan och det samfund som driver den. Laboraskolan Àr en grund- och gymnasieskola belÀgen i Hylte kommun, det som gör den speciell Àr att den drivs av det religiösa samfundet Plymouthbröderna. Plymouthbröderna Àr ett litet samfund som kallats för bland annat ?sekternas sekt? och som hÄller sig frÄnvÀnda frÄn det omgivande samhÀllet. Trots detta fick skolan Är 2007 efter flera tvister och vad som kallats en ?administrativ cirkus? tillÄtelse att starta sin skola.

Gymnasieungdomar Àr en grupp dÀr ett stort antal elever Àr fysiskt inaktiva. För att öka den fysiska aktiviteten hos elever driver Hallands Idrottsförbund ett projekt dÀr eleverna fÄr möjlighet att spela fotbollsmatch pÄ lektionstid en timma i veckan. Eleverna som deltar i projektet gÄr pÄ en gymnasieskola och har som inriktning el- programmet. Som ett led i utvÀrderingen av föreliggande projekt genomfördes 10 intervjuer. Studien har som syfte att kartlÀgga ungdomars motivationsfaktorer och barriÀrer för att vara fysiskt aktiva och för att delta i ett idrottsprojekt.

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlÀgga vilka marknadsföringsÄtgÀrder som gymnasieskolorna anvÀnde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan pÄverka eleverna. För att besvara syftet anvÀndes dessa frÄgestÀllningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsÄtgÀrderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur pÄverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. UtifrÄn sammanstÀllningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förÀndrats under de senaste tio Ären i samband med att konkurrensen förÀndrats. Konkurrensen har förÀndrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristÄende gymnasieskolor.

I studien undersöks lĂ€roböcker i Naturkunskap 1a1 med avseende att studera vilka miljöfrĂ„gor som tas upp i Ă€mnet och vilket utrymme frĂ„gorna fĂ„r. De perspektiven lĂ€roböckerna har pĂ„ miljöfrĂ„gorna kommer att undersökas i syfte till att studera i vilken grad lĂ€roböckerna erbjuder pluralism i perspektiven, vilket skulle innebĂ€ra att miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n flera olika perspektiv. LĂ€roböckernas perspektiv pĂ„ miljöfrĂ„gornas orsak, konsekvens samt vem som bĂ€r ansvaret för att de löses undersöks. Även vilka tidsperspektiv miljöfrĂ„gorna beskrivs utifrĂ„n och huruvida nĂ„gon mellanmĂ€nsklig konflikt presenterades studeras. LĂ€roböckerna undersöks med kvantitativa textanalyser av de fem lĂ€roböcker i Ă€mnet Naturkunskap 1a1 som har kommit ut efter att lĂ€roplanen för gymnasieskolan gjordes om 2011.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka morfologiska och syntaktiska strukturer i det svenska sprÄket som stÀller till problem för de som lÀr sig svenska som ett andra sprÄk. Den undersöker ocksÄ om inlÀrningsgÄngarna ser lika ut för inlÀrare med olika modersmÄl, eller om det gÄr att se nÄgon pÄverkan frÄn sprÄket som inlÀraren har med sig i bagaget. Metoden som anvÀnds Àr samtal tillsammans med fem informanter som studerar svenska pÄ en gymnasieskola i Sverige. TvÄ informanter har arabiska som modersmÄl och tre informanter har thailÀndska som modersmÄl. I dessa samtal har bÄde antalet rÀtta och felaktiga morfologiska och syntaktiska strukturer rÀknats.

VÄr studie baserar sig pÄ det faktum att skolan enligt lÀroplanen för de frivilliga skolformerna har som skyldighet att tillvarata alla elevers tidigare kunskaper och erfarenheter. Syftet med studien var att studera mötet mellan elevers grundskolekunskaper och gymnasieskolans krav och förvÀntningar i de naturvetenskapliga Àmnena, samt att beskriva variationen mellan uppfattningarna om detta fenomen hos sÄvÀl elever som lÀrare. Studien innefattar bÄde en enkÀtundersökning samt efterföljande intervjuer med sÄvÀl elever som gymnasielÀrare. EnkÀtundersökningen fick ligga till grund för urval av intervjudeltagare. Som analysmetod för bÄde enkÀten och intervjun anvÀnde vi den fenomenografiska forskningsansatsen, vilken innebÀr att man Àmnar beskriva variationen av olika uppfattningar om ett specifikt fenomen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ en gymnasieskola uppfattar elevernas ansvarstagande i undervisningen. Jag vill undersöka elevernas eget ansvar över sina studier samt vad som pÄverkar detta. För att fÄ fram svar pÄ dessa frÄgor kommer jag Àven att studera hur lÀrarna överlÄter ansvar till eleverna samt vad lÀrarna ser att det finns för för- och nackdelar med detta. Undersökningsmetoden för denna studie har varit kvalitativ forskningsintervju. Den kvalitativa forskningsintervjun utgÄr ifrÄn fyra lÀrare pÄ det estetiska programmet samt fyra stycken elever frÄn det estetiska programmet.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka hur lÀrare pÄ en grundskola och en gymnasieskola uppfattar begreppet kulturell mÄngfald, för att förstÄ hur detta kommer till uttryck i mötet med eleverna och dÀrmed kan pÄverka lÀrandet. Arbetet ger en översikt över litteraturen som behandlar begreppen kultur och kulturell mÄngfald. Litteraturen behandlar Àven den kulturella mÄngfalden i relation till lÀrandet samt pedagogiska riktningar som kan tillÀmpas pÄ de mÄngkulturella skolorna. Med hjÀlp av fokuserade intervjuer undersöktes lÀrarens förstÄelse för begreppet kulturell mÄngfald, pÄ vilket sÀtt lÀraren kan arbeta för att öka förstÄelsen för begreppet hos eleverna och hur det i sÄ fall kan pÄverka lÀrandet. Sammanfattningsvis tyder resultaten av vÄr studie pÄ att lÀrare i första hand förknippar begreppet kulturell mÄngfald till förekomst av olika etniciteter.

This empirical work and base has been to analyze the new high school reform that the Swedish government introduced as a statement 2008/09:199 about: Higher demand and quality within the high school. This statement became legal through the government vote in spring 2010. But above all it is the investigation (SOU 2008:27) that is the central piece for these new examination changes for high school students that will come into effect 1 of July 2011. The purpose and questions asked in this analyze has been if the reform takes its base in a modernistic (traditional) way or a late modern scientific perspective. And also to find out how these new quality amendments in the investigation makes visible about the high school and what the purpose are about the changes. When scientific theories in these analyze is placed against the reform, the result shows that the modernization process reflects more of a late modern aspect, which constantly reappraise in a changeable society.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet var att undersöka hÀlsans roll i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ tvÄ olika gymnasieskolor i Dalarna.FrÄgestÀllningar:? Vad stÄr det i de konkretiserade betygskriterierna om hÀlsa i skolÀmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad bedriver de tvÄ lÀrarna i idrott och hÀlsa A för undervisning i hÀlsa pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna?? Vad har eleverna i Ärskurs tvÄ pÄ de tvÄ olika gymnasieskolorna i Dalarna för kunskaper i hÀlsa?MetodUndersökningen utgÄr ifrÄn en textgenomgÄng av de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ en gymnasieskola och ett idrottsgymnasium i Dalarna. Intervju undersökning om tvÄ lÀrares bedrivna hÀlsoundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna i Dalarna har genomförts. Slutligen ingÄr ett kunskapsprov i hÀlsa pÄ tvÄ klasser om elevers kunskaper i hÀlsa utifrÄn de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A pÄ de tvÄ gymnasieskolorna. Undersökningen Àr bÄde kvalitativ och kvantitativ.ResultatBegreppet hÀlsa i de konkretiserade betygskriterierna i Àmnet idrott och hÀlsa A bestÄr av faktorer som pÄverkar hÀlsan positivt och negativt, kostens betydelse, ergonomi, avspÀnning, avslappning, livsstil, livsmiljö, hÀlsa för livskvalitet samt drogers pÄverkan.

Det hÀr arbetet Àr en pilotstudie om vad införandet av en ny betygsskala och nya lÀroplaner hösten 2011 fick för genomslag i betygsstatistiken i en av landets större kommuner och för lÀrare pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun, med fokus pÄ Àmnet naturkunskap. Regeringens mÄl med den nya betygsskalan var att den skulle visa elevernas kunskaper mer nyanserat, vilket ocksÄ skulle kunna öka deras motivation att strÀva efter högre betyg. Ett annat mÄl var att minska risken för betygsinflation, ett problem som funnits bÄde i Àldre tiders betygsskalor och efter införandet av den förra betygsskalan. Resultatet av studien visade att betygsmedelvÀrdet för eleverna inte förÀndrades med den nya skalan, men andelen som fick det högsta betyget sjönk, sÀrskilt bland eleverna pÄ högskoleförberedande program. DÀremot visade det sig att bland eleverna pÄ yrkesprogrammen höjdes medelbetygen i naturkunskap och andelen som fick det högsta betyget ökade.

Massmedia har en stor makt över tonÄringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att anvÀnda media. DokusÄpor Àr ett populÀrt mediefenomen dÀr det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte Àr nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en orovÀckande ökning av den psykiska ohÀlsan bland tonÄringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns nÄgon samvariation mellan de icke-hÀlsobefrÀmjande budskapen i dokusÄporna Big Brother samt Top Model och tonÄrstjejers sjÀlvkÀnsla, bruk av alkohol samt upplevda stress.

Introduktion. NÀtmobbning, krÀnkande handlingar och sexuella trakasserier Àr ett ofta förekommande fenomen pÄ sociala medier, sÀrskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohÀlsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvÀrld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet krÀnkningar pÄ sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.